Författarkurser vårterminen 2018

Schemat inför vårterminen 2018 är klart – nedan ser du en sammanställning av alla skrivarkurser. Var gärna ute i god tid med din bokning och tveka inte att höra av dig till mig med frågor och funderingar. Kurserna har fått högsta betyg av tidigare deltagare och mitt mål är att du ska bli lika nöjd. Jag ser fram emot en inspirerande vår, oavsett om du vill utforska ditt skrivande för att du är nyfiken på vad som kan hända, eller om ditt mål är att bli publicerad författare!

FYSISKA KURSER
De flesta av vårens fysiska kurser ges i mysiga lokaler på Olofsgatan 18 alldeles vid Hötorget. Intensivhelg del 1 och 2 ges däremot på Älta Kulturknut i fräscha lokaler och på bekvämt resavstånd från Stockholm city. Vi varvar verktyg för författare med övningar, diskussion, skrivtid och feedback.

Författarkurs 1 vid Hötorget – en omfattande verktygslåda till ditt skrivande, inklusive kunskaper om drama, gestaltning, karaktärer, dialoger och stil.
Kursstart 1 23 januari – FULLBOKAD
Kursstart 2 10 april – läs mer och boka

Författarkurs 2 vid Hötorget – vässa dina författarverktyg och lär dig tekniker för proffs som snabbt tar dig till nästa nivå i ditt skrivande. Lektörsverktyg ingår. 
Kursstart 12 april – läs mer och boka

Författarkurs 3/ Skapandets Väg vid Hötorget – Hjältens resa som kompass till skrivandet, bryt mot regler och fördjupa dina kunskaper som författare.
Kursstart 23 januari FULLBOKAD

Manusgruppen – för dig som vill utveckla ditt manus i sällskap med likasinnade. Lektörsfeedback på ett urval sidor ingår + verktyg för manusbearbetning. 
Kursstart 30 januari (varannan vecka – kursen räcker hela vårterminen)

Intensivhelg del 1 och 2 – för dig som mycket snabbt vill fylla verktygslådan med författarverktyg för proffs, oavsett om du skriver för nöjes skull eller vill bli utgiven. 
Författarkurs 1/ intensivhelg 24 – 25 mars
Författarkurs 2/ intensivhelg 28 – 29 april

NYHET: Skriva fackbok – seminarier/ intensiv
Under en heldag får du verktyg och tips för att skriva fackbok. Du ska ha med dig en idé till en fackbok och kunna gå hem med en plan för struktur, stil och innehåll samt en provskriven kortare text. Lördag 9 juni 9 – 17. Programmet publiceras inom kort, intresseanmälan kan lämnas till jorun.moden@gmail.com

NYHET: Författarhjärna – seminarier/ intensiv
En heldag där du får lära känna din skrivande hjärna och hur du underlättar för flow, men också omskolar din inre kritiker till redaktör. Vi överlistar också lättja och andra skrivhinder. Söndag 9 juni 9 – 17. Programmet publiceras inom kort, intresseanmälan kan lämnas till jorun.moden@gmail.com

DISTANSKURSER
Allt du behöver för att gå en skrivarkurs på distans är en dator med internetuppkoppling och en ordbehandlare.

Författarkurs 1 på distans – en omfattande verktygslåda till ditt skrivande, inklusive kunskaper om drama, gestaltning, karaktärer, dialoger och stil.
Kursstart 1 den 24 januari – FULLBOKAD.
Kursstart 2 den 11 april

Författarkurs 2 på distans – vässa dina författarverktyg och lär dig tekniker för proffs som snabbt tar dig till nästa nivå i ditt skrivande. Lektörsverktyg ingår.
Kursstart 23 januari – FULLBOKAD.

Författarkurs 3 på distans – Hjältens resa som kompass till skrivandet, bryt mot regler och fördjupa dina kunskaper som författare. 
Kursstart 24 januari – FULLBOKAD. Kölista finns, maila jorun.moden@gmail.com

Skriv som en journalist – för dig som driver en blogg, är webbredaktör eller skribent och vill vässa dina kunskaper om journalistiskt skrivande på kort tid. 
Kursstart 9 april

Flow power på distans – en kravlös oas för ditt skrivande där du får verktyg för att uppleva flow och nya övningar varje dag. Alla nivåer.
Start 25 januari – intresseanmälningar tas emot via mail till jorun.moden@gmail.com

Share

Så skriver du ett slut på en artikel, bloggtext eller krönika

Funderar du över hur du ska avsluta en bloggtext, en artikel eller krönika? Ibland kommer ett slut på en text som på beställning och av ren instinkt men det finns också knep för att hitta ett effektfullt avslut. Liksom så mycket annat i skrivandet är det något du kan träna upp.

1. Bestäm dig för vilken känsla du vill ska eka i läsaren efter läsningen: om det ska vara som en belöning att läsa, en aha-upplevelse, ge ett skratt eller en värdefull insikt. När du vet vad du vill med texten och slutet blir det också lättare att få ihop det.

2. Tänk på att slutet i de flesta fall hör ihop med början. Ett knep för en snygg hopknytning är att kolla efter frågor som väcks i början av texten eller i rubriken. Avsluta med en rad som refererar tillbaka till den hypotetiska frågan i början.

3. Oftast blir det fint att återgå till den ton du använde i början. Om du skrev personligt (som i en krönika) är det alltså läge att landa i det personliga på slutet igen. Har du däremot skrivit en objektiv faktatext är det inte läge att plötsligt bli personlig, utan håll tonen neutral.

I resten av artikeln kommer vi att låtsas att vi har en artikel som heter ”Choklad: nyttig eller farlig?” eller något liknande.

4. I sin enklaste form funkar det utmärkt med en ”vanlig slutsats” som får spegla början eller svara på artikelns huvudfråga. Exempel: ”Ett par rutor choklad kan alltså vara ett utmärkt kosttillskott, så länge den är mörk.”

5. Du kan också försöka hitta en slutsats på aha-nivå (ibland kan det bestå av en slutsats från din research, ibland något du själv kommer fram till, men det kan också vara ett citat från expert du har intervjuat). ”Choklad ger faktiskt något förhöjda dopaminnivåer och vi tror att chokladen till och med förhöjer din förmåga till flow”, avslutar Xxx.

6. Ibland blir det fint att avsluta med uppmaningar till läsaren/ föreslå något de kan göra för att lösa ett problem. Om du exempelvis skrivit om fördelar om choklad ”Vill du njuta med gott samvete, kan du alltså helt enkelt kolla efter fairtrademärkningen nästa gång du handlar.”

7. En fråga som leder vidare eller en vändning/ överraskning med humor (TWIST). Exempel a): ”Choklad kan till och med ge upphov till en känsla av att vara småförälskad. Kanske är det därför chokladasken blivit en klassisk kärleksgåva?” Exempel b) ”Nu är det upp till dig att avgöra om chokladen ska rensas ur skafferiet, eller om den kanske ska bytas ut mot en mörkare variant.”

8. Det kan också fungera bra att avsluta med en rad kuriosa: ”Med tanke på chokladens alla värdefulla egenskaper är det inte förvånande att den en gång i tiden användes som ekonomisk valuta bland Mayaindianerna. De ansåg att choklad var dyrbarare än guld.”

9. Eller varför inte avsluta med ett snyggt citat (men kolla så att citatet är äkta)? ”Eller som Charles M. Schulz sa en gång:
‘Allt du behöver är kärlek, men lite choklad då och då gör inte ont.'”

10. Peka mot framtiden. ”I en inte alltför avlägsen framtid kan det till och med hända att flavoniderna i choklad kan extraheras för att få fram medicin för äldre människor med nedsatt kognition.”*

11. Ibland kan du ”rama in” en text genom att börja med en episod ur ditt eller någon annans liv. Därefter avslutar du helt enkelt genom att berätta klart historien som du började med. BÖRJAN: ”Hemma hos oss finns en hemlig chokladlåda, men det har visat sig att den egentligen inte är så hemlig. Nöden har ingen lag och mer än en gång har jag hittat lådan fylld av tomma staniolpapper.” (Fortsätt skriva om choklad och dess egenskaper.) SLUT: ”Den hemliga lådan får alltså stå kvar på sin plats, men numera är den alltid fylld med fairtrade märkt choklad med en kakaohalt på minst 70%.”

12. Det händer ibland att det finns en bra mening att avsluta med någonstans i artikeln, inte sällan nära slutet … sök i så fall en bra slutsats/ laddning och flytta den helt enkelt till slutet.

Den här artikeln skrev jag som svar på en fråga från en av mina studenter som går ”Skriv som en journalist” på distans. Vill du också vara med? Författarkurser och journalistkursen hittar du i toppmenyn. Varmt välkommen!

*Idén om en medicin för förbättrad kognition är påhittad men det har påvisats i studier att choklad förbättrar minne och andra kognitiva förmågor hos äldre:
https://www.sciencedaily.com/releases/2017/06/170629101648.htm

Share

Gör en byracka: skapa en karaktär med djup

Att göra en byracka är en teknik för att snabbt skapa karaktärer med liv och djup. Byrackan är också din räddning när du skriver om verkliga människor men inte vill hänga ut en individ: du behåller vissa drag men byter ut andra. Ägna minst någon dag åt dina karaktärer innan du börjar skriva en historia på allvar. Karaktärerna, deras inre världar och mål, kommer att påverka hur du utformar historien, men det finns också författare som i stil med en rollsättare söker rätt karaktärstyper för att bära fram ett budskap eller en preiss.

10 verkliga människor = en karaktär?
Några vanliga nybörjarproblem med karaktärer är att de tenderar att bli för slätstrukna, sakna liv eller kännas som klichéer.  För att undvika detta kan du hämta inspiration från människor ur dina minnen eller din omgivning: bakgrundshistorier och karaktärsdrag, psykologiska beteenden, utseenden och gester. Det kan mycket väl räcka med att använda en enda person som förlaga, men det sägs ibland att det går åt minst tio verkliga människor för att skapa en fiktiv karaktär.

Karaktärer som lever
En byracka består av en karaktär uppbyggd av två eller flera verkliga människor, men också av idéer och inspiration du får under resans gång. Byrackor kan också få drag av historiska figurer eller offentliga personer. En fördel med byrackor är du kan skapa originella karaktärer med flera dimensioner, utan att dina vänner och bekanta behöver bli förolämpade. Fast det som gör byrackor riktigt spännande är att de i likhet med blandrashundar inte bara liknar föräldrarna, utan får en egen personlighet och tenderar att dra iväg på egna äventyr. När du lever dig in i din karaktärer kan de rent av få en egen själ.

Vill du ha tips om mörka karaktärer? Läs mer här.

Vill du utveckla dina karaktärer på en skrivarkurs och lära dig mer om hur du skapar djup och spänning, samt en psykologisk utvecklingskurva? Vårens utbud hittar du i toppmenyn, både i Stockholm, på distans och som intensivhelger.

Share

10 författartips för mer inspiration med musik

”Vad lyssnar du på för musik när du skriver?” frågar en kursdeltagare på Författarkurs 1 i Gamla Stan. Vi har precis pratat om konsten att skapa skrivrutiner och hur många författare har lättare för att skriva till musik. Musikälskarna tycks ha lättare för att hamna i flöde med musik, men även de som brukar välja tystnad blir ibland förvånade över att de kan uppskatta skrivövningar till musik. Musik kan fungera som skräpfilter för irrelevanta vardagstankar, fingrarna kommer snabbare igång på tangentbordet och du njuter mer av skrivpasset (det är förbluffande likt ett träningspass när jag tänker efter). Här kommer några musiktips för författare, oavsett om du aldrig provat att skriva till musik eller om du vill pröva nya musikaliska experiment samtidigt som du skriver.

1. Investera i ett par bra hörlurar. Ett par rejäla hörlurar kan hjälpa dig att skapa ett inre rum där du får vara ifred och skriva. Det blir dessutom en tydlig signal om att du behöver skapa ifred om du befinner dig mitt i familjelivet (då förutsätter jag att barnen får allt de behöver av en annan vuxen om de är mindre) eller sitter på ett café. Ibland råkar jag rent av lämna lurarna på utan att spela någon musik.

2. Lyssna på atmosfärisk musik. Speciellt om du är ovan vid att skriva till musik rekommenderar jag att du börjar med vänlig, instrumental musik, exempelvis filmmusik. Med en episk spellista i öronen kommer du att känna dig som en superhjälte samtidigt som du skriver på roman. Några artister som kan vara intressanta är Adrian von Ziegler, Hans Zimmer och Peter Gundry.

3. Gör i ordning spellistor i förväg. Det är distraherande att söka musik mitt i skrivpasset. Utgå från album du gillar och känner till. De flesta blir störda av alltför påträngande texter (speciellt om det är en ny skiva av ett favoritband) men för andra går det bra med lyrik bara låtarna är välbekanta.

4. Välj musik efter scen och känsla. Film väcker känslor och stämningar. Om jag behöver skriva en sorglig scen så kan jag ta fram musik som väcker rätt känslor i mig, vilket hjälper mig att hamna i rätt stämningsläge. Just nu skriver jag på en novell som utspelar sig i ett annat sekel men också har inslag av alternativt historiskt skeende och jag lyssnar på en spellista från Spotify som ska spegla den tiden.

5. Välj musik utifrån dina karaktärer. För att lära känna en karaktär kan det vara spännande att fundera över musiksmak. Flera gånger har jag hittat nycklar till en karaktär genom att utforska musik (och det behöver naturligtvis inte vara min egen musiksmak). Fundera över musiksmaken eller fråga en verklig person av passande typ för att få tips. En tonårsflicka i ett av mina manus gillar till exempel In This Moment och Otep.

6. Lyssna på album som ger dig driv. Några av de artister som ofelbart löser upp skrivkramp för mig är Vader, Pantera och Mephorash … jag älskar riktigt bra metal. Här handlar det om att spela den musik som får just ditt hjärta att slå hårdare. Dock märker jag att mina skrivalbum inte nödvändigtvis är samma artister som jag väljer att lyssna på mer aktivt. (Vader är förresten riktigt bra till styrketräning också).

7. Hitta dina triggerlåtar. En författare jag känner spelar alltid samma låt i början av skrivpasset för att hamna i rätt stämning. Det uppstår en sorts betingning och låten blir en del av en skrivritual. Jag har även en triggerlåt för att reda ut trassliga delar i manus (Caro Emerald: Stuck in the Middle of Nowhere).

8. Utforska. Precis som att det kan vara utvecklande att läsa litteratur utanför sin komfortzon, tror jag att det kan hända saker med hjärnan och skrivandet om du utsätter dig själv för nya musikupplevelser.

9. Gå på konsert! Unna dig själv att bli berusad av musikupplevelser fullt ut. Du kommer att återvända till skrivbordet uppfylld av inspiration.

10. Är tystnad din bästa skrivsfär? Då kanske det snarare är ett par hörselskydd som bör införskaffas, så att du får lugn och ro även när någon borrar i väggen bredvid, eller stimmar i närheten.

Bonustips:Facebook/forfattarkurs hörde en kvinna av sig om att hon föredrar radion som bakgrundsljud. Då slog det mig att jag fått tips från en annan skribent om en ljudmaskin där du kan ställa in caféljud:
https://mynoise.net/NoiseMachines/cafeRestaurantNoiseGenerator.php
Hos Mynoise finns även andra ljudmaskiner, till exempel naturljud och Zen garden med flera.

Kuriosa: Det vimlar av musiker som låtit sig inspireras av litteratur och ett av mina oavslutade projekt är att skapa en spellista med enbart hårdrock med litterära referenser. Detta inlägg om skrivande och musik avslutas därmed till tonerna av ”Brave New World” med Iron Maiden. Vad lyssnar du på för musik när du skriver? Kommentera gärna!

Share

Överlista den inre ödlehjärnan
– eller konsten att lura sig själv till att skriva

”Att klaga över att ha för lite tid är som en fisk i havet som klagar över att den har för lite vatten” (Mark Forster)

När jag har som svårast för att komma igång med att skriva brukar jag lura mig själv genom att tänka att jag inte alls ska skriva.  Metoden har jag fått från en fantastisk bok som heter Do it Tomorrow av Mark Forster. Den reaktiva hjärnan är enligt författaren Mark Forster en lat ödleliknande varelse som helst ligger och solar på en klippa. Allt som måste göras uppfattar den som hot, precis som ödlan reagerar inför ett rovdjur. De flesta skulle önska att vi fungerade rationellt, det vill säga: Tanke – beslut – handling.

I stället brukar de flesta hantera en vanlig dag med hjälp av den reaktiva ödlehjärnan som snarare fungerar så här: Stimuli – reaktion. En vanlig dag dyker det upp mängder av stimuli som ställer krav på oss att agera, men i stället blir vi stressade och vill fly, eller sätter igång med olika uppgifter som hindrar oss att göra det vi egentligen ville.

Självbedrägeri för författare
Ödlehjärnan är dock inte överdrivet smart och om du tänker att du inte ska skriva, upphör känslan av motstånd. Gör i ordning en skrivhörna med dator och allt som behövs runt omkring. Kaffe och chokladruta kanske? Och nu ska du bara kolla igenom paragrafen du skrev i går. Rätt som det är har du pillat i några ord här och var… och kanske till och med skrivit en stund. Just så ser rutinen ut för många författare, den blir till en struktur att luta sig mot. Du lurar dig själv till att skriva – varje gång.

När jag ger deltagare femminutersövningar uppstår en liknande effekt. Vi ska bara skrivträna, värma upp, fulskriva… och alla deltagare skriver något. Även de som säger att de har skrivblockeringar. Några kan inte sluta och fortsätter på sina texter. Ungefär så uppstod den här artikeln också. Jag skulle bara skriva två rader på Facebook… men rätt som det var hade det blivit en ny artikel till hemsidan. Plötsligt fick ordet självbedrägeri en ny och mer positiv innebörd.

Mark Forster har skrivit boken Do It Tomorrow, en bok om konsten att hantera tid. Rekommenderas starkt till dig som vill bli mer effektiv.

Share

10 tips för mer inspiration

”Vänta inte på inspiration, utan skapa din egen. Din vilja är som en tändsticka och allt du behöver göra är att antända dina sinnen, dina tankar och din nyfikenhet.” – Jorun Modén

När jag först började undervisa i skrivande märkte jag att det var några elever som hade det lite tuffare än vanligt. Så småningom insåg jag att livet i stort sett hela tiden kan upplevas som överväldigande: det finns julstress, januarimörker, vårfeber, sommarstress (känslan av att man borde bada, grilla eller underhålla gäster) och nystartssyndrom om hösten. Hela tiden tenderar vi människor att lura i oss själva att det ska bli bättre någonstans lite längre fram. Här kommer därför tio tips för mer inspiration att använda i din vardag – håll till godo.

1. Unna dig tid för skrivandet varje dag 
Mitt råd till dig är att unna dig en stunds inspiration till vardags. Till stor del handlar inspirationen om en nyfiken attityd och vanan att stanna upp för att observera eller reflektera. Inspiration kan se olika ut, känn efter vad som får dig att börja brinna. Det kan vara att få utforska en viss fråga, gå på ett museum eller tända ljus och läsa. En dagbok eller specifik författardagbok kan vara ett sätt att markera att du har egentid som författare. Om du menar allvar med skrivandet, boka in skrivtid flera gånger i veckan (själva skrivandet tar obönhörligen tid).

”En del människor verkar inte förstå att jag fortfarande måste sätta mig ned ifred och skriva böckerna, det verkar som om de tror att böckerna poppar upp som svampar utan mitt medgivande.” – J.K. Rowling

2. Bli berörd
Känns det som om du inte har något nytt att säga? Leta efter inspiration i dina känslor när du lever, läser nyheter och kikar runt på sociala media. Ofta får författare idéer till skrivandet när de blir riktigt förbannade, nyfikna eller passionerade.

3. Utlys pysseldagar
Om du fastnar i skrivandet kan det bero på att du behöver fördjupa dig i miljöer, fakta eller bakgrund. Unna dig en dag där du bara skrivpysslar, funderar och skapar hjärnkartor (mindmaps).

3. Fyll på kreativitet
Om både vardag och tankar känns gråtråkiga kan det vara dags att pröva något nytt. Är det något du längtar efter? Gör det! Det kan handla om något så enkelt som att köpa färgpennor och suddbläck, eller att gå på ett evenemang du är nyfiken på. Ibland går jag på aktiviteter som har med mina skrivprojekt att göra, och ibland uppstår inspiration till skrivandet där jag minst anar det. Jag gillar också att pröva på mina karaktärers intressen. Sök dig till friluftsmuseer, konstutställningar, naturområden, nattklubbar eller vad du kan tänkas behöva för att hämta näring. Är du fast i en vardag eller situation där du egentligen inte vill vara: betrakta den med författarblick och fundera över om den kan bli stoff till ditt skrivande.

”Det som inte dödar mig förser mig med material till skrivandet.” – Wayne Gerard Trotman.

4. Släng ut din inre kritiker
Känner du att inget längre duger? Vem säger att det inte duger? Är det du själv eller någon gammal röst (lärare, föräldrar, överjag?) Försök identifiera rösten och byta ut den mot en mer konstruktiv kritiker. Tänk att det är okej om det inte blir perfekt. Det finns så vitt jag vet ingen författare som skriver en genialisk roman rakt av. Tips kring hur du byter ut en inre kritiker mot en mer konstruktiv röst hittar du här.

5. Tänk som ett proffs
Ibland händer det att skribenten tappar modet vid insikten att massor av jobb återstår. Ofta sker detta när ett utkast är nästan klart. För i stort sett alla författare krävs en hel del redigering innan manuset håller för att skicka till förlag eller en tidning. Tänk hellre att det nu är dags för nedförsbacke – men ta också en paus för att fira dig själv. Vänj dig vid att det är helt normalt med tre till sjutton varv redigering. Om du vet att skrivandet består av ett utkast och därefter flera redigeringsfaser, är det lättare att hålla blicken mot målet. Dessutom finns det flöde även i redigering när du blir varm i kläderna. Och ta ett glas champagne (eller alkoholfritt alternativ), det kan vara klokt att fira att du nått ett delmål.

”Att bli inspirerad är enkelt. Det kräver bara hårt arbete.” – Marion Kummerow

6. Förstå din inlärningskurva
Tycker du plötsligt att allt det gamla du skrivit är dåligt? Det kan vara bra att ha i bakhuvudet att författare kan bli extra självkritiska just när de lär sig en massa nya saker. Din text kan fortfarande vara mycket bra, det är bara det att du börjar inse hur den kan bli ännu bättre. När man lär sig exempelvis språk är det vanligt att uppleva en svacka precis innan nästa kunskapssprång. Tänk att det är fantastiskt att du befinner dig i en inlärningskurva och börja se fram emot vad du kommer att få uppleva inom kort.

7. Överraska dig själv
Det är vanligt och mänskligt att tröttna på sitt skrivprojekt ibland. Ett av mina favoritknep i det läget är att fundera över vad som skulle göra mig intresserad på nytt. Det kan tänkas att jag lägger till en ny karaktär, ett föremål som höjer spänningen eller ett berättarknep, eller låter en karaktär visa sig ha en oväntad sida. När du förnyat din inspiration kommer texten att bli mer engagerande både för dig och din läsare.

8. Läs … läs … läs!
Alla yrkesförfattare verkar överens: det är viktigt att läsa mycket och ofta. En ledtråd: för att läsa mer behöver du också lägga undan elektroniken bestämt och medvetet. När du läser en god bok hamnar du i flöde, utvidgar ordförrådet och lär dig mer om skrivande på ett intuitivt plan. Pröva att läsa både inom och utanför komfortzonen. Ett bibliotek i telefonen eller på läsplatta kan passa den som rör på sig mycket i vardagen.

9. Bygg upp din skrivarkondition
När du kämpat dig över tröskeln och skrivit en stund, brukar hjärnan utsöndra dopamin för att belöna dig. Just det, samma kemikalie som produceras när du tränar hårt, blir kär eller äter mörk choklad. Den goda nyheten är att dopaminupplevelser är beroendeframkallande. Så om du bygger upp din skrivarkondition, kommer du då och då uppleva att du skriver dig hög, precis som en löpare. Det blir alltså lättare och lättare att skriva ju mer du skriver. Vissa författare blir till och med beroende, något som kan vara rätt positivt när du försöker bli klar med ett manus.

10. Väck dina sinnen och din nyfikenhet
Med vakna sinnen kan en vanlig promenad eller en resa i kollektivtrafiken ge inspiration. Kanske råkar du se något vackert eller underligt i naturen, eller så råkar en karaktär sätta sig mitt framför dig i tunnelbanan. Om du råkar ha tråkigt: lyssna, känn efter och betrakta. Ställ också författarfrågor för dig själv: Vad skulle hända om …. Hur kommer det sig … Varför …?

”Ensamma promenader är jättebra för att få nya idéer. Det är som om du befinner dig i ett videospel och hittar idémynt på vägen.” – Joyce Rachelle

Gå en författarkurs
Väldigt många som går på skrivarkurs hos mig pratar om hur inspirerande det är att få verktyg och tips, pröva olika skrivövningar och träffa andra skrivande själar. Du är välkommen att utforska ditt skrivande med oss! Utbudet av författarkurser hittar du i toppmenyn. Välkommen!

Share

10 tips för mer skrivtid

”Jag hittar inte tid. Jag skapar tid. Det är mitt jobb.” Nora Roberts

Att skapa skrivtid och rutiner brukar vara en ständig utmaning, oavsett om du är nybörjare eller utgiven författare. Det känns så självklart att du ska skriva i dag, men rätt som det är börjar det bli kväll och du har inte fått ur dig ett ord. I stället har det hänt en massa andra saker. Här har jag samlat några tips för att skapa mer skrivtid.

1. För dagbok i en vecka över hur du använder tid. På så sätt kan du se hur dina dagar verkligen ser ut: vilka tider du brukar bli som mest stressad och när du råkar surfa lite väl länge. Jag fick tips om den här övningen för ett par år sedan och blev förvånad över all information jag fick, så att jag kunde skapa en bättre planering.

2. Unna dig skrivtid. Många väntar på inspiration och tänker att då är det bara att boka in skrivtiden. I verkligheten fungerar det precis tvärt om. När du bokar in skrivtid, kan inspirationen flöda. Skriv in skrivtid i kalendern med samma självklarhet som du bokar in andra aktiviteter och roliga evenemang. Var beredd på att du kan behöva ta bort några saker ur ditt schema om du verkligen vill skriva. Tänk inte för mycket på perfektion: det kan du göra när det är dags för redigering.

3. Skriv innan du gör något annat. När du unnar dig ett skrivpass innan du sätter igång med andra arbetsuppgifter har du en skarp hjärna. Dessutom är skrivande välgörande mot stress och förbättrar korttidsminnet, så du kommer att vara väl rustad för allt annat du behöver göra under dagen.

”Den vackra delen av skrivandet är att du inte behöver få till det rätt första gången, till skillnad från, till exempel, en hjärnkirurg.” Robert Cormier

4. Vik en halvtimme av lunchen till din bok. Andra tränar på lunchen så du kan väl skriva? Om du är för trött för att skriva när du kommer hem efter en tuff arbetsdag, kan lösningen vara att boka in skrivtid under dagen och stanna på jobbet lite längre.

5. Utnyttja tanketid. Många författare planerar scener och lyssnar in dialoger i huvudet medan de diskar, promenerar eller väntar på bussen. På så sätt är du påfylld med idéer när du nästa gång sätter dig vid datorn. Ha alltid en skrivbok i väskan – då kan du inte ursäkta dig med att det är för ljust för att skriva. Det kan också vara klokt att se till att det finns papper och penna vid sängen. Författare som skriver dagbok och antecknar tankar brukar bli mer produktiva med sina noveller och romaner också.

”Den bästa tiden för att planera en bok är medan du diskar.” Agatha Christie

6. Använd mobilen. Spela in röstmeddelanden, skicka idé-sms till dig själv eller ladda hem Evernote, ett program som är till för att samla ihop olika idéer och intryck och sedan komma åt dem snabbt (fungerar med de flesta mobila enheter, telefoner och datorer). Se bara upp så att mobilen inte blir en tidstjuv i stället – alla författare har råkat slösa bort skrivpasset genom att kolla Facebook eller ”källforska”.

7. Ta kontroll över mobil- och skärmvanor. Testa att inte använda mobilen på morgonen, utan vänta till senare på dagen. Överväg att kolla mail sent på dagen också. Att skriva, forska och göra krävande arbetsuppgifter fungerar som bäst när du har gott om energi. Svara på mail och kolla mobilen kan oftast vänta. Ibland kan spel, sociala media och film fungera som belöning efter skrivpasset. Forskning visar att surf och mobiltid tenderar att klippa upp tankarna i korta bitar – och för att skriva behöver du de långa tankarna. Mer om internethjärna.

”Du måste skydda din skrivtid. Du måste skydda den in i döden.” William Goldman.

8. Dela upp dagen i arbetsblock. Det här kan så klart se olika ut beroende på vad du har för jobb/ åtaganden i övrigt, men så här kan det se ut för mig: Morgonblock: Skriva, krävande arbetsuppgifter. Efter lunch: Feedback och lektörsläsning. Eftermiddag/ kväll: Mail, uppdatera hemsidor, research och planering. Du får mycket mer gjort om du koncentrerar dig på en sak i sänder än om du försöker kombinera skrivandet med maillåda och barnpassning.

9. Skriv först, städa sedan. Fråga dig själv om du kan skriva när du är trött. Det är det inte många som kan. Däremot går det hyfsat att svinga en diskborste vid midnatt – och efter en fantastisk skrivsession kommer du kanske till och med tycka att det känns helt naturligt att diska i morgon i stället.

”Jag gjorde en förbluffande upptäckt. Tid ägnad till att skriva = producerat arbete.” Ann Pachett. 

10. Skriv in dina rutiner i en kalender. På mina författarkurser lär jag ut hur du skapar skrivrutiner – eftersom det är själva grunden till att bli klar med en bok. Ett av de viktigaste tipsen är faktiskt att vara förlåtande mot dig själv när du missar att skriva en dag. Missmod kan vara ett större hot mot skrivandet än att du råkade bryta vanan. Om du dessutom har en väl genomtänkt plan för ditt skrivprojekt så blir det lättare att komma igen på nytt.

”Om du inte skriver när du inte har tid, så kommer du inte att skriva när du har tid.” Katerina Stoykova Klemer

Välkommen på skrivarkurs – redan i början av varje program går vi igenom konsten att skapa skrivtid. Författarkurserna hittar du i toppmenyn.

Share

Tillbakablickar och te (eller scenteknik)

Te är trevligt – men det är sällan bästa sättet att börja en berättelse.

Vad händer i början av ditt bokmanus? Av någon anledning verkar det väldigt vanligt att huvudpersonen dricker te, blickar ut över en sjö eller i vissa fall åker bil. I nästa ögonblick tänker huvudpersonen tillbaka på en avgörande händelse som är betydligt mer spännande än det rogivande nuet med den värmande tekoppen, den glittrande sjön eller fingrarna som trummar på ratten. Jag tror att det kan bero på att författaren själv sitter och funderar, vilket speglas i utförandet. Den här typen av tillbakablickande blir lätt problematisk och baktung, men nedan hittar du knep för att reda ut berättartråden. För övrigt tycker jag mycket om te, men det är sällan den bästa lösningen i början av ett bokmanus.*

Varje gång du skriver en tillbakablick bromsas berättelsen. Om det blir många eller långa tillbakablickar blir huvudberättelsen svår att följa och läsaren tappar intresset. I den här guiden diskuterar vi endast ”äkta tillbakablickar” med tempusväxling snarare än omkastning av kronologin (om det där lät förvirrande så läs gärna mer om äkta och falskatillbakablickar här: http://forfattarkurs.se/2015/05/falska-tillbakablickar/)

Te kan sätta stämning och ge en välbehövlig paus även i litteratur. Se bara upp så att läsaren inte blir uttråkad.

Ett vanligt mönster i utkast ser ut så här:
1. Scen där något mindre spännande händer, till exempel åka buss/bil, fika/dricka te eller öl, eller blicka ut över en vy.

2. Tillbakablick/ tankar. Huvudpersonen kommer att tänka på den senaste tiden/ något som hände igår. Ofta något betydligt mer dramatiskt än nutidshandlingen. Tillbakablicken blir lång, ibland mer berättande/ svävande (vilket riskerar att bli platt), ibland mer gestaltande (vilket är mer intressant men då tappar man tråden).

3. Scenen landar igen i den mindre spännande ramen, vilket ger en effekt av antiklimax. Det här mönstret gör läsaren förvirrad och manuset upplevs som ”baktungt”. Eller så glömmer författaren bort att landa i ramen och scenen uppfattas som formlös.

Så löser du problemet
Fundera över följande:
1. Kan tillbakablickarna skippas? Om svaret är ja, så gör det.

2. Är de nödvändiga men går att korta ner? Om tillbakablicken fyller ett syfte, till exempel ger någon viktig ledtråd eller information som är nödvändig för att driva berättelsen framåt, kan du behålla den, men håll den kort.

3. Kan de absolut inte skippas eller råkade de bli mer spännande än huvudspåret? Överväg att göra om dem till egna kapitel med scenteknik (= tagning, action, repliker, gestaltning). Det vill säga en falsk tillbakablick. Scenen kan behöva flyttas till en tidigare punkt i handlingen, eller signaleras i text/ via kapitelrubrik.

4. De mindre spännande sekvenserna i nutid kan strykas eller kortas ner till transportsträckor – eller användas till en välbehövlig paus för din huvudperson senare i manuset. Alternativt ser du till att tedrickandet faktiskt blir spännande oavsett om du lägger in konflikter i handlingen eller på stilnivå. Du kan också byta ut miljön och handlingen till en kontext som blir mer intressant för att gestalta din karaktär – och kanske mer originell.

Te kan bli mer spännande i en ny kontext.

Ditt nya mönster
När du jobbat klart har du ett mönster som grovt kan tänkas fungera så här:

1. Kapitel/ scen där det är på väg att bli spännande. Kapitlet slutar kanske med en cliffhanger (om man vill skriva en bladvändare) eller en laddning som inger nyfikenhet.

Notera att jag skrev på väg att bli spännande vilket inte är samma sak som att börja mitt i en kris, då blir det i nästa andetag en dramaturgisk nedförsbacke.

2. Nästa kapitel kan också innehålla spänning ELLER en text med lägre spänning/ vardag som ger en dramaturgisk paus inför nästa avstamp. Även pauser ska dock fylla en funktion och behålla läsarens intresse.

Varför … vem … var … vad
I vilken scen som helst är det dessutom en god idé att tänka på…
– varför läsaren ska bry sig om att läsa det här.
– visa läsaren vem vi ska fästa uppmärksamheten på.
– visa var vi är så att läsaren känner sig orienterad.
– se till att det finns minst ett lager konflikt (inom karaktär, mellan karaktärer, mellan karaktär och omgivning) men gärna flera.
– att se till att berättelsen driver framåt och visa vad som händer, även om huvudpersonen också tänker och funderar.

Vill du veta mer om scenteknik eller få hjälp att reda ut ett trassligt manus? Välkommen att anmäla dig till en författarkurs – de olika alternativen hittar du i toppmenyn.

* Ett historiskt undantag är Marcel Prousts legendariska madeleinekaka som doppas i te och för huvudpersonen tillbaka i minnenas värld. Det är dock svårare att komma undan med te utan konflikt i början av nutida manus. Då behöver du ett förtrollande språk och kunna skapa spänning med din ton.

Bildkällor
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Teaimg_Little-old-ladies-dressed-as-witches-drinking-tea_Anonymous_ref~AN136_mode~zoom.jpg

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cecil_Beaton_Photographs-_General_IB1882;_India_1944,_soldier_drinking_tea_next_to_a_Red_Cross_Mobile_tea_wagon_at_Calcutta_airport.jpg

Share

7 tips för att klara av jobbstress och skapa skrivtid

En tidigt morgon i januari 2015 vaknade jag av att min son kräktes i min säng för att en kvart senare få ett telefonsamtal om att en nära släkting låg i koma i främmande land (han vaknade aldrig igen). Sedan dess har det dykt upp fler oväntade tacklingar kring mig, mina nära och kära. Jag är djupt tacksam för alla fantastiska upplevelser som också har kantat livets väg , men är numera inställd på att vad som helst kan hända, oavsett hur min tidsplan ser ut. Det är därför jag skriver oavsett vad. Skrivandet är som syre, ett sätt att skapa mening ur det obegripliga, och om jag väntade på bättre tider så skulle jag kanske inte skriva några böcker alls.

Det jag inte skriver om på Facebook
Min senaste bok Vidunder skrev jag med en deadline på tre månader samtidigt som jag kämpade som en tiger för en av mina nära som inte mådde bra. Det finns sådant jag inte skriver om på Instagram eller Facebook. Inte för att det är hemligt, utan för att det känns för privat, eller handlar om andras integritet. Men jag vill berätta att mitt liv inte heller är perfekt, Jag kämpar med skrivtid, jobb och privatliv. Varje dag. Den här artikeln kom till för att jag ofta hör av aspirerande författare som känner att livet bjuder på mer än det var tänkt. Känner du att tillvaron bjuder på mer än du hade tänkt dig så är du i gott sällskap – det är något som de flesta av mina kursdeltagare känner igen. Här kommer därför ett försök till en överlevnadsguide för författare och andra kreativa människor.

annetyler1. Din bästa tid är nu
Under mina år som författare och kursledare har jag insett att den där dagen då en mecenat ringer på min dörr och säger ”Nu ska jag ge dig en stor summa pengar så att du kan skriva i precis den takt du vill och få massor av tid över för dina barn” inte lär inträffa i första taget. Livet tar ständiga strypgrepp på oss med extrajobb, flyttbestyr, tentor, förkylningar, sjukdomar, skador och oväntade händelser . Just därför hjälper det inte att skjuta skrivandet på framtiden, även om det kan behöva pausas ibland. Om du inte tar dig tiden trots alla hinder finns risken att du aldrig gör det.

2. Skaffa inspirerande förebilder
Fundera över författare som skrivit även när de haft mycket att göra så får du perspektiv på din egen situation. Nelson Mandela skrev så många brev han fick tillstånd till medan han under 27 år satt i fängelse. Jag har svårt för att tänka mig svårare omständigheter för skrivandet och tänker ofta på Mandela när jag frestas att hoppa över en skrivsession.

Skrivande vänner och kursdeltagare ger mig också inspiration: författaren som förlorade sin dotter två gånger och skrev en bok om det, den pensionerade journalisten som efter flera cancerbehandlingar knappt kunde röra ena armen men ändå skrev varje dag, och sjuksköterskan som tog sig en stunds skrivtid under vissa ambulansfärder när läget var under kontroll. De skapade mening genom skrivandet – och delade även sina upplevelser med andra.

3. Sätt rutiner – även om det blir i liten skala

monetlivsdromEtt av mina bästa knep för att hinna med skrivandet är att göra det först på dagen, oavsett vad. Allt annat hinner man på något sätt med ändå men om man sparar skrivandet till sist blir det inte gjort. Skrivandet är en av mina bästa vänner och även en kort stunds skrivande ger själen utlopp och vila. Det kan ske i form av att skriva dagbok eller genom att unna sig så lite som en kvart med ditt skrivprojekt (en kvart har man alltid). Att unna dig själv skrivtid är en viktig del i att förebygga stress; forskning visar att kreativt skrivande kan förbättra förmågan till inlärning, öka förmågan att hantera känslor och förebygga depression. Så tänk inte på skrivandet som oviktigt eller något som kan prioriteras bort, utan som din livsdröm och en del av din hälsa.

4. Skaffa en arbetsplan
Kanske har du redan en arbetsplan men det är vanligt att det vi tänkte uträtta blir avbrutet av mail, telefonsamtal och andra intryck som får hjärnan att uppleva nya prioriteringar. Ett av mina bästa tips är att vänta med att kolla mail och internet till EFTER skrivtiden och andra uppgifter som kräver fokus. När det kommer in nya arbetsuppgifter skriver jag in de flesta i min kalender i stället för att omedelbart agera på dem. Texter för kursdeltagare sorterar jag så att jag hela tiden ger feedback i datumordning.

5. Sluta multitaska
Vi är utsatta för en bluff: att det skulle vara positivt att ”hålla många bollar i luften” men forskning visar att hjärnan blir förvirrad och fördummad när vi gör flera saker på en gång. Härom dagen skrev jag också om teknikstress och varför det är viktigt för författare att hitta ett förhållningssätt till teknik. Gör i stället en sak i sänder så blir du mer effektiv samtidigt som du blir lugnare. Jag får ibland frågan om hur jag kan klara av så många kursdeltagare simultant – svaret är att det gör jag inte. Varje gång jag läser en text finns bara den författaren och den texten.

6. Ta hand om dig
Stress skadar hjärnceller i hippocampus och ökar risken för sjukdomar, depression och försämrat korttidsminne. Om jobbet håller på att ta död på dig: försök hantera det innan du rusar rakt in i en betongvägg. Det är en illusion att du får mer gjort när du stressar runt, du håller snarare på med att förstöra ditt eget medvetande och din hälsa, vilket leder till att du blir allt sämre på att sköta ditt jobb. Att gå in i skrivflöde med en stressad hjärna är svårt. Genom att skapa utrymme för vila, träning, dina vänner och ditt skrivande kommer du inte att hinna mindre, utan mer. Samtidigt skapar du en livsresa som är värd varje andetag. Se upp om du känner dig frestad att sluta träna, träffa vänner, vila och ägna dig åt dina intressen – det är vanligt att hoppa över just de aktiviteter som ger energi när du är stressad.

7. Smartare och friskare med tupplurar
Ladda om genom att vila eller meditera i minst en kvart om dagen för att minska stress, få bättre minne och bli mer effektiv. Några berömda människor som rutinmässigt tagit tupplurar är Leonardo da Vinci, Thomas Edison och Albert Einstein. Som en trevlig sidoeffekt sjunker risken för hjärtsjukdom med ca 37%. Om du behöver övertyga ledningen på din arbetsplats om meditation för lönsamhet och vinst kan du nämna namn som David Lynch, John Lennon, Bill Ford, Steve Jobs och Arianna Huffington. Forskning och tips för den ultimata tuppluren hittar du här.

BOKTIPS

Om ditt liv börjar kännas som ”Skriket”
– var extra rädd om dig!

Do it Tomorrow av Mark Forster. En fantastisk bok om att överleva en pressad arbetssituation.

Control Stress av Paul McKenna. Det finns många böcker om stresshantering men jag tycker om att Paul McKenna är så pass praktiskt inriktad. Boken och övningarna ger resultat från dag 1.

LÄS OCKSÅ …

Skrivtid – flera artiklar om du skapar skrivtid, något jag också jobbar mycket med på mina skrivarkurser.

8 skrivhinder och lösningar
– en samling vanliga skrivhinder och hur du tar dig över dem.

Kreativt skrivande har positiva effekter för din hälsa:
www.huffingtonpost.com/2013/11/12/writing-health-benefits-journal_n_4242456.html

Så drabbas din hälsa av stress:
www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/kroppens-reaktioner-vid-langvarig-stress/

Share

Intervju med Jorun Modén om boken Vidunder

Mer läsning och möjlighet att lyssna på intervjun på P4 Sveriges Radio Jämtland HÄR.

Saxat ur texten av Fredrik Alverland:

Författaren Jorun Modén har i sin nya bok Vidunder kartlagt många av fantasins väsen – inklusive deras läten.

– Det är en bok som är tänkt att bygga broar mellan generationer. Från barn som fascineras av varelser och vidunder från film, dataspel och böcker till föräldrar, vuxna och äldre som har minnen av rollspel, fantasylitteratur och folktro, säger Jorun Modén.

Hennes skrivande karriär började blygsamt i hemstaden:

– Mitt första skrivjobb landade jag som fjortonåring när jag klev in på Länstidningen i Östersund iklädd en blyertsgrå trenchcoat. Första uppgiften blev att passa telefonen, skriver Jorun Modén själv på sin sajt.

Läs mer om Vidunder: Om magiska väsen och deras läten eller köp din egen bok här.

Share