Självförtroende för författare

May the writing force be with you!

Den här hösten har jag redan skrivit minst tio mail till författare med sviktande självförtroende eller skrivkramp. Ibland har jag tänkt att det skulle behövas en kolumn för författarproblem, en sorts hjärtespalt för skrivande själar.

Det kan vara skönt att veta att det är vanligt och fullt normalt att känna dig som ett geni ena dagen, och som om du inte kan någonting alls nästa. Ibland beror det på att du pendlar mellan flow och en överaktiv inre kritiker, och det kan också vara ett tecken på en utvecklingsfas.

Ambitiös på flera plan
Det är inte sällan begåvade författare med höga ambitioner som hamnar i en ond cirkel med självförtroendet. Kanske handlar det inte bara om att du vill vässa ditt skrivande, utan simultant ger du järnet på jobbet och försöker vara en vettig familjemedlem? Rannsaka din situation.  Det börjar bli dags att omvärdera din livsbalans, genom att till exempel bestämma dig för att skrivandet är en hobby som du vill njuta av när du har tid och lust, eller komma fram till att skrivandet är en livsnerv. Då gäller det att planera in mer tid, eftersom du behöver avskildhet och övning för att nå dina mål.

Författande är en tacksam sport – du behöver bara tävla mot dig själv.

Jämförelseångest
En del författare börjar snarare snegla på sina skrivkompisar, eller läser en god roman vars författare blir en måttstock snarare än förebild och läromästare. Rätt som det är sätter jämförelseångesten in. Precis som när du jämför resten av livet med andras, räcker det sällan med att konstatera att en skrivarkompis eller utgiven författare är begåvad. Nej, du önskar dig en stil som Margaret Atwood, ett driv som Max Barry och en produktivitet som Stephen King. Eftersom du sannolikt inte har en livssituation som deras, och dessutom försöker leva upp till någon sorts totalideal, blir ekvationen omöjlig.

Din unika skrivarresa
Tänk i stället att du är ute på en egen skrivarresa, en process i ditt inre liv och i ditt författande. Den är unik. Ingen kan skriva som du. Andra författare (på skrivarkursen, i din närhet eller i romaner du läser) är där för att du ska lära dig nya sätt att se på ditt eget skrivande, men var och en av dem är också ute på sin egen författarresa. Ni kommer att anlända till olika destinationer och på olika sätt. I går arbetade jag med en  av mina manusgrupper i Stockholm, och lärde ut ett nytt verktyg för dramaturgi. En av deltagarna påpekade att han behöver skriva intuitivt, utan att att tänka för mycket, och så kommer han tillbaka till verktygen senare.

”Helt rätt”, sa jag. ”Använd verktyget på ett sätt som fungerar i din process.”

Använd verktyg på ditt eget sätt.

En egen kompass
Under en författarkurs kan det hända att jag lär ut ett verktyg, till exempel dramaturgi. Det är lite som om var och en i gruppen har fått en kompass. Några i gruppen börjar planera sin resa utifrån kompassen, från början till slut. Ett par andra åker iväg och ser var de hamnar, och kollar sedan med kompassen hur det blev. Det kan också finnas någon i gruppen som skruvar upp kompassen och ändrar den lite efter egna behov. Slutligen ser jag framför mig en resenär som lägger tillbaka kompassen i verktygslådan, för att den inte känns relevant just nu.

Mitt förhållningssätt som lärare i kreativt skrivande är att ge perspektiv att lägga till de kunskaper du redan har, och lära ut allt jag önskar att jag hade förstått innan jag blev utgiven. Målet är inte att du ska lära dig en ”totalmetod” utan att du ska få tillgång till verktyg som hjälper dig att förverkliga dina författardrömmar. Bästa experten på ditt skrivande kommer alltid att vara du själv.

Relaterade artiklar
Övervinn din inre kritiker
10 tips mot skrivkramp
Värsta skrivkrampen

Vill du utveckla ditt skrivande tillsammans med andra? Välkommen på en författarkurs!

 

Share

Fyra magiska ord för författare – och lite om scenskiften

Det är rätt vanligt att nybörjartexter liksom trevar sig fram, men om du känner till de 4 frågor som läsare ställer på undermedveten nivå kan du snabbt förbättra din skrivteknik, speciellt i början av berättelsen, eller vid scenskiften.

1. Varför läser jag det här? Vad ska läsaren bli nyfiken på och vilja följa vidare? Du behöver ge berättelsen ett driv och en riktning, även om denna riktning kan ändras under resans gång. Ett driv behöver inte betyda en explosion, det kan kännas under huden eller märkas i detaljer. Väck nyfikenhet kring din karaktär, ställ till med ett problem, låt något gå fel eller skeva. Om du inte ger svar på fråga nr 1 tappar du snart din läsare.

2. Vem följer jag? Vem i texten är huvudperson (alternativt flera) och vems perspektiv är det som gäller? Du behöver dessutom väcka en känsla för den här personen, få läsaren att bry sig oavsett om du vill skapa en hjälte eller en obehaglig person. Men se upp – i modern litteratur brukar läsaren tröttna om du tecknar karaktär och bakgrund som om det var ett stilleben. Låt oss hellre skapa en relation med karaktärerna under resans gång.

3. Vad händer? En hel del nybörjartexter blir lite av en betraktande dagdröm. Ofta är det klokt att tänka att berättelsen är kung och väva in tankar och funderingar där de blir relevanta i handlingen. Det tredje ordet är släkt med det första; båda kommer att påverka upplevelsen av att historien är på väg någonstans. Kanske har du hämtat inspiration från en författare som inleder sin bok med att skriva filosoferande/ i tankarna? Läs gärna den boken en gång till. Förmodligen får författaren fram svar på nr 1 och 2, vilket kan räcka till att börja med.

4. Var är jag? Någon detalj ur miljön eller ett ord i en replik kan visa detta. Det är särskilt viktigt att orientera läsaren inför något nytt, när du skapar en ny scen eller när du byter perspektiv.

Var och När
– att tänka på vid
 scenskiften
I både nybörjarmanus och utgivna manus händer det att läsaren blir osäker på om ett scenskifte har skett, något som för dig som skriver kan kännas alldeles självklart. Tänk dig varje scen i ditt manus som en byggsten. Varje scen sker på en PLATS under en TIDSRYMD och det är något som HÄNDER. Så fort du flyttar kameran i tiden eller rummet blir det en ny scen. Där behöver du antingen vara extra noga med gestaltning och rekvisita för att orientera läsaren, eller skriva en berättande rad i still med ”När nästa dag grydde … ” eller ”Två veckor senare …”
Tänk på att scen och kapitel är två olika saker. Scener är dramaturgiska enheter, medan kapitel är klippningen. Ett kapitel kan bestå av en del ur en scen, eller av flera scener.

Svar på 4 magiska ord i en mening
Ibland kan en författare få med svaren på alla de fyra magiska orden i en enda mening.
Exempel:
”Graven som Li hade grävt låg i lä för vinden”.
I den här meningen får du veta att Li (2 = aha – vi ska följa Li) står vid en grav som hon har grävt (3 = detta har hänt), vid graven är det är vindstilla (4 = var är jag?), och vi undrar också vem hon har begravt (1 =varför läser jag det här). Dessutom har meningen en vacker melodi.
(Första meningen ur Törnrosens nyckel av Tone Almhjell)

ÖVNINGAR
Använd de fyra frågeorden medan du läser första sidorna i en bok och fundera över hur snabbt du får svar på dina magiska ord. Ibland kan det ske på bara en mening, i andra böcker tar det ett antal sidor. På Provläs.se kan man träna samtidigt som man hittar nya böcker att läsa. Testa till exempel med Jaktturen av Agnès Desarthe.

b) Skriv en egen mening eller längre text där du använder alla de 4 magiska orden – och det ska inte märkas utan ske sömlöst.

Mer att läsa (du kan också söka skrivtips i högermarginalen)
Så skriver du en spännande början
Vässa din känsla för röst och perspektiv
Välja tempus

Share

Ja absolut – du får skriva en jag-roman

Under det senaste året får jag allt oftare frågan om det är okej att skriva en jag-roman. Det vimlar nämligen av förståsigpåare som menar att det är något som man absolut inte bör göra. Ibland undrar jag om de som kläcker ur sig dylika påståenden över huvud taget har läst några böcker. Ett andetag senare erinrar jag mig att de flesta har svårt för att erinra sig om den senaste boken de läst var skriven i första eller tredje person, och vilket tempus som användes. Tänk efter nu, eller gå till ditt hemmabibliotek om du har ett. På mindre än fem minuter hittade jag ett gäng jag-romaner här hemma, de du ser på bilden. Följande titlar blev det:

Margaret Atwood – The Handmaid’s Tale. Nutida klassiker som filmatiserats flera gånger.
Karin Boye – Kallocain. Svensk klassiker och dystopi som är kusligt aktuell.
Angela Carter – The Bloody Chamber. Kultförklarad sagosamling.
Joan Grant – Winged Pharaoh – Kultklassiker.
S.E. Hinton – The Outsiders. En bok om min uppväxt … eller det kändes i alla fall lite så när jag läste den.
Fjodor Dostojevskij – En löjlig människas dröm. Slå upp vem den här ryske författaren är om du behöver.
Jorun Modén – Samael. Jo, min debutroman var en jag-roman, helt enkelt för att det kändes rätt att skriva på det viset.

Några fler exempel på romaner i första person till när vi ändå är igång på ämnet jag-romaner:
Pär Lagerkvist – Dvärgen
Harper Lee – Dödssynden (To Kill a Mockingbird)
Suzanne Collins – Divergent och The Hunger Games
F. Scott Fitzgerald – The Great Gatsby
Charlotte Brontë – Jane Eyre
Anthony Burgess – A Clockwork Orange
Kazuo Ishiguro – Återstoden av dagen (han har skrivit fler böcker i första person)
Knut Hamsun – Svält
Iain Banks – Getingfabriken
Bret Easton Ellis – American Pscyho

Självfallet finns en hel del populära dagboksromaner också – en tradition som började redan på 1400-talet och nådde en höjdpunkt på 1800-talet med romaner som Les Liaisons Dangereuses av Choderlos de Laclos, men som också anammats av exempelvis Maria Ernestam i Busters öron. När jag växte upp älskade jag Barbro Lindgrens Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner, och nu läser mina barn både Barbro Lindgrens böcker och Diary of a Wimpy Kid av Jeff Kinney. Bland feeelgoodromaner är jag-formen mycket vanlig och ger en upplevelse att följa med i huvudpersonens medvetandeström. Även i deckargenren finns författare som skrivit i jag-form, till exempel Raymond Chandler och Dashiel Hammett.

Jag-romanen har med andra ord funnits länge och är även populär bland moderna romaner … den är rent av vanlig. Du hittar jag-romaner bland klassiker och nyare böcker, på hyllan som riktar sig till ungdomar och bland vuxenböcker, i feelgoodgenren och hos ryska mästare. Litterär kvalitet avgörs alltså inte av vilket tempus du väljer, och inte heller om du skriver i första eller tredje person (däremot är det rätt svårt att få till andra person, det vill säga du-romanen). Hur ska du då välja mellan första och tredje person? Jag tycker att du ska ta den form där du skriver som bäst, så att du kan använda så mycket som möjligt av din kreativa kraft till att skapa en berättelse som engagerar och lever.

Mer om …
Litterär genre eller popfiktion – hur vet vi om boken är bra?
Så väljer du tempus

Välkommen att lägga grunderna till ditt skrivande på en författarkurs – eller utveckla ditt manus i en manusgrupp! 

Så förbereder du dig inför skrivarkursen

20150114_140805Jag får ofta frågan om hur man bäst förbereder sig inför en författarkurs. Grundkursen/ Författarkurs 1 är uppbyggd så att du inte behöver några förkunskaper och vi går igenom konsten att skapa skrivrutiner redan första studieveckan. Nedan har jag listat några tips för dig som vill få ut maximalt av skrivarkursen.

1. Gör en plan för dina studier
Fundera igenom vilka tider du ska studera så är chansen större att du får en välfungerande struktur. Räkna med att studier och skrivuppgifter tar 3 – 7 timmar i veckan beroende på hur du arbetar som individ. Skriv ned en plan i valfri kalender, på papper eller i datorn.
X
2. Fundera över dina mål med kursen
Du väljer själv ambitionsnivå på kursen. Skrivglada och ambitiösa med romanprojekt är precis lika välkomna. Vi går igenom samma teorimoment men du får feedback på individnivå. Genom att sätta mål kan du mot slutet av veckan stämma av vad du uppnått och vad du behöver för att vässa ditt skrivande ytterligare. Oavsett vem du är hoppas jag att du ska känna dig välkommen och utvecklas.

3. Skaffa verktyg
Se till att du har en dator med ordbehandlingsprogram, unna dig ett par skrivböcker som känns inspirerande och pennor som du trivs med. Placera gärna skrivböcker på strategiska ställen såsom i jobbväskan. Ibland händer det att deltagare använder mobilen som verktyg, men se upp så att tekniken inte blir ett distraktionsmoment, utan att du helt enkelt skriver.

4. Läs!
Den allra bästa förberedelsen om du vill skriva är att läsa skönlitteratur. Romaner och noveller. Om du har tidsbrist eller snabbt vill sätta dig in i olika slags litteratur rekommenderar jag novellsamlingar, till exempel Noveller för världens barn 2007 – Klassiska mästerverk ur världslitteraturen. I serien Noveller för världens barn finns också utgåvor med fokus på spänning/ deckare och nordisk litteratur. Vill du utforska science fiction och fantasy kan du läsa antologin Från Tolkien till Thydell (där min debutroman finns representerad). Jag gillar också Novellix – noveller i fickformat med inbjudande omslag. Om du gillar att läsa online hittar du massor av noveller att värma upp med på sv.svenskanoveller.wikia.com/wiki/ Läs gärna den litteratur du spontant tycker om, men testa också verk som vidgar vyerna.

5. Skriv!
Anteckna tankar och idéer, för dagbok eller skriv lite ur ditt skrivprojekt (om du har ett) då och då. Författare brukar vara vanedjur. Det går också bra att sätta igång med själva skrivandet när kursen börjar, att ingå i en grupp och få olika knep brukar vara till hjälp för att etablera rutiner. Om du känner att du kör fast vid första raden kommer du att få en teknik för att lösa detta.

Det börjar närma sig kursstart för Författarkurs 1, Författarkurs 2 och Skriv som en journalist 2018  – välkommen med din anmälan! Om en kurs är fullbokad kan du stå på intresselista och jag hör av mig om en plats blir ledig. Du får också förtur inför nästa kursstart.

Frågor eller funderingar? Kika gärna under kursbeskrivningarna i toppfliken, eller läs under Vanliga frågor. Om du inte hittar vad du söker är du välkommen att höra av dig!

Share

Vägen till publicering: 1. Skicka ett välarbetat manus

Redigering kräver kaffe och läsglasögon.

En av de vanligaste fallgroparna när författare skickar manus till bokförlag, är att låta något som mer eller mindre är ett utkast susa iväg genom cyberrymden, alternativt via Postnords otillförlitliga budbärare (om förlaget ännu inte har digitaliserat sitt manussystem). När du nått sista sidan i din berättelse kan känslan av att vara klar vara så tillfredsställande och uppfyllande att det tycks näst intill otänkbart att det finns jobb kvar att göra. Alla manus jag känner till som blivit utgivna har dock genomgått en rad bearbetningar. Skåla för all del med dig själv i bubbel av valfri prisklass, för du har i sanning arbetat hårt och är värd en paus. Du är på väg in i nästa skrivfas – redigeringen.

Firar delmål med mitt bokmanus ”Embla – Om du ändå levde nu” med ett glas blått vin, Marques de Alcantara.

Den illusoriska känslan av att vara klar fyller förmodligen syftet att belöna hjärnan för dess hårda ansträngningar innan det är dags för ett nytt varv av genomgång och redigering. Sa jag ett varv? Vanligtvis är det fler varv än författaren kommer att vilja erkänna, inte ens över ett glas rödtjut en sen kväll, men det kan kännas trösterikt att känna till att även Strindberg förkastade texter och hade en välfylld papperskorg. Att slänga texter och bearbeta dem gör dig inte till en misslyckad författare, utan till ett proffs.

I början av min bana som författare upplevde jag ärligt talat redigering som rätt tråkigt, men så småningom blev det roligare. Numera hamnar jag ofta i eufori mitt under redigeringen. Jag tror inte att det beror på att jag blivit galen, utan snarare att jag fått vettigare verktyg och erfarenhet som gör jobbet lättare och mer intressant. Många föreställer sig att redigering innebär att rätta till språket, men det är så mycket mer: forma manusets själ … först dramaturgi, klippning och struktur, riktning och tempo, och så småningom gestaltning, språkdräkt och ton. När du väl kommer till korrekturläsningen är det inte mer än att putsa bort en och annan tråd.

Om du vill ha sällskap på vägen till färdigt bokmanus är du förresten välkommen till min kurs i redigering och lektörsläsning. Tillsammans hittar vi både genvägar och massor av inspiration.

Det här är del 1 i serien ”Vägen till publicering”. Nästa del kommer att handla om att hantera refuseringar. Den 18 oktober 2018 utkommer min nästa roman Embla – Om du ändå levde nu hos Bokförlaget Mormor. Under processen från manus till utgiven bok passar jag på att blogga om utgivningsprocessen.

Relaterade artiklar:
Så vet du om ditt manus är redo för en lektör

Share

Författarfrossa och bokbord – vad önskar du dig?

Det är redan augusti och jag varvar sommardopp i sjön med barnen, lektörsarbete med min kommande roman Embla – Om du ändå levde nu, och förberedelser inför höstens författarkurser. Höstens kursprogram hittar du HÄR – varmt välkommen med din anmälan oavsett om du är en nyfiken nybörjare, vill fördjupa dig och lära dig verktyg för proffs, eller behöver en författarkurs om manusbearbetning och redigering.

Under hösten kommer jag att både arrangera och delta i en rad olika evenemang för författare och bokälskare, bland annat:

Bokbordet Stockholm – ställ en fråga eller köp en bok
Jag kommer att delta på Bokbordet Stockholm där du kan ställa frågor till mig om skrivande och författarkurser, köpa ett signerat exemplar av Samael, eller få veta mer om min kommande roman Embla – Om du ändå levde nu. Den 19 augusti klockan 11 – 18 står jag bland Författarcentrums författare alldeles vid Författarnas Hus på Drottninggatan 88. Du hittar en presentation om mitt bidrag till dagen HÄR.

Författarkurser i Stockholm och på distans
Jag fortsätter att hålla författarkurser både fysiskt och på distans. Utgår från några enkla principer, till exempel att lära ut allt jag önskar att jag hade förstått innan jag blev utgiven, att alla ska känna sig välkomna, och att vi tillsammans avmystifierar skrivandets konst.
Höstens program hittar du HÄR.

Blogg om att bli utgiven
I takt med att Embla – Om du ändå levde nu ges ut hos Bokförlaget Mormor kommer jag att blogga om utgivningsprocessen. Vill dela med mig av viktiga tips och inspiration kring att hitta rätt bokförlag, skriva kontrakt, processen med bokomslag, marknadsföring och releasefest. Sist men inte minst: hur i hela fridens namn hinner vi skapa ett skrivande liv?  Hoppas att du följer med på resan!

Hemlig antologi
Jag kommer att delta med en novell i en hemlig novellantologi … jag kan lova att det är ett vackert, galet och spännande projekt. Så snart jag får berättar jag mer.

Författarcafé med öppen scen
Den 2 december kommer jag att bjuda in alla skrivande själar men framför allt dig som tidigare gått en skrivarkurs hos mig till författarcafé med öppen scen. Här får alla som skriver en chans att ta plats på scenen. Vi ska också ha bokbord för de som redan är utgivna. Räkna med spännande möten och massor av inspiration! Lokalen är inte fastställd ännu, men det blir i Stockholmstrakten.

Skriva ny roman
Denna sista punkt känns rätt galen med tanke på allt annat som händer, men jätteviktig. Det blir säkert en utmaning att skapa skrivtid med skolstart, utgivning av ny bok och allt annat som händer, men jag kommer att använda den skrivtidkalender som jag alltid delar ut på mina författarkurser.

Frågor eller funderingar? Välkommen att maila mig på jorun.moden@gmail.com

Väl mött!
Jorun

Share

Kupa potatis och skrivtid

Potatis – kupad och klar.

I dag har jag unnat mig skrivtid samtidigt som jag kupade potatis. Principen är enkel: gör en plan, avvik från den och upptäck att både skrivandet och potatisen växte ändå. Jag tittar på morgonens planering, en neonrosa post-it där jag har skrivit följande:
Meditera
Hundpromenad
Träna
Skriva
Feedback, Författarkurs på distans, chatt… (listan fortsätter). 

Under hundpromenaden mot kolonilotten upptäcker jag dock att potatisen har vuxit sig kämpahög. Den måste helt enkelt kupas i dag. Nåväl, att skyffla jord och köra några skottkärror innebär i alla fall att träningen är avklarad, eller hur?

Några spadtag kan vara både skrivmeditation och lite styrketräning.

Medan jag kupar potatisen, tänker jag på hur bra det är att jag inte har rensat i onödan. Några spadtag med jord och vips syns bara de allra längsta snyltgästerna, som jag enkelt rycker upp ur myllan. Jag passar på att känna in spadhandtaget med tanke på att min kommande roman (Embla – Om du ändå levde nu) inleds med just några spadtag i jorden, så får jag några levande detaljer att lägga till. På andra halvan av landet slingrar sig ouppfostrade ogräs kring tålmodigt vajande jordärtskockor. De ser ut att trivas utmärkt tillsammans.  Plötsligt slår det mig att trädgårdsarbetet påminner om skrivandets olika faser, men just i dag tänker jag mest på struktur och planering.

Oplanerad blomning är ofta den allra vackraste.

Inför en ny roman har jag alltid en planering, och det var så jag började jobba med kolonilotten också. I en vattenskadad anteckningsbok finns en blyertsvision av hur koloniotten ska se ut. Jodå, rosenbågen står på plats och kryddcirkeln med inspiration från Medeltiden är en av mina favoritplatser. Ändå är det som roligast när en oväntad sammetssvart akleja dyker upp i kryddlandet, eller när något jag misstänkte var ett ogräs slår ut i skir, rosa blom. Flera av mina favoriter på kolonilotten tycks ha uppstått av sig själva på ett nästan magiskt sätt, till exempel mattan av penningblad. Rätt som det är känner jag doften av kryddor när jag rensar och sparar något som visar sig vara en brokbladig kungsmynta.

På samma sätt älskar jag när skrivandet kommer till liv. Planen är ett skelett, inte en färdig varelse. Ibland är det viktigt att spara en och annan darling, inte rensa bort dem för fort. Några rader potatis och några promenadsteg blev till en skrivmeditation.

När jag har ont om skrivtid brukar jag ofta tänka ut hela scener i huvudet, eller för den delen blogginlägg som liksom bara rinner ur fingrarna när jag kommer hem. Jag går hemåt med ett leende, och en känsla av väl använd tid. Hunden är rastad, meditationen avklarad, träningen fixad, skrivandet har fått sitt, och potatisen är kupad.

Ska alla skriva eller?

När jag träffar nya människor och berättar att jag är författare och lärare i skrivkonst, får jag ofta följande fråga:
– Jaha, ska alla skriva eller?
Det känns som om meningen är laddad med en underström av funderingar. Ska alla tro att de är något nu? Hur många författare finns det egentligen plats för? Och vad blir det för ordning här i världen om alla tror att de ska skriva böcker? Mitt svar är att ju fler som väljer att skriva, desto bättre, även om alla inte blir utgivna författare. Värdet av skrivande handlar om alltifrån att få kasta sig in i sina egna försummade djup, till att få uppleva ett sammanhang bortom geografiska gränser och ibland till och med bortom verkligheten, och få umgås med likasinnade. I en skrivargrupp brukar det uppstå samtal och en glädje utöver det vanliga. Nedan har jag samlat tio av mina främsta argument för att alla som vill ska få skriva.

1. Ju fler som skriver, desto fler som läser
Se bara på Island! Där är det helt normalt att skriva och ge ut böcker. Islänningarna har inte bara fler publicerade böcker per capita än något annat land, utan också fler lästa böcker än något annat land.

2. Ju fler som skriver, desto friskare och gladare människor
Det finns många studier som visar att kreativt skrivande har effekter som är likvärdiga med psykoterapi, till kostnaden för en dagbok och en penna. Stressnivåer sjunker, minnet förbättras och du blir mer produktiv. Dessutom påverkas humöret positivt och i vissa fall kan skrivande motverka depression. Även vid fysiska sjukdomar förbättras hälsan och välmåendet.

3. Ju fler som skriver och läser, desto starkare förmåga att tänka i flera led
Forskning visar att hjärnan ritas om av att läsa och skriva. Professor Martin Ingvar som är hjärnforskare vid KI har kunnat visa att hjärnans arkitektur förändras när vi lär oss läsa. Nätverket av hjärnceller som påverkar minne, förmåga till abstrakt tänkande och kritiskt tänkande främjas, bland annat. Sammantaget får du en hjärna som är bättre rustad för att klara av arbete, fatta väl avvägda politiska beslut, komma på nya uppfinningar, eller överleva.

4. Ju fler som skriver, desto fler skrivande barn
När barn ser vuxna skriva blir de inspirerade att prova. Barn som får hitta på egna historier och skriva ned dem blir också mer benägna att läsa. Forskning visar att barn som får möjlighet att lära sig att läsa och skriva också har lättare för att lära sig andra ämnen. Ha tålamod och låt barnen ta god tid på sig när de skriver.

5. Ju fler som skriver, desto fler som får leva med spetsade sinnen
Människor som skriver iakttar, lär sig uppmärksamma sinnesintryck och blir antingen mer närvarande i nuet, eller i sin litterära verklighet.

6. Ju fler som skriver, desto fler som får god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, något vi har glädje och nytta av på jobbet och fritiden.
Ibland händer det att någon som gått en författarkurs hos mig glatt meddelar mig att de fått lättare för att få gehör för sina idéer på möten och via e-post, tack vare att de vet mer om konsten att kommunicera.

7. Ju fler som skriver, desto fler pauser från teknik
När vi sysslar med sociala media eller söker på internet hackas tankarna upp och vi blir bättre på att spåra information, men sämre på komplexa tankar, analys och koncentration. Internet och teknik är fantastiska verktyg men våra hjärnor mår bra av variation och pauser.

8. Ju fler som skriver, desto rikare litterärt utbud
Vi lever i en era där bästsäljarismen är stark och de stora förlagen satsar på färre titlar som ska dra in mer pengar. Vill vi få läsa böcker från fler olika perspektiv och av vitt skiftande litterära djup, behövs fler författare som ger ut böcker på mindre förlag eller på egen hand. På min ”Walk of Fame” träffar du en rad fantastiska författare som blivit utgivna och som har gått skrivarkurser i min regi – några av dem är bästsäljande och andra skriver för en smal publik. Alla behövs.

9. Skrivandet kan ge nya perspektiv oavsett vilken sysselsättning du har
”Jag har märkt att sciku är en sorts karriärterapi, som tvingar mig att se forskning genom en annan lins och ger mig nya perspektiv på mitt arbete”, säger forskaren och förläsaren Andrew M. Holmes (sciku är haiku med vetenskap som ämne).

10. Ju fler som skriver, desto mer passion och glädje
Kreativa människor har en särskilt glimt i ögat och när de får träffa andra som skriver brukar de blomma ut. Författare är ofta egensinniga, passionerade, nyfikna och rent av besatta.

Vill du gå en författarkurs? Varmt välkommen till en skrivarkurs där du är lika välkommen oavsett om du vill skriva för att upptäcka vad som händer, eller om du vill satsa på att bli utgiven. Hela utbudet hittar du här: http://forfattarkurs.se/forfattarkurserna-en-overblick/

Källor
Att läsa förändrar hjärnan
https://www.svd.se/att-lara-sig-lasa-forandrar-hjarnan

10 sätt att förbättra läs och skrivförmåga hos unga
https://www.theguardian.com/teacher-network/teacher-blog/2014/may/08/ten-ways-improve-student-literacy

Science shows writers have a serious advantage
https://mic.com/articles/98348/science-shows-writers-have-a-serious-advantage-over-the-rest-of-us#.p3zqIDKZJ

What are the health benefits of being creative?
https://www.medicalnewstoday.com/articles/320947.php

How writing sciku has made me a better scientist
http://www.sciencemag.org/careers/2017/11/how-writing-haiku-has-made-me-better-scientist

Share

Om konsten att bli originell

Oroar du dig över om din historia är nog originell? Det är en vanlig missuppfattning att det skulle behövas en helt unik idé för att skriva en fantastisk novell eller roman. Få idéer eller historier är i sig unika, utan det är snarare en kombination av ingredienser som tillsammans ger berättelsen en egen själ.

Under en skrivprocess är det vanligt att författaren blir orolig och överväldigad när det tycks dyka upp andra böcker som avhandlar ämnen och budskap som ligger väldigt nära ditt eget. Ha is i magen. Ingen historia kommer ändå att bli identisk med din. Du kan dessutom skruva upp originalitet genom att betrakta olika element i din berättelse. Pröva att kombinera saker som ingen annan tänkt på att sammanföra tidigare.

En vinkel – flera element
Själva ordet vinkel ger dig vägledning till vad du ska leta efter. Ett enda streck blir platt, ingen vinkel alls. Två streck ger dig material till att rita ett hörn. Först med tre streck kan du teckna en vinkel – och en originell vinkel brukar bestå av flera ingredienser vad gäller allt ifrån karaktärer till värderingar och miljöer.

Nedan har jag listat några möjliga ingredienser till en unik vinkel att överväga:

Karaktärer
Genom karaktärerna kan du gestalta aktuella teman, eller från en annan era. I varje tidevarv finns människor som har hög status, eller låg status, eller som inte passar in. När en ny grupp har integrerats kan det hända att vi lägger märke till nya grupper som vi tidigare inte såg. Fundera över vilka som är utstötta eller som har särskilt svårt att anpassa sig, eller vilka som åtnjuter fler privilegier än andra (oavsett vilket tidevarv du vill gestalta). Att söka sin identitet är ett tidlöst tema, men det uttrycker sig ständigt i nya skepnader. Nya yrken kan också ge inspiration, exempelvis har vi nu yrkesverksamma som försörjer sig som proffs på att spela dataspel.

När du jobbar med karaktärer kan du pröva vad som händer med din inspiration om du byter yrken, status, kön, religion och värdegrunder hos dem. En och samma karaktär kan få ha ett yrke eller ett utseende som befinner sig i konflikt med insidan. Ge dem också olika sidor och egenskaper som kontrasterar mot varandra, och låt dem få uppgifter och roller som de inte hade väntat sig. Det här gäller även barnböcker: titta igenom moderna barnböcker så kommer du att upptäcka att där finns karaktärer som sticker ut.

Perspektiv
Ibland kan du hitta en originell vinkel genom att berätta din historia ur ett oväntat perspektiv. Kanske är det inte drottningen som ska vara det perspektiv vi följer, utan en nyfiken tjänarinnas?

Kollision mellan olika karaktärer
En kollison mellan oväntade karaktärer kan ge just den speciella vinkel du söker. I filmen ”En oväntad vänskap” (The Untouchables)får en arbetslös, nyligen frisläppt kriminell ung man vid namn Abdel chansen att arbeta hos Philippe, en gravt handikappad aristokrat. Deras sociala status bildar en polaritet medan de delar ett musikintresse. Historien är hämtad ur verkligheten, där Philippe kände att Abdel från Algeriet, var precis den person han behövde.

Mamma Mu och Kråkan är ett exempel på kontrasterande karaktärer ur barnböcker.

Miljöer
Låt oss säga att du vill gestalta en kärlekshistoria. Det blir helt olika historier beroende på om du väljer att använda din egen verklighet som skådebana, eller om du placerar din huvudperson på en stressig arbetsplats, på ett slakteri, mitt i planeringen av ett bröllop, eller i en medeltida fantasivärld. Nyckeln till en väl vald miljö är att fundera över vilken atmosfär som kommer att lyfta ditt budskap. Givetvis kan du också experimentera med att låta dina karaktärers liv utspela sig i ett svunnet tidevarv, eller i en tänkt framtid. Ibland är dock miljön given på förhand och då kan du i stället hitta originalitet på andra sätt. Även i en viss scen kan du höja originaliteten genom att byta ut omgivningen och situationen. Ska ditt kärlekspar börja gräla per telefon, ombord på en segelbåt eller mitt under en kärleksakt?

Idén: våga mer 
Testa att bända och böja historien med olika berättarknep. Ställ dig frågor som ”hur kan det bli värre”, lek med vändningar och berättarknep. Om du har svårt för att få igång fantasin på egen hand: bolla dina idéer med en eller flera vänner eller gå en skrivarkurs för att fylla på med nya verktyg. Prövningar höjer spänningen samtidigt som dina karaktärer får möjlighet att utvecklas – och vinkeln kan fördjupas.

Rekvisita och symboler
Återkommande rekvisita och symboler kan ibland vara det som vi minns som allra bäst från en läsupplevelse. I Kevin Brooks bok Black Rabbit Summer har en svart kanin hamnat i bokens titel och en av huvudpersonerna upplever att han kan prata med den svarta kanin som också är hans husdjur. När du använder dig av detaljer som återkommande djur och föremål kommer läsaren att söka efter deras betydelse. Särskilt intressant kan det vara att låta laddningen kring en symbol förändras under berättelsens gång. Läs mer om denna teknik i artikeln Släng in ett äpple.

Utförande
Genom ditt uttryck och din stil besjälar du berättelsen ytterligare. Ernest Hemingway är förmodligen inte mest känd för sina ovanliga berättelser, utan snarare för sin avskalade stil. Andra författare lämnar avtryck med sin känslosamma gestaltning. En del humorister är skickliga på att kombinera saker som egentligen inte alls hör ihop för att locka till skratt. Om du skriver en bok som är tänkt att vara lättläst har du inte riktigt samma friheter att skapa en unik stil, men du kan fortfarande ha som mål att väcka känslor och tankar utöver det vanliga.

Budskap
En del författare hittar inspiration till en originell historia genom att först fundera över premisen och budskapet: vad är det du vill säga? Hitta därefter en historia som uttrycker budskapet och gå igenom de olika ingredienserna tills du har en originell vinkel.

Några vanliga misstag
Ibland försöker en författare vara originell genom att bryta mot dramaturgiska eller berättartekniska regler, till exempel
– skriva en historia som börjar med elände, fortsätter med mer elände och också slutar med misär.

– skriva en historia där bara trevliga eller vardagliga saker händer.

– skriva en historia inom en viss genre och bryta kraftigt mot läsarnas förväntningar. En feelgoodroman får inte bli alltför otäck och slutet ska vara gott, exempelvis. Lösning: anpassa dig till genren eller byt genre helt och hållet. (Alla författare vill inte tänka på genre – men om du vänder dig till en stor publik är det här relevant.)

– skriva en du-roman.

Det finns en anledning att du inte ser ovanstående typer av romaner särskilt ofta, och det är att de inte blir utgivna/ läsaren orkar inte med dem. Val av tempus spelar heller ingen avgörande roll för hur originell din bok blir, däremot får det vissa tekniska konsekvenser.

Vissa säger att det är helt okej att ”stjäla” ur omvärlden, inklusive litterära verk och filmer. Det kan vara svårt att bedöma gränsen mellan inspiration och plagiat, men att koka ihop en historia som enbart är baserad på en eller flera film- eller bokupplevelser brukar vare sig bli originellt eller etiskt. Vilken berättelse som helst behöver också besjälas inifrån, både genom dig och dina erfarenheter, och de karaktärer du skapar.

Lycka till med att skapa originalitet på just ditt sätt! Söker du en författarkurs så är du välkommen att utforska utbudet via toppmenyn.

Share

Så förbereder du dig inför författarbootcamp på distans

Det börjar närma sig  Författarbootcamp på distans 2018 (start den 25 juni) och i den här artikeln får du tips på hur du bäst förbereder dig inför skrivarkursen.  Författarkurs 1 Bootcamp är en grundkurs och är uppbyggd så att du inte behöver några förkunskaper.
Vi går igenom konsten att skapa skrivrutiner redan första dagen.
Den avancerade gruppen förutsätter att du har gått minst Författarkurs 1 och 2 eller har motsvarande förkunskaper. Maila mig gärna om du känner dig osäker.  Nedan har jag listat några tips för dig som vill få ut maximalt av kursveckan, oavsett nivå.

1. Gör en plan för dina studier
Fundera igenom vilka tider du ska studera så är chansen större att du får en välfungerande struktur. Räkna med att studier och skrivuppgifter tar 2 – 5 timmar om dagen beroende på hur du arbetar som individ och individuell ambitionsnivå. Skriv ned en plan i valfri kalender, på papper eller i datorn.
X
2. Fundera över dina mål med kursen
Du väljer själv ambitionsnivå på kursen på Författarkurs 1/ Bootcamp. Skrivglada och ambitiösa med romanprojekt är precis lika välkomna. Vi går igenom samma teorimoment men du får feedback på individnivå. Genom att sätta mål kan du mot slutet av veckan stämma av vad du uppnått och vad du behöver för att vässa ditt skrivande ytterligare. Oavsett vem du är hoppas jag att du ska känna dig välkommen och utvecklas.
Bootcamp Avancerad skriver samtliga deltagare på hög nivå och har med sig minst motsvarande Författarkurs 1 och 2 i bagaget. Du har antingen med dig ett skrivprojekt eller utnyttjar veckan till att starta upp ett nytt. Gör en plan med studietimmar och målsättning, gärna redan innan start men allra senast första kursdagen.

3. Skaffa verktyg
Se till att du har en dator med ordbehandlingsprogram, unna dig ett par skrivböcker som känns inspirerande och pennor som du trivs med. Placera gärna skrivböcker på strategiska ställen såsom i handväskan eller den ryggsäck du alltid har med dig. Ibland händer det att deltagare använder mobilen som verktyg, men se upp så att tekniken inte blir ett distraktionsmoment, utan att du helt enkelt skriver.

4. Läs!
Den allra bästa förberedelsen om du vill skriva är att läsa skönlitteratur. Romaner och noveller. Om du har tidsbrist eller snabbt vill sätta dig in i olika slags litteratur rekommenderar jag novellsamlingar, till exempel Noveller för världens barn 2007 – Klassiska mästerverk ur världslitteraturen. I serien Noveller för världens barn finns också utgåvor med fokus på spänning/ deckare och nordisk litteratur. Vill du utforska science fiction och fantasy kan du läsa antologin Från Tolkien till Thydell (där min debutroman finns representerad). Jag gillar också Novellix – noveller i fickformat med inbjudande omslag. Om du gillar att läsa online hittar du massor av noveller att värma upp med på sv.svenskanoveller.wikia.com/wiki/ Läs gärna den litteratur du spontant tycker om, men testa också verk som vidgar vyerna.

5. Skriv!
Anteckna tankar och idéer, för dagbok eller skriv lite ur ditt skrivprojekt (om du har ett) då och då. Författare brukar vara vanedjur. Det går också bra att sätta igång med själva skrivandet när kursen börjar, att ingå i en grupp och få olika knep brukar vara till hjälp för att etablera rutiner. Om du känner att du kör fast vid första raden kommer du att få en teknik för att lösa detta.

Det börjar närma sig författarbootcamp sommaren 2018  – välkommen med din anmälan till Författarkurs 1 eller Bootcamp Avancerad. Om en kurs är fullbokad kan du stå på intresselista och jag hör av mig om en plats blir ledig. Du får också förtur inför nästa kursstart.

Share