Från piska till inre kompass

Du har säkert hört talas om den inre kritikern, men känner du till den inre piskan och hur den kan sabotera både dina skrivprojekt och ditt välbefinnande? Den inre piskan är ett begrepp som jag använder för att beskriva hur ambitiösa individer driver sig själva mot framgång och mål. Jag har under åratal haft inte bara en inre kritiker, utan en inre kritiker med en piska. Under lång tid trodde jag att den inre piskan var min inre motivation. Att den hjälpte mig att nå nya mål. Listan på halvfärdiga och färdiga böcker blev allt längre och ångesten över att jag inte blivit utgiven ”i tid” fick mig att känna mig totalt misslyckad trots att omgivningen ofta kom med glada tillrop och tyckte att jag hann med så mycket.

Piskan leder till stress
En dag började jag ifrågasätta mig själv. Vad var det egentligen som hände när jag nådde mina mål? Jo, den inre piskan lät mig inte njuta av dem utan drev mig genast vidare till nästa. Ännu värre blev det när jag inte lyckades med det jag hade tänkt, utan liksom hörde det vinande ljudet när mina deadlines susade förbi, följt av snärten från piskan. Jag blev inte bara missmodig och tappade inspiration när jag upplevde ett misslyckande, utan också väldigt stressad. Enligt forskning är det inte så underligt att jag tog det så hårt: när vi bestämmer mål känns det som om vi har rätt till den situation vi önskar oss i framtiden.

För att driva oss mot mål delar hjärnan ut lite glädje i förskott i form av dopamin. Om det inte blir som vi tänkt känns det som en förlust trots att vi aldrig har ”ägt” målet. Ju starkare förväntningar om att nå ett mål, desto hårdare faller vi när vi ”misslyckas”. I hjärnan sjunker dopaminnivåerna drastiskt. Det finns också en risk för att vi i stället för att ta nya tag mot målet tappar modet och ger upp.

När jag analyserade min situation kunde jag se att jag var orättvis mot mig själv och att jag inte längre ville drivas av en inre piska. Nedan har jag listat de steg som hjälpte mig att byta ut den piska jag själv hade skapat, och som jag också ofta känt igen hos ambitiösa författare i min omgivning.

Steg 1: Identifiera piskan
Ta hjälp av papper och penna och identifiera din inre piska. Den har förmodligen följt dig under mycket lång tid, kanske ända sedan barndomen då du fick beröm och ville göra dina föräldrar eller lärare nöjda. Piskan är som mest påtaglig om du har en intensiv dröm eller önskan som har blivit ett livsmål. Problemet är att du aldrig kommer att känna dig bra nog förrän du har nått livsmålet, och under resans gång blir du stressad. Lyckan skjuts upp tills du har nått målet och när målet väl är nått, kan det kännas tomt, eftersom du har vant dig vid att jaga mål. Lösningen blir ett nytt mål och en ny ond cirkel.

Min inre piska föddes ur drömmen att bli författare, eftersom jag som ungdom tänkte mig att jag skulle vara utgiven och kunna klara mig på skrivandet efter några år. När det tog betydligt längre tid kände jag mig helt sänkt. Jag gav aldrig upp drömmen och så småningom blev två av mina böcker utgivna, och även om jag blev glad upplevde jag att jag låg efter för att jag inte hade gett ut tio böcker. Mitt i livet med tre barn, eget företag, en prisbelönt novell och ytterligare en bok på gång upptäckte jag något besynnerligt. Det var betydligt lättare att glädja mig över barnen, mina kursdeltagares framgångar och företaget än mitt eget skrivande. Barn såg jag aldrig som något garanterat här i livet, och företaget uppstod efter en rad olika omständigheter, ett steg i sänder. Där fanns varken tidspress eller en tydlig vision såsom med min personliga livsdröm.

Fyra frågor om den inre piskan
Ställ dig själv följande frågor för att komma underfund med vad din inre piska består av:
1. Vilka budskap ingår i den inre piskan? Exempel: ”Det här borde du ha hunnit med för länge sedan!”
2. Finns det budskap från andra människor, till exempel föräldrar eller lärare?
3. Vem håller i piskan? Den inre piskan kan upplevas som en egen person (likt den inre kritikern), höra ihop med den inre kritikern eller vara ett budskap från dig själv.
4. Vilken livsdröm och vilka behov är drömmen kopplad till? Exempel: Bli utgiven författare. Uppfylla behov av att dela med mig av kreativitet och kunna leva på mitt intresse.

Steg 2: Byt ut piskan mot en ny bild
Precis som med den inre kritikern räcker det sällan att lära sig känna igen den inre piskan. Den behöver bytas ut mot ett annat tankesystem, som du gärna kan ge en bild som passar dig. I stället för inre piska och mål behövs något som känns mer som ett system och en stadig vana. Jag valde bilden av en kompass.

Det är en bild av att veta vilka mina värderingar är, vad som ska vägleda mina dagliga val. Exempel på nya bilder: Ett träd (växa och vara väl rotad), en inre dörr (varje skrivpass öppnar dörren till en annan värld), eller ett glas champagne (varje skrivstund är i sig en belöning).

Vanor i stället för deadlines
För att lägga ned den inre piskan, tillfälligt eller för gott, ska du fokusera på din skrivvana och strunta i mål eller deadlines. Din vana kan vara blygsam bara du envisas med den. Om du vill kan du dokumentera vad du faktiskt får gjort varje dag. Genom att mäta vad du hunnit med i stället för att jaga deadlines, byter du ut känslan av att vara ”på väg mot ett misslyckande” till att njuta av processen. Boken blir klar ändå. Om du vill vinna ett maraton, då är målet att vinna maraton. Systemet är ditt träningsschema dag för dag. I artikeln ”Why having no goals might make us happier and more successful” ställer artikelförfattaren James Clear en mycket intressant fråga:

“Skulle du fortfarande få resultat om du struntade i dina mål och i stället bara fokuserade på ditt system?” Svaret är förmodligen ja för de flesta, oavsett om det gäller träning, skrivande eller något annat. När James Clear själv skriver artiklar har han inget annat mål än att skriva en artikel varje måndag och torsdag. Efter att ha följt sin rutin i nästan ett år hade han skrivit 115.000 ord.

Jag bestämde mig för att varje dag ägna mig åt en timmes eget skrivande innan jag tar tag i andra arbetsuppgifter. Ett annat viktigt beslut var att börja med det skrivprojekt som nästan var klart, och låta de andra vänta på sin tur.

Ställ dig själv följande frågor för att byta ut ditt tankesystem:
1. Vilka budskap ingår i din nya bild? Exempel: ”Det får ta den tid det tar, bara det blir bra”, som en av mina kursdeltagare sa en gång.

2.  Finns det inspirerande budskap från andra människor som du kan ta till dig? Ett av mina nya valspråk är ”Jag vågar mer än dö, jag vågar bli glömd.” (Ur pjäsen Den fredlöse av August Strindberg).

3. Vem ska vara eller hålla i din nya bild? Det kan vara en symbol, såsom en kompass. Förmodligen är det du som ska hålla i den. Kanske en tänkt inre supporter. Den här punkten står för att påminna dig själv om det nya tankesystemet tills det blivit en vana. En post-it-lapp kan funka gott till det ändamålet.

4. Kan du omformulera din livsdröm så att den handlar om här och nu? Exempel: Byt ut ”jag vill bli en utgiven författare” mot ”jag är en skrivande själ”.

Att hantera deadlines
Jag träffar då och då författare som vill behålla sina deadlines och det kan du göra så länge du inte blir alltför självbestraffande om du inte alltid lyckas. Fundera över om dina deadlines är realistiska. Har du räknat med hur lång tid det faktiskt tar för just dig att skriva? Se också till att bryta upp dina deadlines i delmål som är lagom lätta att nå fram till. Det kan ge större tillfredsställelse att lyckas med ett kapitel i veckan, än att bestämma dig för att bli klar med boken före ett visst datum.

Källor:
http://www.lifehack.org/articles/featured/the-science-of-setting-goals.html

https://blog.bufferapp.com/why-having-no-goals-in-our-lives-might-make-us-happier-and-more-successful