Distanskurs eller en fysisk författarkurs?

Skrivarkurser på distans kan vara lika bra som fysiska – med god studieplanering.

Vilken utbildning tror du ger bäst resultat, en distanskurs eller en fysisk författarkurs? Ett vanligt antagande är att det är mer effektivt med en fysisk skrivarkurs, men under mina år som författare och lärare i kreativt skrivande har jag fått intrycket att effekten är likvärdig. Det som spelar störst roll oavsett val av studieform, är om du tar dina studier på allvar. Jag har dessutom ungefär lika många elever som blir utgivna efter en skrivarkurs på distans, som efter en fysisk kurs (dessa håller jag i Stockholm). De studier som genomförts i ämnet visar på samma tendens: distanskurser ger till och med något bättre effekt!

Kaffe är till god hjälp för att nå dina mål med skrivarkursen 😉

Titta på videos – inte så effektivt som man kan tro?
Det blir allt mer populärt att lära sig genom videos. Jag använder också videos som komplement i mina skrivarkurser på distans, men undervisningen sker på flera plan simultant: textmaterial att läsa, övningar som ska genomföras, videos för visuell repetition, samt live chatt med förklaringar och fördjupning. En studie från The University of Florida visade dock att studenter i spanska fick markant sämre betyg när de valde att ladda ned föreläsningar i videoform, jämfört med om de satt och lyssnade till föreläsningar live. Som pedagog tycker jag det är lite slarvigt att påstå att videos är bra för inlärningen. Det räcker inte med att skapa film, utan innehållet behöver också vara genomtänkt och väl presenterat.

På sätt och vis fungerar en videokurs eller en liveföreläsning ungefär som ett uppdukat smörgåsbord. Du får alla kunskaper serverade, men det räcker inte, utan du måste också ta för dig och förtära dem. Har du högre ambitioner och vill bli kock behöver du också bli involverad i hela processen från recept till tillagning, innan du så småningom skapar en egen anrättning.

Så lyckas du med din distanskurs
Skrivarkurser på distans är helt rätt för dig som har god självdisciplin, har svårt för att följa ett regelbundet schema (som på en fysisk kurs) och som får energi av att producera material online, där du också får respons. Distanskursen kan också vara perfekt om du bor på en ort där det helt enkelt inte erbjuds några författarkurser live. Den beroendeframkallande effekten hos datorer och sociala media omvandlas i det här sammanhanget till en fördel! En skrivarkurs på distans kan också kännas bra om du trivs med att jobba för dig själv, men räkna med att bli förvånad över den sociala gemenskap som ofta uppstår mellan kursdeltagare på distans!

Samtidigt finns vissa utmaningar och den största brukar vara självdisciplin. Om du redan vet med dig att du har svårt för självdisciplin kan det vara klokt att i stället leta efter en fysisk författarkurs. Att skjuta upp en lektion kan vara frestande, men leder lätt till ytterligare uppskjutarbeteende tills kursen känns övermäktig att genomföra. Inför en skrivarkurs på distans kommer förberedelser och planering att lägga grunden till inlärningen. I alla mina författarkurser ingår ett moment om studieplanering som jag föreslår att du tar på största möjliga allvar. Du kommer att få rikligt med material och resurser till dina studier, men du behöver också ta in och använda kunskaperna. Inför kursen får du vägledning kring detta.

TIPS: Kontrollera att du får lärarhandledning och att du har möjlighet att ställa frågor till en lärare om du bokar en distanskurs. Fråga också hur länge materialet är tillgängligt.

Läs mer om studieplanering här: https://forfattarkurs.se/2019/07/sa-forbereder-du-dig-infor-skrivarkursen/

Så lyckas du med din fysiska författarkurs 
En fysisk författarkurs är perfekt för dig som får energi av att umgås med likasinnade, som bäst bygger rutiner med fasta lektioner och som har en välrenommerad kursanordnare på tillgängligt avstånd. Om du går på alla lektioner får du en god kunskapsgrund – och seriösa kursanordnare ser till att du får material och möjlighet att ta igen lektioner om du missar ett enstaka lektionstillfälle. Jämför vad du får för din kursavgift: är ett lektionstillfälle 45 minuter eller två timmar? Får du studiematerial för att kunna repetera? Ingår det lärarhandledning och feedback på dina texter? Det som kan bli en utmaning när du går en fysisk författarkurs är att inse att du behöver studera och skriva mer än under själva lektionstillfället. Precis som elever som studerar på distans behöver du alltså en ordentlig studieplan. Vardagen kan ta strypgrepp även på den mest motiverade författare, men vi inleder skrivarkursen med att gå igenom hur du skapar fungerande rutiner.

Använd papper och penna
Oavsett studieform är det klokt att använda papper och penna. Anteckna flitigt, både stödord och viktiga meningar, och egna tankar. På så sätt gör du kursen till din egen. Varför inte anteckna med tangentbord och laptop? Jo, det finns väletablerad forskning som visar att inlärningen gynnas av att använda papper och penna. Exakt varför det fungerar bättre är inte känt, men troligen handlar det om kognitiva fördelar och att det faktiskt är en fördel att det går lite långsamt medan du präntar ned dina anteckningar.

Vill du gå en skrivarkurs på distans, en fysisk författarkurs i Stockholm eller lära dig skriva journalistiskt? Du hittar alla bokningsbara skrivarkurser i toppmenyn – välkommen med din anmälan! Om en författarkurs är fullbokad kan du stå på intresselista och jag hör av mig om en plats blir ledig. Du får också förtur inför nästa kursstart. Kontakta mig via mail: jorun.moden@gmail.com

KÄLLOR 

Så lyckas du med distansstudierna
http://allastudier.se/tips-o-fakta/2814-s%C3%A5-lyckas-du-p%C3%A5-distans/

Traditional Learning vs Online Learning
https://elearningindustry.com/traditional-learning-vs-online-learning 

Study Finds That Online Education Beats the Classroom

Live vs Distance Learning: Measuring the Differences
https://www.nytimes.com/2010/11/05/us/05collegeside.html 

Att skriva för hand förbättrar inlärningen
https://www.doktorn.com/artikel/att-skriva-f%C3%B6r-hand-f%C3%B6rb%C3%A4ttrar-inl%C3%A4rningsf%C3%B6rm%C3%A5gan

Share

Så förbereder du dig inför författarkursen

Jag får ofta frågan om hur man bäst förbereder sig inför en författarkurs. Grundkursen som också går under namnet Författarkurs 1 är uppbyggd så att du inte behöver några förkunskaper och vi går igenom konsten att skapa skrivrutiner redan första studieveckan. Nedan har jag listat några tips för dig som vill få ut maximalt av skrivarkursen.

1. Gör en plan för dina studier
Fundera igenom vilka tider du ska studera så är chansen större att du får en välfungerande struktur. Räkna med att studier och skrivuppgifter tar 3 – 7 timmar i veckan beroende på hur du arbetar som individ. Skriv ned en plan i valfri kalender, på papper eller i datorn. Den tid du lägger ned på planering kommer du att få igen tio gånger om.
X
2. Fundera över dina mål med författarkursen
Du väljer själv ambitionsnivå på skrivarkursen. Skrivglada nybörjare och ambitiösa med romanprojekt är precis lika välkomna. Vi går igenom samma teorimoment men du får feedback på individnivå. Genom att sätta mål kan du mot slutet av författarkursen stämma av vad du uppnått och vad du behöver för att vässa ditt skrivande ytterligare. Behöver du stöd och tips, så bolla gärna med mig. Oavsett vem du är hoppas jag att du ska känna dig välkommen och utvecklas.

3. Skaffa verktyg
Se till att du har en dator med ordbehandlingsprogram, unna dig ett par skrivböcker som känns inspirerande och pennor som du trivs med. Placera gärna skrivböcker på strategiska ställen såsom i jobbväskan. Ibland händer det att deltagare använder mobilen som verktyg, men se upp så att tekniken inte blir ett distraktionsmoment, utan att du helt enkelt skriver.

5. Läs!
Den allra bästa förberedelsen om du vill skriva, är att läsa skönlitteratur. Romaner och noveller. Om du har tidsbrist eller snabbt vill sätta dig in i olika slags litteratur rekommenderar jag novellsamlingar, till exempel
Noveller för världens barn 2007 – Klassiska noveller (slut i bokhandeln men finns på bland annat Bokbörsen). Det finns även en utgåva med fokus på spänning/ deckare med flera teman.
Svenska noveller: från Almqvist till Stoor 2018 – nittio klassiker och pärlor.

Vill du utforska science fiction och fantasy kan du läsa exempelvis SciFi från Novellix eller antologin Grimm från Marchetti förlag.

Om du gillar att läsa online hittar du massor av noveller att värma upp med på sv.svenskanoveller.wikia.com/wiki/ (mest klassiker där upphovsrätten numera är fri). Läs gärna den litteratur du spontant tycker om, men testa också verk som vidgar vyerna.

6. Skriv!
Anteckna tankar och idéer, för dagbok eller skriv lite ur ditt skrivprojekt (om du har ett) då och då. Författare brukar vara vanedjur. Det går också bra att sätta igång med själva skrivandet när kursen börjar, att ingå i en grupp och få olika knep brukar vara till hjälp för att etablera rutiner. Om du känner att du kör fast vid första raden kommer du att få en teknik för att lösa detta.

Vill du gå författarkurs 1 i form av Bootcamp, eller kanske Författarkurs 1, Författarkurs 2 och Skriv som en journalist 2019  – välkommen med din anmälan! Om en skrivarkurs är fullbokad kan du stå på intresselista och jag hör av mig om en plats blir ledig. Du får också förtur inför nästa kursstart. Kontakta mig via mail: jorun.moden@gmail.com

Frågor eller funderingar? Kika gärna under kursbeskrivningarna i toppfliken, eller läs under Vanliga frågor. Du når direktbokningen för samtliga författarkurser HÄR och en presentation av hela programmet här: https://forfattarkurs.se/forfattarkurs/
Om du inte hittar vad du söker är du välkommen att höra av dig via kontaktformuläret eller mail till jorun.moden@gmail.com. Kom ihåg att ange vilken författakurs din fråga gäller.

Share

Börja inte med att skriva synopsis

En av de första frågorna många nybörjare ställer sig är hur de ska gå till väga för att skriva ett synopsis. Jag frågar alltid hur långt de har kommit i författarprocessen, eftersom ett vanligt missförstånd cirkulerar: att ett synopsis skulle vara det första steget till att skriva en bok. Ibland får jag svaret att de inte riktigt vet vad de ska skriva om ännu, eller att de bara vet hur boken ska börja, eller vissa fragment. Låt oss ta en titt på ordbokens definition av begreppet synopsis:

Synopsis, från grekiskans syn och optik (samskådande), kortfattad översikt och summering (över berättelse), av de stora händelsepunkterna i berättelsen.

Att börja med att skriva synopsis när du inte har tänkt igenom berättelsens viktigaste händelsepunkter, eller inte ens kommit på några idéer, kan liknas vid att försöka klä på dig när garderoben är tom. Det blir en utmaning i klass med ”Kejsarens nya kläder”. Om du har klart för dig hur du ska börja, eller kanske kommit på vissa fragment, är det som om du har underkläder, eller lösryckta plagg. Att försöka rita upp en treaktsstruktur (eller någon annan dramaturgisk teori du har googlat fram) är sällan till någon större hjälp i det här stadiet, utan du behöver se till att fylla på idégarderoben och unna dig en kreativ fas.

Idéfas: Fyll idégarderoben 
Processen med att skriva en bok inleds alltså inte med att skriva synopsis, utan snarare med att fylla din idégarderob, utforska din stil och pröva att kombinera olika plagg tills du börjar bli nöjd. Jag brukar kalla denna fas för idéfas och den får gärna ta tid, i synnerhet när du tänker skriva en roman. Räkna med att det kan ta veckor, månader och i vissa fall år, speciellt om du är nybörjare eller behöver samla erfarenheter och forska. Eftersom du redan har levt ett antal år har du säkert med dig vissa mognare idéer som du kan utgå från redan nu: minnen eller tankar som du funderat över under en längre tid. Har du inga idéer eller känner att fantasin brister så finns knep att ta till för att gräva fram idéer, kombinera och skapa – du är välkommen till en författarkurs så tar vi oss förbi alla låsningar.

Kreativ fas: Experimentera och kombinera
Om dina idéer har börjat leva, brukar det även löna sig att testa idéerna, utmana dem och hjärnstorma. Vad händer om du vill berätta idén ur ett annat perspektiv? Vad ska hända bortom början? Finns fler än en möjlig början (svaret är nästan alltid ja) och vad får dina olika val för konsekvenser? Ska berättelsen stegras? Hur kan det sluta? Om du unnar dig att undersöka idéerna, vad de betyder och vad de vill, kommer din romanidé att bli starkare, mer mångbottnad och komplex. Testa berättarknep, lek med konflikter och vad som händer om du fördjupar eller förändrar dina karaktärer, eller byter ut miljöer.

Planeringsfas: Sortera 
När idéerna börjar utvecklas till scener, händelser och mönster med orsak och konsekvens är det dags att överblicka, sortera och göra ett urval. Det kan vara frestande att vilja ta med alla dina idéer i bokprojektet, men det kan vi likna vid att ta på sig alla plagg du har i garderoben i ett försök att visa vem du verkligen är. De allra flesta färdigskrivna romaner är som toppen på ett isberg: författaren har forskat, funderat, provskrivit och förkastat innan boken blev klar. När du ska sortera brukar det bli lättare om du försöker identifiera vilka scener som behövs till din historia. Ifrågasätt dem alla. Varje scen ska ha ett syfte.

Gör en plan – eller ett synopsis – eller skriv fritt
Vid det här laget har du tillräckligt med stoff för att skapa en första plan för bokprojektet. Det är rätt sannolikt att den kommer att förändras eller till och med rivas upp, men vissa författare följer sin plan in i minsta detalj. Särskilt deckarförfattare och författare som skriver på projekt med flertalet planteringar och twister har ofta en detaljerad planering. Mer om hur du skapar en plan till romanprojektet hittar du HÄR. Några författare trivs dock bäst med att skriva mer spontant och utan en definitiv plan. De allra flesta har en mer flexibel plan och kanske ett tänkt slut. När jag håller författarkurs brukar jag erbjuda guider till hur du skriver synopsis: det är nämligen stor skillnad mellan ett arbetssynopsis (som är ditt personliga arbetsverktyg och kan vara rätt fritt) och ett synopsis som är tänkt att ingå i ett följebrev, eller komplettera ett följebrev.

Rätt skelett till rätt kropp
Gedigna kunskaper om dramaturgi och struktur kommer att vara till stor hjälp när du ska forma din berättelse. Utgå dock alltid från din berättelse och hur den bäst kan uttryckas. Om du vill arbeta med hjälp av en dramaturgisk modell eller kanske en idébärande symbol (det finns många olika) som bidrar till att ge ditt bokprojekt ett mönster, så ska modellen passa till den historia du vill berätta: till dess känsla, budskap och driv, samt dess stilistiska utförande.

Drama är underbar kunskap och kan liknas vid berättelsens anatomi, men en modell passar inte alla. Även om skelett har vissa gemensamma principer, kan inte en människas skelett bära upp en elefants kropp, och en elefants skelett bör inte tryckas in i en människa. Det är heller ingen som vill lägga märke till dramaturgin, utan när du väl skriver är det dags att låta berättelsen leva också.

Vill du gå en författarutbildning där du får alla verktyg du behöver för att komma igång med ditt romanprojekt, inklusive guider till att skriva synopsis, dramaturgisk kunskap och individuell handledning? Välkommen till Författarkurs 1 – 4 som ges både på distans och i lokaler i Stockholm! 

Share

10 trender för författare 2019

God fortsättning – jag hoppas att alla dina skrivdrömmar ska slå in 2019! Jag önskar mig ett år med levande möten, generositet och värme, spännande samtal och mer skrivtid (vilket är lite utopiskt med tre barn men det går!). I dag bjuder jag på nio trender och en mottrend för författare inför det nya året, håll till godo!

1. Vi vidgar skrivtidbegreppet
Skrivtid innebär inte bara att sitta framför en datorskärm, utan också ägna sig åt planering och tankar, samt acceptera att hjärnan ibland behöver arbeta i bakgrunden medan vi gör något helt annat. Genom att luta dig mot rutiner och sätta rimliga mål tar du hela tiden skrivandet framåt. Har du svårt för att bygga rutiner delar jag gärna med mig av mina bästa knep på en författarkurs.

2. Vi skriver fler hybridgenreböcker
Ibland känns det som om författare i likhet med rockmusiker vill hitta på en ny genre varje gång de skriver på en ny bok, till exempel ”Stockholm noir” som vid det här laget är ett etablerat begrepp. Bland mina kursdeltagare är det allt fler som skriver på kreativa korsningar såsom feelgood + science fiction, diskbänksrealism + skräck och fantasy. Lyckas du hitta en helt ny hybridgenre kan det vara en väg till en originell historia.

3. Vi ger nya perspektiv på att vara människa
Sedan flera år tillbaka har vi haft ett stort antal författare som berättar om annorlunda eller svåra upplevelser. Bland mina författarelever har jag sett alster som tar upp teman som att befinna sig i fel kropp, växa upp som adopterad, drabbas av blindhet, eller överleva en sjukdom. Genom att dela med sig av sina historier ger dessa författare nya perspektiv och ökad förståelse kring angelägna ämnen. Ibland är huvudsyftet att förstå sin egen historia. Har någon annan redan skrivit om din erfarenhet behöver det inte vara någon nackdel: varje upplevelse är unik och det finns säkert utrymme för fler. År 2019 ser vi ut att få får fler författare som skriver om olika funktionssätt och livserfarenheter, både i form av självbiografier och fiktion. När du skriver om funktionssätt är det en enorm fördel om du har egna upplevelser att använda (annars krävs gedigen research för att inte råka skildra klichéer).

4. Vi skriver för klimatet
En av vår tids viktigaste frågor är klimathotet. Mats Söderlund var tidigt ute med sin kritikerrosade trilogi Hotet som skildrar en nära framtid med klimatkatastrofer. Vi behöver fler sådana röster samtidigt som klimataktivister som Greta Thunberg sprider ordet live i etern: vi har inte råd att vänta. Även bland journalister och bloggare delar vi med oss av tips för att leva klimatvänligt och bidra till en hållbar livsstil.

5. Vi skriver för hälsa och glädje
Det är vid det här laget vetenskapligt belagt att skrivande kan ha effekter motsvarande psykoterapi. Vi blir friskare och gladare av att skriva! Det är många som går en skrivarkurs eller väljer att skriva på egen hand utan att drömma om att bli utgivna – i stället är skrivandet en väg till välmående. I mina kurser har jag valt att låta alla gå i samma grupp, eftersom det också händer att någon som skriver för ros skull så småningom inser att det verkligen ska bli en utgiven bok, eller att en annan deltagare slutar jaga mål och i stället skriver mest av allt för själva glädjen.

6. Vi skriver om våra intressen
Vinkännaren skriver en bok om vin, eller en feelgoodroman som utspelar sig på en vingård, researrangören skriver om sina upplevelser på exotiska resmål, och hjärnforskaren skriver en självhjälpsbok baserad på sina erfarenheter. Den här typen av författare kombinerar sin bok med föreläsningar och framträdanden, ofta som en del i ett liv som egen företagare, men ibland som ett sidoprojekt. Under årens lopp har jag haft många elever som skriver fackböcker inom sitt expertisområde – och våren 2019 erbjuder jag en ny kurs med fokus på just att skriva fackböcker. Med en journalistisk bakgrund och två fackböcker i bagaget känns det som om det äntligen är dags. Intresset för att lära sig skriva journalistiskt, både för att blogga och frilansa, är också starkt.

7. Vi åker på författarweeekend
Författarresor har varit populära under flera år, men intensivkurser och helgretreat ser ut att bli ännu mer uppskattade. Skrivtid är ofta en utmaning, men genom att boka in skrivarresor på egen hand eller med en arrangör, uppstår en koncentrerad bubbla. Om din tillvaro är hektisk kan det kännas svårt att resa bort under en längre tid, medan en helg här och var kan upplevas som lättare att inflika bland alla åtaganden. Under en intensivhelg kan du exempelvis jobba med skrivandet under lika många timmar som under åtta veckor med normal studietakt!

8. Vi vägrar bli refuserade
Vägarna till utgivning har blivit fler. De allra flesta drömmer om kontrakt på bokförlag, men det finns uppstickare som vägrar vänta så länge, eller som aldrig får det efterlängtade kontraktet. Om du funderar över att testa egenutgivarespåret, är det extra viktigt att utbilda dig kring utgivningens alla moment för att få ett proffsigt och snyggt resultat. Även marknadsföringen är jätteviktig om boken ska spridas utanför din närmsta vänkrets. Vi som envist skickar manus till bokförlagen skriver proffsigare följebrev och skickar mer genomarbetade manus – för proffsens författarverktyg är nu tillgängliga för alla som är beredda att lägga tid och energi på att lära sig mer. Se även serien Vägen till publicering och Att hantera refuseringar.

9. Vi ses på författarträffar och bildar nätverk
Varje gång en grupp skrivande människor möts, oavsett om det är på distans eller i verkligheten, brukar det uppstå en vibrerande kemi. Fler och fler författare samlas på caféer eller går på litterära evenemang och releasefester för att ladda om med inspiration, nätverka och köpa signerade verk direkt från författaren. Ibland möts vi i en kreativ miljö för att skriva i en magiskt laddad tystnad. De författare som är mer introverta använder sig snarare av digitala nätverk. Författare brukar dessutom vara bokslukare. Vi läser gärna varandras böcker samtidigt som vi skriver vidare på ett eget verk, och vi firar med glädje varandras framgångar med ett glas bubbel.

10. Vi vägrar vara trendiga!
Att berätta historier hör till det äldsta mänskligheten ägnar sig åt och har säkert hjälpt vår art att överleva. År 2019 fortsätter jag alltså att i vanlig ordning göra mossiga saker som att skriva dagbok, skriva rutinerat varje dag och betrakta hur mossan växer i skogen (långsamt). Jag gläder mig åt att Stockholm har fått ett helt nytt antikvariat i form av Stockholms Science Fiction Antikvariat, och besöker Rönnells antikvariat med flera traditionella bokaffärer så ofta jag har möjlighet för att inandas den förtrollande doften av gamla böcker.

Share

Vägen till publicering: 1. Ett välarbetat manus

Redigering kräver kaffe och läsglasögon.

En av de vanligaste fallgroparna när författare skickar manus till bokförlag, är att låta något som mer eller mindre är ett utkast susa iväg genom cyberrymden, alternativt via Postnords otillförlitliga budbärare (om förlaget ännu inte har digitaliserat sitt manussystem). När du nått sista sidan i din berättelse kan känslan av att vara klar vara så tillfredsställande och uppfyllande att det tycks näst intill otänkbart att det finns jobb kvar att göra. Alla manus jag känner till som blivit utgivna har dock genomgått en rad bearbetningar. Skåla för all del med dig själv i bubbel av valfri prisklass, för du har i sanning arbetat hårt och är värd en paus. Du är på väg in i nästa skrivfas – redigeringen.

Firar delmål med mitt bokmanus ”Embla – Om du ändå levde nu” med ett glas blått vin, Marques de Alcantara.

Den illusoriska känslan av att vara klar fyller förmodligen syftet att belöna hjärnan för dess hårda ansträngningar innan det är dags för ett nytt varv av genomgång och redigering. Sa jag ett varv? Vanligtvis är det fler varv än författaren kommer att vilja erkänna, inte ens över ett glas rödtjut en sen kväll, men det kan kännas trösterikt att känna till att även Strindberg förkastade texter och hade en välfylld papperskorg. Att slänga texter och bearbeta dem gör dig inte till en misslyckad författare, utan till ett proffs.

I början av min bana som författare upplevde jag ärligt talat redigering som rätt tråkigt, men så småningom blev det roligare. Numera hamnar jag ofta i eufori mitt under redigeringen. Jag tror inte att det beror på att jag blivit galen, utan snarare att jag fått vettigare verktyg och erfarenhet som gör jobbet lättare och mer intressant. Många föreställer sig att redigering innebär att rätta till språket, men det är så mycket mer: forma manusets själ … först dramaturgi, klippning och struktur, riktning och tempo, och så småningom gestaltning, språkdräkt och ton. När du väl kommer till korrekturläsningen är det inte mer än att putsa bort en och annan tråd.

Om du vill ha sällskap på vägen till färdigt bokmanus är du förresten välkommen till min kurs i redigering och lektörsläsning. Tillsammans hittar vi både genvägar och massor av inspiration.

Det här är del 1 i serien ”Vägen till publicering”. Nästa del kommer att handla om att skicka ut ditt manus till olika bokförlag. I december 2018 utkommer min nästa roman Embla – Om du ändå levde nu hos Bokförlaget Mormor. Under processen från manus till utgiven bok passar jag på att blogga om utgivningsprocessen.

Relaterade artiklar:
Vägen till publicering del 5:
Manusvässning och omslag

Vägen till publicering del 4:
Äntligen kontrakt

Vägen till publicering del 3:
Att hantera refuseringar

Vägen till publicering del 2:
Dags att skicka manus!

Vägen till publicering del 1:
Ett välarbetat manus

Share