Lider du av internethjärna?

Att multitaska är som om du skulle försöka koppla en hel telefonsamtal samtidigt och leder lätt till hjärnstress.

Att multitaska är som om du skulle försöka jobba som flera telefonister – samtidigt.

Vill du ha mer skrivtid? Skapa fredade tidszoner under dagen där du avstår att leka med din smartphone/ surfa. Om du försöker ”multitaska” sjunker din IQ mätbart och det blir svårare för hjärnan att hamna i det eftertraktade flödet (vilket kräver fokus). Varje dag inleder jag med skrivtid – då är bara musik tillåtet.

För att få mer motivation kan jag ibland fråga mig själv vad jag skulle ångra mest vid min dödsbädd: att jag inte surfade mer eller att jag inte blev klar med den där boken.

Att multitaska är som om du skulle försöka jobba som flera telefonister – samtidigt. Det leder till mindre smarta beslut och det blir omöjligt att hitta flöde (det man på engelska brukar kalla ”flow”). Det går så snabbt att googla att många av oss inte längre orkar försöka minnas, och är ett tecken på hur hjärnan anpassat sig till flitigt användande av internet.  När vi läser på internet använder vi hjärnan på ett helt annat sätt än när vi är offline – ordet surfa stämmer väl överens med hur vi skumläser och hoppas från rubrik till rubrik i ett försök att navigera en alltför stor mängd information.

Läs mer om hur din hjärna funkar här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20226389.ab

Enligt en studie genomförd av Gary Small, som är professor i psykiatri, tar det bara en vecka av regelbunden användning av internet för att våra hjärnor ska påverkas på djupet. Vi blir skickliga på att skanna och söka information, men också mer splittrade och okoncentrerade. Korttidsminnet arbetar på högvarv och vi söker omedelbara svar i stället för att försöka komma ihåg.

Ny forskning visar att hjärnan hos en person som läser stora mängder litteratur påverkas på både det sensoriska och motoriska planet, som om vi upplever det vi läser på riktigt. Om du läser om doften tjära, aktiveras till exempel området för doftsinne i hjärnan. Vi blir inte bara mer litterata av att läsa, utan också mer empatiska, då hjärnan får uppleva en annan verklighet.

Vad betyder då symptomen på internethjärna för dig som författare? Jo, att alltför mycket tid på internet kan påverka dina förmågor att koncentrera dig på skrivandets process, som sker på ett annat plan i hjärnan. Jag tänker att vi också behöver förmågan att tänka på ett fokuserat plan för att utföra vilket mental arbete som helst, till exempel forskning, studier och den mer vardagliga eftertanken.

Så slipper du internethjärna
1. Läs skönlitteratur minst en halvtimme om dagen.
2. Begränsa surftiden och gör helst efterforskningar separat.
3. Unna dig tid för reflektion.
4. Gå ut i naturen och träna fysiskt.
5. Ägna dig åt något kreativt (som skrivande). Ryck ur modemet om du har svårt för att låta bli att surfa samtidigt. Det är nästan alltid mer effektivt att BÖRJA med att skriva på ditt skrivprojekt och SEDAN surfa.

Källor:
”Internet Brain”, Hillary Casavant, publicerad i The Writer Magazine, August 2013, s 27 – 31.
http://www.drgarysmall.com/

http://www.youtube.com/watch?v=cKaWJ72x1rI

Share

Med olust som drivkraft

”Kom ihåg, skyll aldrig på någonting, om motgången kommer … Börjar man att hängifva sig åt så kallade stämningar är helvetet nära. Blott en järnhård flit, oberoende av ekonomi som är svepskäl, oberoende av lust och olust kan göra dig till konstnär. Arbeta äfven om du kräks öfver saken. Arbeta helst när du känner olust.”
(Evert Taube, anteckning, 1910-talet)

why_write__by_schizoidsprite-d46egv6

Bild: Scizoidsprite/ Deviantart  (klicka på bilden).

Det är väl ingen som önskar sig olust och skrivkramp, men med åren har jag kommit att tro att det faktiskt finns en hel del att hämta även ur dessa obehagliga tillstånd. Fundera gärna över vad olusten har att säga dig, vilket budskap som egentligen finns under känslan.

1. Ibland blir belöningen som störst när man känner stark olust, kanske för att man tagit sig igenom en verklig utmaning, vilket kan ge upphov till flöde (flow) och eufori.

2. Olusten kan också vara en varning om att scenen faktiskt inte håller. Konversera en stund med olusten. Har den kanske något viktigt att säga om karaktärernas utveckling och vad du har tänkt berätta. Är det viktigt och relevant för berättelsen som helhet? Om inte, stryk eller bearbeta tanken. När du börjar känna dig fascinerad på nytt är du på rätt spår.

3. Det kan också handla om att du inte kan visualisera scenen eller inte har gjort tillräckligt med research. Om det stämmer: ta itu med detta.

4. Du kan ha kört fast för att hjärnan inte fått tillräckligt med tanketid. Pröva med att ta en promenad eller ett bad samtidigt som du lever dig in i scenen du ska skriva och lek med tankarna. Ha med papper och penna för att kunna anteckna.

5. Om du inte kommer någon vart med en scen, varför inte hoppa vidare till nästa? Ibland kan det till och med visa sig att scenen vi kände olust inför var onödig. Fundera över följande citat från Elmore Leonard: ”Jag försöker att låta bli att skriva de delar som folk hoppar över”.

6. Om olusten är lindrig kan du testa att läsa om en paragraf, peta lite här och där. Rätt som det är kanske du skriver vidare. Fastnar du bara här och var i texten för att du vill kolla lite fakta, skriv KOLLAS i fetstil och kolla senare.

7 ”Vem kommer att bry sig?” ”Det har skrivits så många liknande böcker redan.” ”Blir jag någonsin utgiven?” Alla konstnärer ifrågasätter ibland om de verkligen skapar mening och inte bara meningar. För mig är skrivandet en form av andning, ett behov som får mig att uppleva att jag är fullt ut levande – och publicering är något som kommer senare. Ditt svar kan vara ett helt annat! Bemöt dina egna frågor och skriv upp svaren någonstans där du kan läsa dem igen när du behöver det. Om du har ett sådant svar i bakhuvudet blir det lättare att bemöta olusten nästa gång.

8. När inget annat hjälper, läs Evert Taubes citat och slit vidare. Tänk på ditt övergripande mål som är viktigare än dagens olust: vad ville du med den här boken från början?

Share

Elitknep för författare

Vill du få elitknep för att nå dina skrivmål, dumpa skrivkrampen och hamna i flöde? I senaste numret av tidningen Skriva intervjuar jag mentalisten Henrik och förre basketspelaren Niklas Krog för att ta reda på vad som krävs för att bli klar med sin bok. Med tjurskallighet, mediebantning och rutiner kan du peta dig i naveln i flera timmar, ha roligt och ändå ta dig i mål. Någon gudomlig dusch av inspiration behöver du inte, den lär du dig att skapa på egen hand.

I tidningen hittar du dessutom en skräckskola med  John Ajvide Lindkvist, knep för att skriva säljbrev, en tjuvtitt i bokhyllorna hemma hos Björn af Kleen, Maria Sveland och Anne Swärd.

Från och med nu försöker jag också avliva ordet skrivkramp (som i sig är förlamande) – hjärnan jobbar även när det känns som om det tagit stopp. Fler tips mot skrivkramp här.

Share

Parentes som kan bota din skrivkramp

I senaste numret av The Writer Magazine tipsar Piers Anthony om det viktigaste han lärt sig om skrivande: ett system mot skrivkramp som han kallar parantessystemet. Tidigt i karriären insåg Piers Anthony att han inte hade råd med skrivkramp. När han körde fast började han resonera med sig själv inom parenteser (ungefär så här, hur ska jag skriva kort om Piers Anthonys tips så att det får plats i ett inlägg?), föreslog lösningar och skrev vidare. När han skrev om utkastet, tog han bort parenteserna. Numera håller han anteckningarna separat, i en wordfil. Piers Anthonys verktyg påminner mig om hur jag gör när jag känner mig frestad att göra en ”snabb faktakoll”. En faktakoll leder lätt vidare till en timmes surfande och ett avbrott i skrivflödet, så jag skriver helt enkelt KOLLAS med stora bokstäver.  Blev också betydligt mer effektiv sedan jag började skriva med modemet urdraget…

Share