Kan alla bli författare?

Bildkälla: Wiki commons

En fråga jag ofta får är om alla kan bli författare. Krävs det talang eller kan vem som helst skriva? Räcker det med att gå en författarkurs eller två? Jag tror att det handlar mycket om passion och övning. Just för att alla kan sätta ihop ord och meningar skulle man kunna tro att det inte är så svårt att skriva – men låt oss använda en liknelse som Margaret Atwood gärna använder sig av – att lära sig dansa balett. Vem som helst kan snöra på sig ett par balettskor och leka fram några steg men det är långt ifrån samma sak som att bli så skicklig att någon vill betala för att se dig dansa. Precis som att man kan vara dansant eller musikalisk kan man ha skrivtalang, det vill säga ha en viss grundkänsla för drama, språk och stil, men det är inte tillräckligt för att bli författare.

Det behövs en särskild drivkraft och passion för att bli publicerad författare och det är fler som föreställer sig att de kan bli det, än som faktiskt lyckas hela vägen. Man kan lära sig att skapa skrivrutiner på egen hand eller på en författarkurs, men de som blir författare brinner starkare för själva skrivandet än för drömmen om att bli utgivna, de skriver om sina manus gång på gång och ger sig aldrig. Att bli författare handlar givetvis om stil, drama och att kunna dra in sin läsare i texten men mer än något annat om antingen mani eller en mer stillsam envishet. Allt blir heller inte som förväntat – en deltagare som bara skriver några texter som en övning kan bli den som satsar på en skrivarlinje eller går vidare till publicering.

Frågan innehåller många fler nyanser, som att det beror på både ambitionsnivå och tänkt målgrupp. Bästsäljare präglas av ett enkelt och rappt språk och kan komma undan med en och annan klyscha. Augustpriset och Nordiska rådets litteraturpris med flera ställer andra litterära och konstnärliga krav.

Vi befinner oss dessutom i en tid där bokförlagen präglas av allt tuffare ekonomiska krav och ett manus kan mycket väl vara bra men ändå inte bli utgivet. Det är också enklare än någonsin att ge ut sin bok själv, men det är ingen vits att ge ut sitt första utkast, utan man måste jobba hårt och medvetet med alltifrån redigering och korrläsning till formgivning, marknadsföring och distribution. Något som inte alla vet är att även egenutgivna författare kan ansöka om medlemskap i SFF förutsatt att böckerna håller tillräckligt god kvalitet.

Jag brukar säga att det är enkelt att skriva en bok innan man har försökt på allvar. Det är värt att betona att skrivande är ett kreativt uttryck och som sådant kan alla som vill pröva på. Skrivande människor får ofta frågan ”men vad har du gett ut då?”, men om någon målar akvareller är det av någon anledning inte lika laddat. Genom skrivandet skärper du dina sinnen, får starkare inlevelse och skapar något eget. Att skriva är inte bara att sätta ihop meningar utan ett sätt att skapa mening.

Hur vet du då om du kan bli författare? Det enda sättet att ta reda på det är att skriva och om du har den drivkraft som krävs, kommer du helt enkelt inte att kunna låta bli. Du kommer att ta dig förbi skrivhinder och ursäkter för att det är när du skriver som du känner dig som mest levande.

Vill du gå en författarkurs med mig? På en skrivarkurs får du hjälp att bygga rutiner och skrivdisciplin, men också verktyg för drama, gestaltning och stil. Vårens program för skrivarkurser på distans samt Författarkurs 1 – 3 vid Hötorget i Stockholm hittar du här.

Share

Kom igång och skriv på 2 veckor

Väck din inre författare på egen hand – eller i sällskap med likasinnade på en författarkurs.

Har du bestämt dig för att skriva år 2019 men upptäckt att det verkar omöjligt att hinna med? Här får du ett program som ger dig idéer och inspiration för de två första veckorna. Jag rekommenderar flexibel skrivtid, vilket innebär att du skriver i allra minst en kvart men ökar på tiden när du har möjlighet, till exempel på helgen. För att underlätta disciplinen kan du även gå en författarkurs.

Dag 1: Bestäm dig för en tid då du är utvilad (morgon eller kväll) och boka in skrivtiden just där. Gör ett skrivschema på en Post-It-lapp och sätt upp på väggen eller klistra fast direkt på din laptop. Fulskriv – det vill säga skriv oavsett hur bra eller dåligt det blir. Svårt att komma på ett ämne? Tänk dig att det börjar brinna där du är… skriv om detta i minst fem minuter.

Dag 2: I dag är det dags att fundera igenom din mediala diet… vilka TV-program kan du lika gärna skippa? Kan du hoppa över att läsa vissa tidningar? Ägna mindre tid åt att hänga på Facebook? Mediebantning är ett av de enklaste sätten att få mer skrivtid. Skriv enligt skrivschemat du bestämde dag 1, om du inte vet vad du ska skriva om så pröva med att skriva om mediebantning.

Dag 3: Skriv utan att skriva. Tanketid är en viktig del av skrivandet – samla idéer på väg till jobbet eller medan du står och väntar på bussen. Ha ett litet block, Post-It-lappar eller en mobiltelefon att samla anteckningar på. Kom ihåg att skriva i minst en kvart. Svårt att hitta ett ämne? Titta ut genom fönstret och skriv ner dina intryck.

Dag 4: Fundera över allt som kan gå galet – det är inte alltid så roligt när det händer men brukar kunna bli bra historier. Fantisera också över vad som kan gå fel för andra människor i verkligheten eller i fantasin. Anteckna om du får bra idéer.  Skriv i minst en kvart på den tid du har bestämt, antingen på ett projekt du tänkt ut eller om en dag då du gjorde bort dig.

Dag 5: Släng ut din inre kritiker om du ofta tänker att du inte kan skriva eller att du är en usel skribent. Instruktioner om hur du går till väga hittar du här. Skriv vidare – fortsätt på ett skrivprojekt om du kommit på ett, annars kan du skriva ett avskedsbrev till din inre kritiker.

Dag 6: Gör en inspirationshylla. Töm ett hyllplan och fyll på det med dina favoritböcker genom tiderna. Fundera också över vad du vill läsa för att vidareutvecklas som författare och gör en lista. Det vanligaste skrivrådet som finns är förmodligen ”läs”! Låna eller köp en ny bok som du saknar. Skriv vidare på din bestämda skrivtid i minst en kvart. Vet du inte vad du ska skriva om så ta en bok från din inspirationshylla, öppna den var som helst och slumpa fram en mening som får bli första meningen i en berättelse.

Dag 7: Svårt att hitta disciplinen? Pröva med att rycka ur internetuppkopplingen, dela upp skrivandet i efterforskningar (då är det okej att surfa) och skrivtid då det endast är skrivande som gäller. Skriv vidare på din bestämda skrivtid i minst en kvart. Ett ämne om du behöver: skriv om vad skrivandet betyder för dig så här långt.

Dag 8: Grattis, du har skrivit i en hel vecka och en dag! Belönar du dig själv då och då? Om inte är det hög tid att börja nu. Locka dig själv till skrivplatsen med kaffe, te och kanske en bit mörk choklad, eller ett visst musikstycke. Bestäm dig själv för en belöning du ska få när dina två träningsveckor är slut, till exempel ett biobesök. Skriv vidare på din utsatta skrivtid, pröva att skriva ett brev till din favoritförfattare, död eller levande om du inte vet vad du ska skriva om.

Dag 9: Vad brinner du för som mest? Hur skulle det kunna bli en historia? Skissa en idé på papper, tankarna flödar friare utan linjer. Skriv vidare på ditt skrivprojekt eller börja skissa på en historia om någon som gjort ett stort intryck på dig.

Dag 10: Gräv där du står brukar det ju heta. Fundera över dina livserfarenheter, inte bara jobb utan alla upplevelser du har lärt dig något av, som varit spännande eller som du bär med dig. Hur kan du använda dina erfarenheter som stoff i en berättelse? Vad händer om du skriver precis som det var? Vad skulle hända om du gjorde om stoffet till en saga eller en fiktiv berättelse? Skriv vidare på din bestämda tid, till exempel om en av dina upplevelser. Välj själv om du vill skriva verklighetsnära eller omvandla minnet och blanda med påhitt.

Dag 11: Lär av mästarna – läs tio skrivråd från berömda författare här. ”Skriv klart det du skriver. Vad du än måste göra, skriv klart det”, säger till exempel Neil Gaiman medan Margaret Atwood påpekar att det är viktigt att ta pauser och tänka på ryggen. Skriv på din bestämda skrivtid. Vid det här laget har du förmodligen en strid ström av idéer, men om du vill ha en uppgift, så skriv om en konstnär som målar med bara en färg.

Dag 12:Tycker du hela tiden att din senaste idé är bättre än den där novellen du egentligen skulle skriva klart? Skaffa i så fall en idémapp där du kan arkivera dina nya tankar tills du är klar med det projekt just nu håller på med. Tänk dig hur det skulle bli om någon med ett annat yrke än författarens aldrig gjorde klart något, till exempel en modedesigner. Det skulle bli massor av halvfärdiga plagg och designern skulle aldrig få tillfälle att öva sig i hur man sammanfogar alla delar till ett plagg som gick att ha på sig. För varje projekt du avslutar blir du skickligare på hantverket – precis som när det gäller att sy ihop ett klädesplagg är det betydligt enklare att få en idé och påbörja en historia än att avsluta den. Skriv på din bestämda tid. Om du inte vet vad du ska skriva om så berätta en historia genom ett gammalt plagg eller ett par skor.

Dag 13: Ta en av de första texterna du skrev under den här tiden. Det brukar ta minst två veckor att få ett nytt perspektiv på sin text. Vad skulle du vilja ändra på nu? Konsten att skriva handlar egentligen mest av allt att skriva om tills du når ditt personbästa, eller som Rober Cormier säger :”Den vackra delen av skrivandet är att du inte behöver få till det rätt första gången, till skillnad från till exempel en hjärnkirurg. Du kan alltid göra det bättre, hitta det exakta ordet, den passande frasen, den spänstiga liknelsen.” Skriv vidare på din bestämda skrivtid i minst en kvart. Ett ämne om du behöver, annars skriver du fritt: Redigera en dag i ditt liv – du kan till exempel skriva om dagen då hittade precis de rätta orden till någon som förtjänade dem.

Dag 14: Gör en måltavla. Samla ihop bilder och anteckningar som inspirerar dig och klistra upp dem på ett stort papper som får plats ovanför skrivbordet eller i en garderob. Fundera över hur de här två veckorna har gått och om ditt skrivschema fungerar som det var tänkt, eller om det behöver ändras. Sätt nu ditt skrivschema på måltavlan och se till att nära och kära är införstådda med att din skrivtid är lika helig som annan arbetstid eller fika med en kär vän. Njut av den belöning du bestämde dig för dag 8 och skriv nu vidare under hela år 2015 och bortom!

Om du missar någon dag…. 
… det händer alla och jag menar verkligen alla, även utgivna författare. Ge inte upp bara för det, utan börja om så snart du har möjlighet i stället. Vitsen med att bestämma sig själv för en skrivtid är att ta ditt skrivande på allvar och skapa utrymme för det men alla kan någon gång råka ut för oförutsedda hinder eller stress. Enligt en studie från European Journal of Psychology är det en myt att man måste hålla fast vid en ny vana varje dag för att lyckas, så var förlåtande mot dig själv och ge inte upp.

En författarkurs kan som sagt underlätta och hjälpa dig att bygga rutiner och skrivdisciplin. Vårens program för skrivarkurser på distans samt Författarkurs 1 – 3 vid Hötorget i Stockholm hittar du här. På författarkursen får du lära dig tekniker som finslipar din känsla för drama och stil och skapa rutiner samtidigt som du får sällskap av andra människor som brinner för skrivandet.

Skrivardrömmar är till för att förverkligas och levas.

Share

Att fläta flera perspektiv – 10 tankar och tips

”Hur många perspektiv kan jag ha?” är en vanlig fråga från deltagarna när jag håller författarkurser. Det beror på flera olika faktorer och som med så mycket annat i skrivandet finns inget standardsvar, men här kommer några av de tips jag brukar dela med mig av till författare som vill fläta perspektiv. Att fläta perspektiv innebär alltså att du vill låta läsaren följa flera olika perspektiv, antingen i första eller tredje person (mer om att välja perspektiv här). Vi tänker oss alltså de karaktärer vars perspektiv vi ska få följa, antingen nära inpå eller som om författaren följde efter dem med en filmkamera. Nedan har jag listat några vanliga samtalsämnen kring perspektiv på författarkurser  -och delat med mig av tips för hur du konsten att fläta ihop dina perspektiv till en uppslukande berättelse.

1. Du kan ha så många perspektiv som du själv och läsaren klarar av att hantera. Att fläta perspektiv påminner om att fläta hår; det blir krångligare ju fler tåtar du ska hålla reda på. Samma sak gäller för läsaren. För många nybörjare räcker det gott med ett eller två perspektiv. Kanske har du läst en bok med många perspektiv och upplever att du vill skapa något liknande, men kom ihåg att det inte är antalet perspektiv som avgör om du lyckas skriva en bra historia. Om du har en idé där det är nödvändigt med många perspektiv och upptäcker att det är besvärligt att hålla ordning på dessa, kan det vara klokt att spara idén till senare och börja med ett projekt som tekniskt sett är lite enklare. När du blivit mer varm i kläderna som författare kommer du också att kunna hantera fler perspektiv.

2. Fundera över hur många perspektiv som behövs för att berätta din historia på bästa möjliga sätt. Ett vanligt fenomen är att författaren känner ett behov av att redovisa allt om sina karaktärer, men det blir inte nödvändigtvis som mest spännande. Redan på planeringsbordet kan du fundera över hur berättelsen påverkas av olika val av perspektiv. Ibland kan antalet möjligheter och val kännas svindlande. Varje historia kan ta hundratals olika vägar, men ditt jobb som författare är också att avgränsa och göra ett urval.

3. Se till att varje perspektiv känns spännande att följa. Ibland blir en karaktär mycket mer intresseväckande än de andra. Det brukar leda till att läsaren hela tiden bläddrar fram till den karaktären i stället för att försjunka i alla sidor du har skrivit. Lösningen är att antingen satsa på den karaktär som är mest intressant, eller att utveckla de andra. Protagonister som kontrasterar mot varandra brukar vara mer intresseväckande än karaktärer som liknar varandra. Olika karaktärer ger också en god grogrund för konflikter, som är välgörande för spänningen.

4. Perspektiven ska vara delar i samma historia. Kanske låter det självklart, men ibland ser jag nybörjarmanus där karaktärerna snarare har olika livsöden och lika gärna skulle kunna ha varsin bok. Då finns ingen anledning att fläta ihop dem. Om du känner igen det här fenomenet behöver du arbeta djupare med din dramaturgi innan du börjar fundera över hur många perspektiv du vill ha med. Oftast verkar en berättelse på flera nivåer dramaturgiskt sett: karaktärerna är delar i en större historia samtidigt som de påverkar varandra, och har en inre utveckling.  Perspektivens samband behöver inte alltid vara uppenbara i början, men så småningom ska de bli det.

5. Använd perspektiv för att plantera och utlösa spänning. När du alternerar perspektiv får du också ett tillfälle att leka med spänningen genom karaktärernas intentioner, hemligheter och olikheter. Låt till exempel Markus vara på väg till ett möte med sin älskade på en restaurang och placera en förlovningsring i hans bröstficka, medan hans älskade Niklas är på väg till samma restaurang illa till mods för att hans tidigare flickvän blivit gravid. Läsaren kommer att sitta som fastnaglad inför krocken. Karaktärer som visar sig vara annorlunda än förväntat och utvecklas bidrar också till spänningen, liksom hur dina karaktärer påverkar varandra och berättelsens dynamik.

6. Låt perspektiven ha olika samband, så att de flätas allt tätare. I min roman Embla – Om du ändå levde nu leker jag med flera perspektiv. När huvudpersonen Axel blir besatt av ett gammalt käkben, får en forntida jägare bli besatt av en kvinna. Embla får ett eget perspektiv i nästa kapitel, för att Axel nu är helt inne i sina fantasier och börjar bli förälskad, mot sin egen vilja. Varje gång Axel hittar ett fynd i nutiden, ekar det i forntiden. Det näst sista perspektivet är ett nytt, återigen en effekt av Axels inre resa. De forntida perspektiven ska spegla Axels inre resa, samtidigt som jag har lagt till en knivsudd magisk realism.

7. Håll ordning på tidsaxlar och mönster. Att fläta perspektiv brukar bli som mest effektivt när du hittar någon form av mönster att jobba utifrån. Detta blev något av en utmaning i Embla, eftersom jag skildrar några sensommardagar i nutiden samtidigt som Embla ska leva hela sitt liv i forntiden.

8. Var noga med scentekniken och klippningen. För vilken författare som helst är god scenteknik mycket viktig, men när du flätar perspektiv blir det kanske ännu viktigare, för nu ska du inte bara orientera läsaren från scen till scen utan också se till att perspektiven fungerar. Om du jobbar med perspektiv vars samband inte är självklara från början kan du utnyttja cliffhangerteknik, så att läsaren hela tiden lockas vidare till nästa perspektiv. Mer om hur du kan använda cliffhangerteknik HÄR. Tycker du att scenteknik är knepigt är du inte ensam. Lär från böcker eller gå en författarkurs för att utveckla hantverket.

9. Låt utforskandet ta tid och testa olika perspektiv genom att provskriva. Att pröva nya perspektiv kan innebära att du hittar rätt väg in i ditt skrivprojekt. Det är inte alldeles ovanligt att inse att en karaktär som var tänkt som bifigur passar som bäst att vara en av huvudpersonerna, eller att en huvudperson snarare ska vara en färgstark bifigur.

10. Våga experimentera och lita på din egen känsla. När jag skrev min novell Socioterna fick jag idén att använda två perspektiv. Först tänkte jag att det kanske var vanskligt på så kort yta, men jag gick efter intuitionen och resultatet blev en novell som fick hederspris i en novelltävling.

Vill du ha inspiration och tips till ditt skrivande? Här hittar du författarkurser i Stockholm och på distans i sommar.

Share

10 trender för författare 2019

God fortsättning – jag hoppas att alla dina skrivdrömmar ska slå in 2019! Jag önskar mig ett år med levande möten, generositet och värme, spännande samtal och mer skrivtid (vilket är lite utopiskt med tre barn men det går!). I dag bjuder jag på nio trender och en mottrend för författare inför det nya året, håll till godo!

1. Vi vidgar skrivtidbegreppet
Skrivtid innebär inte bara att sitta framför en datorskärm, utan också ägna sig åt planering och tankar, samt acceptera att hjärnan ibland behöver arbeta i bakgrunden medan vi gör något helt annat. Genom att luta dig mot rutiner och sätta rimliga mål tar du hela tiden skrivandet framåt. Har du svårt för att bygga rutiner delar jag gärna med mig av mina bästa knep på en författarkurs.

2. Vi skriver fler hybridgenreböcker
Ibland känns det som om författare i likhet med rockmusiker vill hitta på en ny genre varje gång de skriver på en ny bok, till exempel ”Stockholm noir” som vid det här laget är ett etablerat begrepp. Bland mina kursdeltagare är det allt fler som skriver på kreativa korsningar såsom feelgood + science fiction, diskbänksrealism + skräck och fantasy. Lyckas du hitta en helt ny hybridgenre kan det vara en väg till en originell historia.

3. Vi ger nya perspektiv på att vara människa
Sedan flera år tillbaka har vi haft ett stort antal författare som berättar om annorlunda eller svåra upplevelser. Bland mina författarelever har jag sett alster som tar upp teman som att befinna sig i fel kropp, växa upp som adopterad, drabbas av blindhet, eller överleva en sjukdom. Genom att dela med sig av sina historier ger dessa författare nya perspektiv och ökad förståelse kring angelägna ämnen. Ibland är huvudsyftet att förstå sin egen historia. Har någon annan redan skrivit om din erfarenhet behöver det inte vara någon nackdel: varje upplevelse är unik och det finns säkert utrymme för fler. År 2019 ser vi ut att få får fler författare som skriver om olika funktionssätt och livserfarenheter, både i form av självbiografier och fiktion. När du skriver om funktionssätt är det en enorm fördel om du har egna upplevelser att använda (annars krävs gedigen research för att inte råka skildra klichéer).

4. Vi skriver för klimatet
En av vår tids viktigaste frågor är klimathotet. Mats Söderlund var tidigt ute med sin kritikerrosade trilogi Hotet som skildrar en nära framtid med klimatkatastrofer. Vi behöver fler sådana röster samtidigt som klimataktivister som Greta Thunberg sprider ordet live i etern: vi har inte råd att vänta. Även bland journalister och bloggare delar vi med oss av tips för att leva klimatvänligt och bidra till en hållbar livsstil.

5. Vi skriver för hälsa och glädje
Det är vid det här laget vetenskapligt belagt att skrivande kan ha effekter motsvarande psykoterapi. Vi blir friskare och gladare av att skriva! Det är många som går en skrivarkurs eller väljer att skriva på egen hand utan att drömma om att bli utgivna – i stället är skrivandet en väg till välmående. I mina kurser har jag valt att låta alla gå i samma grupp, eftersom det också händer att någon som skriver för ros skull så småningom inser att det verkligen ska bli en utgiven bok, eller att en annan deltagare slutar jaga mål och i stället skriver mest av allt för själva glädjen.

6. Vi skriver om våra intressen
Vinkännaren skriver en bok om vin, eller en feelgoodroman som utspelar sig på en vingård, researrangören skriver om sina upplevelser på exotiska resmål, och hjärnforskaren skriver en självhjälpsbok baserad på sina erfarenheter. Den här typen av författare kombinerar sin bok med föreläsningar och framträdanden, ofta som en del i ett liv som egen företagare, men ibland som ett sidoprojekt. Under årens lopp har jag haft många elever som skriver fackböcker inom sitt expertisområde – och våren 2019 erbjuder jag en ny kurs med fokus på just att skriva fackböcker. Med en journalistisk bakgrund och två fackböcker i bagaget känns det som om det äntligen är dags. Intresset för att lära sig skriva journalistiskt, både för att blogga och frilansa, är också starkt.

7. Vi åker på författarweeekend
Författarresor har varit populära under flera år, men intensivkurser och helgretreat ser ut att bli ännu mer uppskattade. Skrivtid är ofta en utmaning, men genom att boka in skrivarresor på egen hand eller med en arrangör, uppstår en koncentrerad bubbla. Om din tillvaro är hektisk kan det kännas svårt att resa bort under en längre tid, medan en helg här och var kan upplevas som lättare att inflika bland alla åtaganden. Under en intensivhelg kan du exempelvis jobba med skrivandet under lika många timmar som under åtta veckor med normal studietakt!

8. Vi vägrar bli refuserade
Vägarna till utgivning har blivit fler. De allra flesta drömmer om kontrakt på bokförlag, men det finns uppstickare som vägrar vänta så länge, eller som aldrig får det efterlängtade kontraktet. Om du funderar över att testa egenutgivarespåret, är det extra viktigt att utbilda dig kring utgivningens alla moment för att få ett proffsigt och snyggt resultat. Även marknadsföringen är jätteviktig om boken ska spridas utanför din närmsta vänkrets. Vi som envist skickar manus till bokförlagen skriver proffsigare följebrev och skickar mer genomarbetade manus – för proffsens författarverktyg är nu tillgängliga för alla som är beredda att lägga tid och energi på att lära sig mer. Se även serien Vägen till publicering och Att hantera refuseringar.

9. Vi ses på författarträffar och bildar nätverk
Varje gång en grupp skrivande människor möts, oavsett om det är på distans eller i verkligheten, brukar det uppstå en vibrerande kemi. Fler och fler författare samlas på caféer eller går på litterära evenemang och releasefester för att ladda om med inspiration, nätverka och köpa signerade verk direkt från författaren. Ibland möts vi i en kreativ miljö för att skriva i en magiskt laddad tystnad. De författare som är mer introverta använder sig snarare av digitala nätverk. Författare brukar dessutom vara bokslukare. Vi läser gärna varandras böcker samtidigt som vi skriver vidare på ett eget verk, och vi firar med glädje varandras framgångar med ett glas bubbel.

10. Vi vägrar vara trendiga!
Att berätta historier hör till det äldsta mänskligheten ägnar sig åt och har säkert hjälpt vår art att överleva. År 2019 fortsätter jag alltså att i vanlig ordning göra mossiga saker som att skriva dagbok, skriva rutinerat varje dag och betrakta hur mossan växer i skogen (långsamt). Jag gläder mig åt att Stockholm har fått ett helt nytt antikvariat i form av Stockholms Science Fiction Antikvariat, och besöker Rönnells antikvariat med flera traditionella bokaffärer så ofta jag har möjlighet för att inandas den förtrollande doften av gamla böcker.

Share

Självförtroende för författare

May the writing force be with you!

Den här hösten har jag redan skrivit minst tio mail till författare med sviktande självförtroende eller skrivkramp. Ibland har jag tänkt att det skulle behövas en kolumn för författarproblem, en sorts hjärtespalt för skrivande själar.

Det kan vara skönt att veta att det är vanligt och fullt normalt att känna dig som ett geni ena dagen, och som om du inte kan någonting alls nästa. Ibland beror det på att du pendlar mellan flow och en överaktiv inre kritiker, och det kan också vara ett tecken på en utvecklingsfas.

Ambitiös på flera plan
Det är inte sällan begåvade författare med höga ambitioner som hamnar i en ond cirkel med självförtroendet. Kanske handlar det inte bara om att du vill vässa ditt skrivande, utan simultant ger du järnet på jobbet och försöker vara en vettig familjemedlem? Rannsaka din situation.  Det börjar bli dags att omvärdera din livsbalans, genom att till exempel bestämma dig för att skrivandet är en hobby som du vill njuta av när du har tid och lust, eller komma fram till att skrivandet är en livsnerv. Då gäller det att planera in mer tid, eftersom du behöver avskildhet och övning för att nå dina mål.

Författande är en tacksam sport – du behöver bara tävla mot dig själv.

Jämförelseångest
En del författare börjar snarare snegla på sina skrivkompisar, eller läser en god roman vars författare blir en måttstock snarare än förebild och läromästare. Rätt som det är sätter jämförelseångesten in. Precis som när du jämför resten av livet med andras, räcker det sällan med att konstatera att en skrivarkompis eller utgiven författare är begåvad. Nej, du önskar dig en stil som Margaret Atwood, ett driv som Max Barry och en produktivitet som Stephen King. Eftersom du sannolikt inte har en livssituation som deras, och dessutom försöker leva upp till någon sorts totalideal, blir ekvationen omöjlig.

Din unika skrivarresa
Tänk i stället att du är ute på en egen skrivarresa, en process i ditt inre liv och i ditt författande. Den är unik. Ingen kan skriva som du. Andra författare (på skrivarkursen, i din närhet eller i romaner du läser) är där för att du ska lära dig nya sätt att se på ditt eget skrivande, men var och en av dem är också ute på sin egen författarresa. Ni kommer att anlända till olika destinationer och på olika sätt. I går arbetade jag med en  av mina manusgrupper i Stockholm, och lärde ut ett nytt verktyg för dramaturgi. En av deltagarna påpekade att han behöver skriva intuitivt, utan att att tänka för mycket, och så kommer han tillbaka till verktygen senare.

”Helt rätt”, sa jag. ”Använd verktyget på ett sätt som fungerar i din process.”

Använd verktyg på ditt eget sätt.

En egen kompass
Under en författarkurs kan det hända att jag lär ut ett verktyg, till exempel dramaturgi. Det är lite som om var och en i gruppen har fått en kompass. Några i gruppen börjar planera sin resa utifrån kompassen, från början till slut. Ett par andra åker iväg och ser var de hamnar, och kollar sedan med kompassen hur det blev. Det kan också finnas någon i gruppen som skruvar upp kompassen och ändrar den lite efter egna behov. Slutligen ser jag framför mig en resenär som lägger tillbaka kompassen i verktygslådan, för att den inte känns relevant just nu.

Mitt förhållningssätt som lärare i kreativt skrivande är att ge perspektiv att lägga till de kunskaper du redan har, och lära ut allt jag önskar att jag hade förstått innan jag blev utgiven. Målet är inte att du ska lära dig en ”totalmetod” utan att du ska få tillgång till verktyg som hjälper dig att förverkliga dina författardrömmar. Bästa experten på ditt skrivande kommer alltid att vara du själv.

Relaterade artiklar
Övervinn din inre kritiker
10 tips mot skrivkramp
Värsta skrivkrampen

Vill du utveckla ditt skrivande tillsammans med andra? Välkommen på en författarkurs!

 

Share