Symboler och rekvisita

Ett symboliskt föremål är inte bara ett föremål i en berättelse. Det representerar något större än sig självt och är en genväg till tema.
– Paola Corso.

Ett experiment jag ofta genomför på författarkurser, är att berätta följande historia för deltagarna: Kim är en fjortonårig tjej som precis har börjat i en ny skola där det finns en klassdrottning som genast fryser ut henne. När Kim protesterar blir hon i stället fysiskt och verbalt trakasserad. En dag får hon en oväntad present av sin pappa: en röd skinnjacka. När hon tar på sig den röda jackan känner hon sig som en av de populära tjejerna i skolan. Nu är hon oövervinnerlig! Här vänder jag mig till kursdeltagarna och frågar: Vad tycker ni ska hända med jackan nu? Några av de svar jag har fått hittills är:
– Klassdrottningen sprutar ned den röda jackan med hårbalsam på gymnastiklektionen.
– Klasskamraterna klipper i jackan, stjäl den eller trycker ned den i toaletten.
– När Kim kommer till skolan har flera andra tjejer också röda jackor på sig.
– Kim byter helt personlighet varje gång hon har den röda jackan på sig. Det är nästan som om den är magisk!
– Kim blir attackerad av klassdrottningen men kämpar tills hon står som segrare i en nu rätt förstörd jacka, men den har blivit som en trofé.

Kraften i symboler
Vad skulle hända om du slängde in en jacka, en kniv eller ett äpple i en scen du jobbar med just nu? Ett är säkert och det är att äpplet kommer att förändra laddningen eller berättelsen på något sätt. Fallfrukt kan avge en odör av döende sommar, vara en förbjuden frukt som leder till arvssynd, synas som en logotyp på en dator, innehålla en halv mask, ge evig ungdom, placeras på en pojkes huvud, vara förgiftat eller skalas i spiral tills din karaktär skär sig på fingret. Kanska kan ett äppelträd få växa i ditt manus och bli nav för en hel livsresa där din karaktär har sitt favoritgömställe som barn, som välter i en storm när hon är vuxen, och vars rot fått nya skott som går i blom när hon är gammal.

Miljöer, platser och dramaturgisk form 
Ibland kan en viss plats ha en laddning i berättelsen. Du kan zooma ut och använda scener och platser för att skapa symbolisk laddning, till exempel ett litet avfolkat samhälle eller en myllrande, metallisk storstad. Fundera över vilka känslor platsen ska vara laddad med i början, och om det ska finnas andra känslor mot slutet, ungefär som när du betraktar en karaktärs utveckling. Laddningar är som gjorda för att vändas upp-och-ned! Det kan bli mycket effektfullt och spännande att låta en plats eller ett föremål styra hela dramaturgin.

Tema och vändning

M29027-219 001

Symboler kan vara både verkliga och sinnliga men också ge berättelsen ett tema. Författaren och läraren Meredith Sue Willis låter sina elever slänga in ett äpple i sina texter som en övning i att ladda objekt med mening. Jag brukar låta mina elever kasta in valfria objekt, gärna i en scen som behöver en extra laddning, konflikt eller djup. Just objekt och rekvisita är ofta underutnyttjade i nybörjarmanus men väldigt enkla att börja leka med. Fundera också över föremål och rekvisita i böcker du läser. Är några av dem återkommande och vad får de för innebörd för dig som läsare? Det finns ibland saker som byter betydelse eller värde på samma sätt som när en karaktär kan visa sig vara annorlunda än förväntat.

En extra utmaning för dig som vill jobba med gestaltning: Väl valda föremål kan förstärka din gestaltning, berätta något om din karaktär och hur de känner sig. Fråga dig hur de reagerar på föremålet. Exempel: Ett tappat äpple som rullar iväg kan uttrycka att karaktären känner sig hjälplös, upplever sig ha förlorat något eller just fått höra något otroligt. Ett äpple som inte längre har någon smak kan visa på att din karaktär är på väg att bli utbränd eller sjuk.

Övning: Släng in ett äpple
Som du säkert redan har gissat, så är äpplet symboliskt. Du kan lägga in vilken rekvisita du vill och ladda den med spänning, mening, konflikt och känslor. Välj fritt ett föremål att kasta in i en scen du jobbar med, eller slå två tärningar och låt slumpen avgöra:
2. Ett äpple
3. En kniv
4. En docka
5. Ett par handskar
6. Krossat glas
7. Ett halssmycke
8. Bubblande dryck
9. En doftande blomma
10. En hund
11. En penna
12. En dödskalle

Inspiration/källa: The Writer Magazine, September 2012, s 28 – 29, ”Put Objects to Work in your Fiction”, Paola Corso.

Vill du ha inspiration, tips och verktyg till ditt skrivande? Välkommen att gå en författarkurs med mig! Författarkurserna ges både fysiskt i Stockholm och på distans.

Share

Anställ din inre kritiker

Har du också en inre kritiker som viskar hånfulla ord i ditt öra när du som minst behöver dem? Jag har märkt att många beskriver sin inre kritiker på just det sättet – en varelse som sitter på axeln. Alldeles nyligen skrev jag klart ett nytt manusutkast och nu säger min inre kritiker Helmut att mina testläsare kommer att hata den. Vi känner varandra väl vid det här laget, min inre kritiker och jag. Jag har förstått att de allra flesta skrivande människor har en och vi är nästan (men bara nästan) goda vänner vid det här laget. Ibland kan jag dock tycka att den inre kritikern är alltför fruktad. Den inre kritikern kan nämligen vara en stor tillgång. Den inre kritikern manar ständigt till utveckling samtidigt som vi behåller en hälsosam ödmjukhet (bara vi inte låter oss pulveriseras tills endast stoftet av en aspirerande författare återstår). Sedan ett par år tillbaka har jag sett min inre kritiker som en fågel, förbaskat verbal i sina nedlåtande kväden. Det gav mig idén att vidareutveckla den här figuren, bara för ros skull. Om du vill kan du testa att göra samma sak genom att svara på frågorna nedan. Processen påminner om att skapa en karaktär.

1. Hur ser din inre kritiker ut?
Min inre kritiker har en brunsvart, svavelosande fjäderdräkt och börjar bli skallig, ungefär som en gam. Han lyckas med konsten att vara både tufsig och elegant på samma gång, ungefär som en advokat som glömt att kamma sig.

2. Vad heter din inre kritiker?
Författaren Julia Cameron kallar sin för Nigel. Ett tag kallade jag min för Terminator men jag har nu bestämt att han (det är absolut en han) heter Helmut. Ett stiligt, germanskt namn: helm betyder hjälm och muth står för sinne. Namnet kan få påminna mig om att han må vara krigisk, men han är ändå bara en varelse i mitt sinne.

3. Vad säger din inre kritiker?
Helmut brukar alltid inleda med ett milt överseende och håndrypande skratt. Han är kreativ och säger alltid något nytt och svidande, som nu i morse:
”Du tror alltså att du har skrivit en roman, men det här är en enda sörja av ord som med nöd och näppe håller ihop. Du gillar författare som Margaret Atwood men du är inte ens värdig att kräla i gyttjan vid hennes fötter – i form av en daggmask. Du duger inte ens till lunch.”

4. Motargument/ motpol
I takt med att Helmut blev mer konkret upptäckte jag att jag på något plan faktiskt tycker om honom. Ibland ger jag honom några motargument:
”Jag kan tänka mig värre varelser än daggmaskar, de förvandlar löv, bark, matrester, svamphyfer och fjädrar till näringsrik jord.”
”Jag är inte död än, du får vänta länge om jag ska bli din lunch.”
”Bry dig inte om vad kritikerna tycker och säger. Ingen har någonsin rest en staty till minne av en kritiker.” (Sagt av Sibelius som har räddat min självkänsla sedan jag var tonåring.)

Allt oftare nöjer jag mig med att påminna Helmut om att han ska jobba för mig och inte tvärt om: ”Kom ihåg att det är jag som är författaren och du är min inre kritiker. Det blir din tur att kommentera och korrläsa senare.”

Eller helt enkelt: ”Inte nu.”

Din inre kritiker som tillgång
När du försöker ta dig över skrivartröskeln eller vill bibehålla ditt flöde måste den inre kritikern obönhörligen motas bort. Inre kritiker kan emellertid vara mycket skickliga när det blir dags för redigering och de har precis den hänsynslösa karaktär som krävs för att döda älsklingar i manus. Så – i redigeringsfasen kan det uppstå en besynnerlig vänskap mellan författaren och den inre kritikern.

Har man en alltför förintande inre kritiker kan man däremot ge upp, så det gäller att hitta en balans (du hittar en övning för detta via länken nedan). Lycka till!

Inte redo att anställa den inre kritikern? Ett vänligt husdjur kan bli din bästa författarvän!

Övning: Släng ut din inre kritiker, för dig som behöver få distans till din inre kritiker och bjuda in en mer konstruktiv röst.

P.S. När jag hade postat den här artikeln såg Helmut att jag skrivit ”faktiskt” två gånger. Så han var verkligen till nytta även den här gången, även om han inte behöver säga ”ha ha!” varje gång. D.S.

Författarkurser för dig som vill skriva romaner och noveller
Vill du bli av med din inre kritiker eller omskola den inre kritikern till en konstruktiv lektör? Välkommen på en författarkurs på distans eller i Stockholm! Du får verktyg för att skriva noveller och romaner, oavsett om du är nybörjare eller redan skriver på avancerad nivå.

Share

Kom igång och skriv på 2 veckor

Väck din inre författare på egen hand – eller i sällskap med likasinnade på en författarkurs.

Har du bestämt dig för att skriva år 2019 men upptäckt att det verkar omöjligt att hinna med? Här får du ett program som ger dig idéer och inspiration för de två första veckorna. Jag rekommenderar flexibel skrivtid, vilket innebär att du skriver i allra minst en kvart men ökar på tiden när du har möjlighet, till exempel på helgen. För att underlätta disciplinen kan du även gå en författarkurs.

Dag 1: Bestäm dig för en tid då du är utvilad (morgon eller kväll) och boka in skrivtiden just där. Gör ett skrivschema på en Post-It-lapp och sätt upp på väggen eller klistra fast direkt på din laptop. Fulskriv – det vill säga skriv oavsett hur bra eller dåligt det blir. Svårt att komma på ett ämne? Tänk dig att det börjar brinna där du är… skriv om detta i minst fem minuter.

Dag 2: I dag är det dags att fundera igenom din mediala diet… vilka TV-program kan du lika gärna skippa? Kan du hoppa över att läsa vissa tidningar? Ägna mindre tid åt att hänga på Facebook? Mediebantning är ett av de enklaste sätten att få mer skrivtid. Skriv enligt skrivschemat du bestämde dag 1, om du inte vet vad du ska skriva om så pröva med att skriva om mediebantning.

Dag 3: Skriv utan att skriva. Tanketid är en viktig del av skrivandet – samla idéer på väg till jobbet eller medan du står och väntar på bussen. Ha ett litet block, Post-It-lappar eller en mobiltelefon att samla anteckningar på. Kom ihåg att skriva i minst en kvart. Svårt att hitta ett ämne? Titta ut genom fönstret och skriv ner dina intryck.

Dag 4: Fundera över allt som kan gå galet – det är inte alltid så roligt när det händer men brukar kunna bli bra historier. Fantisera också över vad som kan gå fel för andra människor i verkligheten eller i fantasin. Anteckna om du får bra idéer.  Skriv i minst en kvart på den tid du har bestämt, antingen på ett projekt du tänkt ut eller om en dag då du gjorde bort dig.

Dag 5: Släng ut din inre kritiker om du ofta tänker att du inte kan skriva eller att du är en usel skribent. Instruktioner om hur du går till väga hittar du här. Skriv vidare – fortsätt på ett skrivprojekt om du kommit på ett, annars kan du skriva ett avskedsbrev till din inre kritiker.

Dag 6: Gör en inspirationshylla. Töm ett hyllplan och fyll på det med dina favoritböcker genom tiderna. Fundera också över vad du vill läsa för att vidareutvecklas som författare och gör en lista. Det vanligaste skrivrådet som finns är förmodligen ”läs”! Låna eller köp en ny bok som du saknar. Skriv vidare på din bestämda skrivtid i minst en kvart. Vet du inte vad du ska skriva om så ta en bok från din inspirationshylla, öppna den var som helst och slumpa fram en mening som får bli första meningen i en berättelse.

Dag 7: Svårt att hitta disciplinen? Pröva med att rycka ur internetuppkopplingen, dela upp skrivandet i efterforskningar (då är det okej att surfa) och skrivtid då det endast är skrivande som gäller. Skriv vidare på din bestämda skrivtid i minst en kvart. Ett ämne om du behöver: skriv om vad skrivandet betyder för dig så här långt.

Dag 8: Grattis, du har skrivit i en hel vecka och en dag! Belönar du dig själv då och då? Om inte är det hög tid att börja nu. Locka dig själv till skrivplatsen med kaffe, te och kanske en bit mörk choklad, eller ett visst musikstycke. Bestäm dig själv för en belöning du ska få när dina två träningsveckor är slut, till exempel ett biobesök. Skriv vidare på din utsatta skrivtid, pröva att skriva ett brev till din favoritförfattare, död eller levande om du inte vet vad du ska skriva om.

Dag 9: Vad brinner du för som mest? Hur skulle det kunna bli en historia? Skissa en idé på papper, tankarna flödar friare utan linjer. Skriv vidare på ditt skrivprojekt eller börja skissa på en historia om någon som gjort ett stort intryck på dig.

Dag 10: Gräv där du står brukar det ju heta. Fundera över dina livserfarenheter, inte bara jobb utan alla upplevelser du har lärt dig något av, som varit spännande eller som du bär med dig. Hur kan du använda dina erfarenheter som stoff i en berättelse? Vad händer om du skriver precis som det var? Vad skulle hända om du gjorde om stoffet till en saga eller en fiktiv berättelse? Skriv vidare på din bestämda tid, till exempel om en av dina upplevelser. Välj själv om du vill skriva verklighetsnära eller omvandla minnet och blanda med påhitt.

Dag 11: Lär av mästarna – läs tio skrivråd från berömda författare här. ”Skriv klart det du skriver. Vad du än måste göra, skriv klart det”, säger till exempel Neil Gaiman medan Margaret Atwood påpekar att det är viktigt att ta pauser och tänka på ryggen. Skriv på din bestämda skrivtid. Vid det här laget har du förmodligen en strid ström av idéer, men om du vill ha en uppgift, så skriv om en konstnär som målar med bara en färg.

Dag 12:Tycker du hela tiden att din senaste idé är bättre än den där novellen du egentligen skulle skriva klart? Skaffa i så fall en idémapp där du kan arkivera dina nya tankar tills du är klar med det projekt just nu håller på med. Tänk dig hur det skulle bli om någon med ett annat yrke än författarens aldrig gjorde klart något, till exempel en modedesigner. Det skulle bli massor av halvfärdiga plagg och designern skulle aldrig få tillfälle att öva sig i hur man sammanfogar alla delar till ett plagg som gick att ha på sig. För varje projekt du avslutar blir du skickligare på hantverket – precis som när det gäller att sy ihop ett klädesplagg är det betydligt enklare att få en idé och påbörja en historia än att avsluta den. Skriv på din bestämda tid. Om du inte vet vad du ska skriva om så berätta en historia genom ett gammalt plagg eller ett par skor.

Dag 13: Ta en av de första texterna du skrev under den här tiden. Det brukar ta minst två veckor att få ett nytt perspektiv på sin text. Vad skulle du vilja ändra på nu? Konsten att skriva handlar egentligen mest av allt att skriva om tills du når ditt personbästa, eller som Rober Cormier säger :”Den vackra delen av skrivandet är att du inte behöver få till det rätt första gången, till skillnad från till exempel en hjärnkirurg. Du kan alltid göra det bättre, hitta det exakta ordet, den passande frasen, den spänstiga liknelsen.” Skriv vidare på din bestämda skrivtid i minst en kvart. Ett ämne om du behöver, annars skriver du fritt: Redigera en dag i ditt liv – du kan till exempel skriva om dagen då hittade precis de rätta orden till någon som förtjänade dem.

Dag 14: Gör en måltavla. Samla ihop bilder och anteckningar som inspirerar dig och klistra upp dem på ett stort papper som får plats ovanför skrivbordet eller i en garderob. Fundera över hur de här två veckorna har gått och om ditt skrivschema fungerar som det var tänkt, eller om det behöver ändras. Sätt nu ditt skrivschema på måltavlan och se till att nära och kära är införstådda med att din skrivtid är lika helig som annan arbetstid eller fika med en kär vän. Njut av den belöning du bestämde dig för dag 8 och skriv nu vidare under hela år 2015 och bortom!

Om du missar någon dag…. 
… det händer alla och jag menar verkligen alla, även utgivna författare. Ge inte upp bara för det, utan börja om så snart du har möjlighet i stället. Vitsen med att bestämma sig själv för en skrivtid är att ta ditt skrivande på allvar och skapa utrymme för det men alla kan någon gång råka ut för oförutsedda hinder eller stress. Enligt en studie från European Journal of Psychology är det en myt att man måste hålla fast vid en ny vana varje dag för att lyckas, så var förlåtande mot dig själv och ge inte upp.

En författarkurs kan som sagt underlätta och hjälpa dig att bygga rutiner och skrivdisciplin. Vårens program för skrivarkurser på distans samt Författarkurs 1 – 3 vid Hötorget i Stockholm hittar du här. På författarkursen får du lära dig tekniker som finslipar din känsla för drama och stil och skapa rutiner samtidigt som du får sällskap av andra människor som brinner för skrivandet.

Skrivardrömmar är till för att förverkligas och levas.

Share

Fyra magiska ord för författare – och lite om scenskiften

Det är rätt vanligt att nybörjartexter liksom trevar sig fram, men om du känner till de 4 frågor som läsare ställer på undermedveten nivå kan du snabbt förbättra din skrivteknik, speciellt i början av berättelsen, eller vid scenskiften.

1. Varför läser jag det här? Vad ska läsaren bli nyfiken på och vilja följa vidare? Du behöver ge berättelsen ett driv och en riktning, även om denna riktning kan ändras under resans gång. Ett driv behöver inte betyda en explosion, det kan kännas under huden eller märkas i detaljer. Väck nyfikenhet kring din karaktär, ställ till med ett problem, låt något gå fel eller skeva. Om du inte ger svar på fråga nr 1 tappar du snart din läsare.

2. Vem följer jag? Vem i texten är huvudperson (alternativt flera) och vems perspektiv är det som gäller? Du behöver dessutom väcka en känsla för den här personen, få läsaren att bry sig oavsett om du vill skapa en hjälte eller en obehaglig person. Men se upp – i modern litteratur brukar läsaren tröttna om du tecknar karaktär och bakgrund som om det var ett stilleben. Låt oss hellre skapa en relation med karaktärerna under resans gång.

3. Vad händer? En hel del nybörjartexter blir lite av en betraktande dagdröm. Ofta är det klokt att tänka att berättelsen är kung och väva in tankar och funderingar där de blir relevanta i handlingen. Det tredje ordet är släkt med det första; båda kommer att påverka upplevelsen av att historien är på väg någonstans. Kanske har du hämtat inspiration från en författare som inleder sin bok med att skriva filosoferande/ i tankarna? Läs gärna den boken en gång till. Förmodligen får författaren fram svar på nr 1 och 2, vilket kan räcka till att börja med.

4. Var är jag? Någon detalj ur miljön eller ett ord i en replik kan visa detta. Det är särskilt viktigt att orientera läsaren inför något nytt, när du skapar en ny scen eller när du byter perspektiv.

Var och När
– att tänka på vid
 scenskiften
I både nybörjarmanus och utgivna manus händer det att läsaren blir osäker på om ett scenskifte har skett, något som för dig som skriver kan kännas alldeles självklart. Tänk dig varje scen i ditt manus som en byggsten. Varje scen sker på en PLATS under en TIDSRYMD och det är något som HÄNDER. Så fort du flyttar kameran i tiden eller rummet blir det en ny scen. Där behöver du antingen vara extra noga med gestaltning och rekvisita för att orientera läsaren, eller skriva en berättande rad i still med ”När nästa dag grydde … ” eller ”Två veckor senare …”
Tänk på att scen och kapitel är två olika saker. Scener är dramaturgiska enheter, medan kapitel är klippningen. Ett kapitel kan bestå av en del ur en scen, eller av flera scener.

Svar på 4 magiska ord i en mening
Ibland kan en författare få med svaren på alla de fyra magiska orden i en enda mening.
Exempel:
”Graven som Li hade grävt låg i lä för vinden”.
I den här meningen får du veta att Li (2 = aha – vi ska följa Li) står vid en grav som hon har grävt (3 = detta har hänt), vid graven är det är vindstilla (4 = var är jag?), och vi undrar också vem hon har begravt (1 =varför läser jag det här). Dessutom har meningen en vacker melodi.
(Första meningen ur Törnrosens nyckel av Tone Almhjell)

ÖVNINGAR
Använd de fyra frågeorden medan du läser första sidorna i en bok och fundera över hur snabbt du får svar på dina magiska ord. Ibland kan det ske på bara en mening, i andra böcker tar det ett antal sidor. På Provläs.se kan man träna samtidigt som man hittar nya böcker att läsa. Testa till exempel med Jaktturen av Agnès Desarthe.

b) Skriv en egen mening eller längre text där du använder alla de 4 magiska orden – och det ska inte märkas utan ske sömlöst.

Mer att läsa (du kan också söka skrivtips i högermarginalen)
Så skriver du en spännande början
Vässa din känsla för röst och perspektiv
Välja tempus

Share

Leklust och skrivande

”Som att leka med lego men först efter en stund fått veta att det är lego.”
(Niklas på Bootcamp/ Författarkurs 1 efter att vi har gått igenom gestaltning)

Vill du ta ditt skrivande till nya nivåer, så utforska din leklust. Ambition kan vara en styrka, men även de skarpaste vetenskapsmän leker sig ofta fram för att bli mer kreativa och produktiva. Kör nu iväg din inre perfektionist (åtminstone tills det blir dags att redigera och korrläsa) och lek dig fram. Planering är som att bygga med legobitar, berättarknep som att ha en påse full med magiska trick, att göra karaktärer påminner om att rita och själva skrivandet kan upplevas som både måleri och som barns fantasilekar; tänk att få kliva in i en alternativ verklighet och låtsas på riktigt.

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap begränsar sig till allt vi vet och kan förstå, medan fantasi omger hela världen och allt som någonsin kommer att vetas och förstås.” Albert Einstein

Share