Vägen till publicering 4: Äntligen kontrakt!


Om du får ett telefonsamtal eller ett mail från ett bokförlag som har bestämt sig för att anta ditt manus, har du tagit dig genom ett nålsöga. Det är ytterst få författare som blir antagna hos bokförlag, och det kan vara frestande att skriva på omedelbart när det efterlängtade beskedet kommer, men försök att ha lite mer is i magen i alla fall. Boka ett möte med bokförlaget för att lära känna varandra och skicka en kopia på bokkontraktet till Sveriges Författarförbund för att få rådgivning kring detaljerna, för säkerhets skull.

Sveriges Författarförbund erbjuder kostnadsfri granskning av bokkontrakt, så att du kan avgöra om arvodesvillkoren och ersättningsnivåerna är rimliga. Innan du kontaktar förbundet kan du läsa igenom deras sida för vanliga frågor, där du bland annat kan lära dig mer om upphovsrätten, hur du skyddar ditt manus, vilka rättigheter det egentligen är du upplåter till bokförlaget och hur ersättningen traditionellt beräknas. Läs mer på sidan Råd till debuterande författare.

När du så småningom är överens med bokförlaget om detaljerna i kontraktet är det dags att skriva på och fira. Stort grattis! Nu börjar nästa spännande fas. Ditt manus kommer att lektörsläsas, i vissa fall ska arbetstiteln bli till boktitel, och omslaget ska formges. Mer om detta i nästa del! 

Det här är del 4 i serien ”Vägen till publicering”. Del 5 kommer att handla om den sista bearbetningen tillsammans med bokförlaget, samt bokomslag. Den 18 oktober 2018 utkommer min nästa roman Embla – Om du ändå levde nu hos Bokförlaget Mormor. Under processen från manus till utgiven bok passar jag på att blogga om utgivningsprocessen.

Relaterade artiklar:
Vägen till publicering del 3:
Att hantera refuseringar

Vägen till publicering del 2:
Dags att skicka manus!

Vägen till publicering del 1:
Ett välarbetat manus

Så vet du om ditt manus är redo för en lektör

Share

Vägen till publicering 3: Att hantera refuseringar

Bästa boten mot refuseringsångest har för mig alltid varit att redan vara sysselsatt med ett nytt bokprojekt. Du är förmodligen skulpterad i marmor om du kan ta emot ett refuseringsbrev utan att bli besviken alls, men faktum är att de allra flesta författare har upplevt motgångar och refuseringar. För att påminna om detta har jag tapetserat det här inlägget med några ikoniska författare som blivit refuserade en gång i tiden. Tänk om de hade gett upp i stället för att envisas med sitt skrivande och sina inskick? Några välkända författare som blivit refuserade innan sitt genombrott är exempelvis Margaret Mitchell, J.K. Rowling, Agatha Christie, C.S. Lewis, Stephen King, Yann Martel, Frank Herbert, John Grisham, Chinua Achebe, Sylvia Plath och Astrid Lindgren. Här kan du läsa refuseringsbrev till ett antal författare och det är enkelt att föreställa sig hur ångerfulla bokförlagen måste ha blivit när de insåg sitt misstag: http://mentalfloss.com/article/91169/16-famous-authors-and-their-rejections

Varför blir du refuserad? 
Den absolut vanligaste anledningen att bli refuserad är tyvärr att manuset inte håller, men det finns många undantag. Näst vanligast är att bokförlaget helt enkelt får ta emot hundratals manus av varierande kvalitet, och de satsar på de manus som är som mest utvecklade, har en potential att nå en stor publik, och i vissa fall har litterära kvalitéer utöver det vanliga. Jag har ett par författarvänner som har svårt för att bli utgivna för att de skriver på en litterär nivå som i bästa fall kan leda till Augustpris, men som också kan innebära en ekonomisk risk för bokförlaget. De som skriver En annan vanlig anledning till refusering är att du skickat in ett bokmanus av en typ som är relativt vanlig, eller med en vinkel som inte är nog originell. Om så är fallet kan du överväga att bearbeta manuset och din vinkel … läs mer här.

När ska du ge upp? 
Det händer ibland att en författare frågar mig hur de ska veta om det är värt att fortsätta skriva. För mig har det aldrig varit ett alternativ att ge upp, så jag vet inte om jag är rätt person att tala om för andra hur de ska göra. I stället har jag haft som plan B att starta eget bokförlag och bli egenutgivare, vilket flera av mina förebilder har blivit. Frida Moisto som gick Författarkurs 1 hos mig gav själv ut sin thriller Som nitroglycerin och hamnade etta på Akademibokhandeln i Jönköpings försäljningslista. Läs mer om Frida Moisto och andra författare som blivit utgivna på alltifrån stora bokförlag till små, eller på egen hand: https://forfattarkurs.se/walk-of-fame-vi-blev-utgivna/
Vill du veta om du är ”gjord för att bli författare” kan du också läsa min artikel ”Kan alla bli författare?” Svaret är nej, men kanske inte av de anledningar som många tror.

Det här är del 3 i serien ”Vägen till publicering”. Nästa del kommer att handla om vad du behöver tänka på när du skriver kontrakt. Den 18 oktober 2018 utkommer min nästa roman Embla – Om du ändå levde nu hos Bokförlaget Mormor. Under processen från manus till utgiven bok passar jag på att blogga om utgivningsprocessen.

RELATERADE ARTIKLAR

Vägen till publicering del 2:
Dags att skicka manus!

Vägen till publicering del 1:
Ett välarbetat manus

Så vet du om ditt manus är redo för en lektör

Share

Vägen till publicering: 2. Dags att skicka manus!

Ditt manus är vid det här laget välvässat och snyggt – vilka bokförlag ska du satsa på nu? De flesta drömmer om kontrakt på ett så stort bokförlag som möjligt, men det händer att ett mindre bokförlag tack vare sin nisch kan nå rätt publik. Gör en plan för vilka bokförlag du ska vända dig till och sätt igång med utskick. Det är lättare än tidigare att skicka bokmanus tack vare att fler och fler går över till elektroniska inlämningssystem, där du laddar upp följebrev och manus på bokförlagets hemsida.

Hos de bokförlag som fortfarande tar emot pappersmanus kan du dock sticka ut genom att helt enkelt orka gå till posten, för det är inte alla som gör det. Lämpliga bokförlag hittar du genom att titta igenom listor på sidor som Wikipedia och forlaggare.se/medlemsforlag, samt undersöka vilka bokförlag som ger ut böcker som liknar din. Däremot kan det bli ett problem om de redan har en författare som är alltför lik dig, eftersom vissa bokförlag inte vill ha mer än en eller ett par namn av samma typ.

Följebrevet 
Skriv ett så kort, enkelt och lockande följebrev som möjligt, gärna ungefär en sida. Vanliga nybörjarmissar är att bli för utförlig, att skriva lite väl mycket om sin bakgrund och inte veta riktigt hur du ska sälja in din historia. Det är värt att lägga energi på ett bra följebrev och du hittar både 5 fallgropar och 5 tips för följebrev här. Titta också på hur andras följebrev ser ut för att få inspiration. Ditt följebrev ska vara fokuserat på boken och berättelsen, inte alltför mycket på försäljning och lansering (vilket ju är bokförlagets jobb). Däremot kan du säga några ord om din tänkta målgrupp.

Skicka till mer än ett bokförlag?
Ibland hör jag rådet ”skicka till ett bokförlag i sänder” – lyssna inte till det. De flesta bokförlag tar månader på sig att svara och ibland flera år. Självfallet ska du skicka till så många du vill och har energi till. Om du har en sådan tur att två bokförlag uppmärksammar ditt manus samtidigt, så har du ett fint förhandlingsläge. Oftast kan du dock räkna med ett antal refuseringar innan en bokutgivning blir verklighet (något nästa del i ”Vägen till utgivning” ska handla om.

Dela risken eller ge ut själv?
Fler och fler hybridförlag har dykt upp bland bokförlagen. Dessa bokförlag erbjuder sig att dela risken med dig, det vill säga att du investerar i din egen bokutgivning. Det kan kännas mycket lockande och kan i vissa fall bli både lönsamt och lyckat, men se till att undersöka hur det går för andra författare utgivna på samma bokförlag. Vad får du egentligen för pengarna? Jag har träffat en och annan debutant som gett ut sin bok för rätt stora summor pengar utan att få motsvarande marknadsföringsinsats eller vinst tillbaka. Vad som känns som en stor summa pengar kan variera, men varför inte ta reda på vad det kostar att trycka boken själv för att få en uppfattning om vad som är rimligt? Egenutgivning har också blivit allt vanligare och kan bli alltifrån en dyr självbekräftelse, till succé. Räkna med att du behöver agera som ett proffs ända ut i i fingerspetsarna.

I väntans tider
Att vänta på svar från bokförlag kan kännas frustrerande. Jag brukar helt enkelt ge mig i kast i ett nytt manus, eftersom det ger upphov till en känsla av att det andra manuset inte spelar så stor roll just nu. Dessutom blir du en mer produktiv författare som kan berätta att du har ett nytt spännande manus på gång.

Om du vill ha sällskap på vägen till färdigt bokmanus är du förresten välkommen till min kurs i redigering och lektörsläsning. Tillsammans hittar vi både genvägar och massor av inspiration.

Det här är del 2 i serien ”Vägen till publicering”. Del 3 kommer att handla om att hantera refuseringar (beräknad publicering 27 september). I oktober 2018 utkommer min nästa roman Embla – Om du ändå levde nu hos Bokförlaget Mormor. Under processen från manus till utgiven bok passar jag på att blogga om utgivningsprocessen.

Relaterade artiklar:
Vägen till publicering del 1: Ett välarbetat manus

Så vet du om ditt manus är redo för en lektör

Share

Självförtroende för författare

May the writing force be with you!

Den här hösten har jag redan skrivit minst tio mail till författare med sviktande självförtroende eller skrivkramp. Ibland har jag tänkt att det skulle behövas en kolumn för författarproblem, en sorts hjärtespalt för skrivande själar.

Det kan vara skönt att veta att det är vanligt och fullt normalt att känna dig som ett geni ena dagen, och som om du inte kan någonting alls nästa. Ibland beror det på att du pendlar mellan flow och en överaktiv inre kritiker, och det kan också vara ett tecken på en utvecklingsfas.

Ambitiös på flera plan
Det är inte sällan begåvade författare med höga ambitioner som hamnar i en ond cirkel med självförtroendet. Kanske handlar det inte bara om att du vill vässa ditt skrivande, utan simultant ger du järnet på jobbet och försöker vara en vettig familjemedlem? Rannsaka din situation.  Det börjar bli dags att omvärdera din livsbalans, genom att till exempel bestämma dig för att skrivandet är en hobby som du vill njuta av när du har tid och lust, eller komma fram till att skrivandet är en livsnerv. Då gäller det att planera in mer tid, eftersom du behöver avskildhet och övning för att nå dina mål.

Författande är en tacksam sport – du behöver bara tävla mot dig själv.

Jämförelseångest
En del författare börjar snarare snegla på sina skrivkompisar, eller läser en god roman vars författare blir en måttstock snarare än förebild och läromästare. Rätt som det är sätter jämförelseångesten in. Precis som när du jämför resten av livet med andras, räcker det sällan med att konstatera att en skrivarkompis eller utgiven författare är begåvad. Nej, du önskar dig en stil som Margaret Atwood, ett driv som Max Barry och en produktivitet som Stephen King. Eftersom du sannolikt inte har en livssituation som deras, och dessutom försöker leva upp till någon sorts totalideal, blir ekvationen omöjlig.

Din unika skrivarresa
Tänk i stället att du är ute på en egen skrivarresa, en process i ditt inre liv och i ditt författande. Den är unik. Ingen kan skriva som du. Andra författare (på skrivarkursen, i din närhet eller i romaner du läser) är där för att du ska lära dig nya sätt att se på ditt eget skrivande, men var och en av dem är också ute på sin egen författarresa. Ni kommer att anlända till olika destinationer och på olika sätt. I går arbetade jag med en  av mina manusgrupper i Stockholm, och lärde ut ett nytt verktyg för dramaturgi. En av deltagarna påpekade att han behöver skriva intuitivt, utan att att tänka för mycket, och så kommer han tillbaka till verktygen senare.

”Helt rätt”, sa jag. ”Använd verktyget på ett sätt som fungerar i din process.”

Använd verktyg på ditt eget sätt.

En egen kompass
Under en författarkurs kan det hända att jag lär ut ett verktyg, till exempel dramaturgi. Det är lite som om var och en i gruppen har fått en kompass. Några i gruppen börjar planera sin resa utifrån kompassen, från början till slut. Ett par andra åker iväg och ser var de hamnar, och kollar sedan med kompassen hur det blev. Det kan också finnas någon i gruppen som skruvar upp kompassen och ändrar den lite efter egna behov. Slutligen ser jag framför mig en resenär som lägger tillbaka kompassen i verktygslådan, för att den inte känns relevant just nu.

Mitt förhållningssätt som lärare i kreativt skrivande är att ge perspektiv att lägga till de kunskaper du redan har, och lära ut allt jag önskar att jag hade förstått innan jag blev utgiven. Målet är inte att du ska lära dig en ”totalmetod” utan att du ska få tillgång till verktyg som hjälper dig att förverkliga dina författardrömmar. Bästa experten på ditt skrivande kommer alltid att vara du själv.

Relaterade artiklar
Övervinn din inre kritiker
10 tips mot skrivkramp
Värsta skrivkrampen

Vill du utveckla ditt skrivande tillsammans med andra? Välkommen på en författarkurs!

 

Share

Fyra magiska ord för författare – och lite om scenskiften

Det är rätt vanligt att nybörjartexter liksom trevar sig fram, men om du känner till de 4 frågor som läsare ställer på undermedveten nivå kan du snabbt förbättra din skrivteknik, speciellt i början av berättelsen, eller vid scenskiften.

1. Varför läser jag det här? Vad ska läsaren bli nyfiken på och vilja följa vidare? Du behöver ge berättelsen ett driv och en riktning, även om denna riktning kan ändras under resans gång. Ett driv behöver inte betyda en explosion, det kan kännas under huden eller märkas i detaljer. Väck nyfikenhet kring din karaktär, ställ till med ett problem, låt något gå fel eller skeva. Om du inte ger svar på fråga nr 1 tappar du snart din läsare.

2. Vem följer jag? Vem i texten är huvudperson (alternativt flera) och vems perspektiv är det som gäller? Du behöver dessutom väcka en känsla för den här personen, få läsaren att bry sig oavsett om du vill skapa en hjälte eller en obehaglig person. Men se upp – i modern litteratur brukar läsaren tröttna om du tecknar karaktär och bakgrund som om det var ett stilleben. Låt oss hellre skapa en relation med karaktärerna under resans gång.

3. Vad händer? En hel del nybörjartexter blir lite av en betraktande dagdröm. Ofta är det klokt att tänka att berättelsen är kung och väva in tankar och funderingar där de blir relevanta i handlingen. Det tredje ordet är släkt med det första; båda kommer att påverka upplevelsen av att historien är på väg någonstans. Kanske har du hämtat inspiration från en författare som inleder sin bok med att skriva filosoferande/ i tankarna? Läs gärna den boken en gång till. Förmodligen får författaren fram svar på nr 1 och 2, vilket kan räcka till att börja med.

4. Var är jag? Någon detalj ur miljön eller ett ord i en replik kan visa detta. Det är särskilt viktigt att orientera läsaren inför något nytt, när du skapar en ny scen eller när du byter perspektiv.

Var och När
– att tänka på vid
 scenskiften
I både nybörjarmanus och utgivna manus händer det att läsaren blir osäker på om ett scenskifte har skett, något som för dig som skriver kan kännas alldeles självklart. Tänk dig varje scen i ditt manus som en byggsten. Varje scen sker på en PLATS under en TIDSRYMD och det är något som HÄNDER. Så fort du flyttar kameran i tiden eller rummet blir det en ny scen. Där behöver du antingen vara extra noga med gestaltning och rekvisita för att orientera läsaren, eller skriva en berättande rad i still med ”När nästa dag grydde … ” eller ”Två veckor senare …”
Tänk på att scen och kapitel är två olika saker. Scener är dramaturgiska enheter, medan kapitel är klippningen. Ett kapitel kan bestå av en del ur en scen, eller av flera scener.

Svar på 4 magiska ord i en mening
Ibland kan en författare få med svaren på alla de fyra magiska orden i en enda mening.
Exempel:
”Graven som Li hade grävt låg i lä för vinden”.
I den här meningen får du veta att Li (2 = aha – vi ska följa Li) står vid en grav som hon har grävt (3 = detta har hänt), vid graven är det är vindstilla (4 = var är jag?), och vi undrar också vem hon har begravt (1 =varför läser jag det här). Dessutom har meningen en vacker melodi.
(Första meningen ur Törnrosens nyckel av Tone Almhjell)

ÖVNINGAR
Använd de fyra frågeorden medan du läser första sidorna i en bok och fundera över hur snabbt du får svar på dina magiska ord. Ibland kan det ske på bara en mening, i andra böcker tar det ett antal sidor. På Provläs.se kan man träna samtidigt som man hittar nya böcker att läsa. Testa till exempel med Jaktturen av Agnès Desarthe.

b) Skriv en egen mening eller längre text där du använder alla de 4 magiska orden – och det ska inte märkas utan ske sömlöst.

Mer att läsa (du kan också söka skrivtips i högermarginalen)
Så skriver du en spännande början
Vässa din känsla för röst och perspektiv
Välja tempus

Share