Vägen till publicering: 1. Skicka ett välarbetat manus

Redigering kräver kaffe och läsglasögon.

En av de vanligaste fallgroparna när författare skickar manus till bokförlag, är att låta något som mer eller mindre är ett utkast susa iväg genom cyberrymden, alternativt via Postnords otillförlitliga budbärare (om förlaget ännu inte har digitaliserat sitt manussystem). När du nått sista sidan i din berättelse kan känslan av att vara klar vara så tillfredsställande och uppfyllande att det tycks näst intill otänkbart att det finns jobb kvar att göra. Alla manus jag känner till som blivit utgivna har dock genomgått en rad bearbetningar. Skåla för all del med dig själv i bubbel av valfri prisklass, för du har i sanning arbetat hårt och är värd en paus. Du är på väg in i nästa skrivfas – redigeringen.

Firar delmål med mitt bokmanus ”Embla – Om du ändå levde nu” med ett glas blått vin, Marques de Alcantara.

Den illusoriska känslan av att vara klar fyller förmodligen syftet att belöna hjärnan för dess hårda ansträngningar innan det är dags för ett nytt varv av genomgång och redigering. Sa jag ett varv? Vanligtvis är det fler varv än författaren kommer att vilja erkänna, inte ens över ett glas rödtjut en sen kväll, men det kan kännas trösterikt att känna till att även Strindberg förkastade texter och hade en välfylld papperskorg. Att slänga texter och bearbeta dem gör dig inte till en misslyckad författare, utan till ett proffs.

I början av min bana som författare upplevde jag ärligt talat redigering som rätt tråkigt, men så småningom blev det roligare. Numera hamnar jag ofta i eufori mitt under redigeringen. Jag tror inte att det beror på att jag blivit galen, utan snarare att jag fått vettigare verktyg och erfarenhet som gör jobbet lättare och mer intressant. Många föreställer sig att redigering innebär att rätta till språket, men det är så mycket mer: forma manusets själ … först dramaturgi, klippning och struktur, riktning och tempo, och så småningom gestaltning, språkdräkt och ton. När du väl kommer till korrekturläsningen är det inte mer än att putsa bort en och annan tråd.

Om du vill ha sällskap på vägen till färdigt bokmanus är du förresten välkommen till min kurs i redigering och lektörsläsning. Tillsammans hittar vi både genvägar och massor av inspiration.

Det här är del 1 i serien ”Vägen till publicering”. Nästa del kommer att handla om att hantera refuseringar. Den 18 oktober 2018 utkommer min nästa roman Embla – Om du ändå levde nu hos Bokförlaget Mormor. Under processen från manus till utgiven bok passar jag på att blogga om utgivningsprocessen.

Relaterade artiklar:
Så vet du om ditt manus är redo för en lektör

Share

Författarfrossa och bokbord – vad önskar du dig?

Det är redan augusti och jag varvar sommardopp i sjön med barnen, lektörsarbete med min kommande roman Embla – Om du ändå levde nu, och förberedelser inför höstens författarkurser. Höstens kursprogram hittar du HÄR – varmt välkommen med din anmälan oavsett om du är en nyfiken nybörjare, vill fördjupa dig och lära dig verktyg för proffs, eller behöver en författarkurs om manusbearbetning och redigering.

Under hösten kommer jag att både arrangera och delta i en rad olika evenemang för författare och bokälskare, bland annat:

Bokbordet Stockholm – ställ en fråga eller köp en bok
Jag kommer att delta på Bokbordet Stockholm där du kan ställa frågor till mig om skrivande och författarkurser, köpa ett signerat exemplar av Samael, eller få veta mer om min kommande roman Embla – Om du ändå levde nu. Den 19 augusti klockan 11 – 18 står jag bland Författarcentrums författare alldeles vid Författarnas Hus på Drottninggatan 88. Du hittar en presentation om mitt bidrag till dagen HÄR.

Författarkurser i Stockholm och på distans
Jag fortsätter att hålla författarkurser både fysiskt och på distans. Utgår från några enkla principer, till exempel att lära ut allt jag önskar att jag hade förstått innan jag blev utgiven, att alla ska känna sig välkomna, och att vi tillsammans avmystifierar skrivandets konst.
Höstens program hittar du HÄR.

Blogg om att bli utgiven
I takt med att Embla – Om du ändå levde nu ges ut hos Bokförlaget Mormor kommer jag att blogga om utgivningsprocessen. Vill dela med mig av viktiga tips och inspiration kring att hitta rätt bokförlag, skriva kontrakt, processen med bokomslag, marknadsföring och releasefest. Sist men inte minst: hur i hela fridens namn hinner vi skapa ett skrivande liv?  Hoppas att du följer med på resan!

Hemlig antologi
Jag kommer att delta med en novell i en hemlig novellantologi … jag kan lova att det är ett vackert, galet och spännande projekt. Så snart jag får berättar jag mer.

Författarcafé med öppen scen
Den 2 december kommer jag att bjuda in alla skrivande själar men framför allt dig som tidigare gått en skrivarkurs hos mig till författarcafé med öppen scen. Här får alla som skriver en chans att ta plats på scenen. Vi ska också ha bokbord för de som redan är utgivna. Räkna med spännande möten och massor av inspiration! Lokalen är inte fastställd ännu, men det blir i Stockholmstrakten.

Skriva ny roman
Denna sista punkt känns rätt galen med tanke på allt annat som händer, men jätteviktig. Det blir säkert en utmaning att skapa skrivtid med skolstart, utgivning av ny bok och allt annat som händer, men jag kommer att använda den skrivtidkalender som jag alltid delar ut på mina författarkurser.

Frågor eller funderingar? Välkommen att maila mig på jorun.moden@gmail.com

Väl mött!
Jorun

Share

Egenutgivardagen 2018

Lördag den 21 april 2018 kommer jag att delta som föreläsare på Egenutgivardagen på Nalen som arrangeras av BoD Sverige. Temat för min föreläsning blir att hitta röda tråden för sin novell eller roman. Du kommer att få uppleva en rad olika  föreläsningar där du får lära dig hur du på bästa sättet kan nå ut med din bok genom sociala medier, hur du organiserar olika event kring din bok, skrivandets olika faser och vad du bör tänka på när du kontaktar media. Egenutgivardagen är ett event för dig som skriver.

Plats: Nalen i Stockholm (Regeringsgatan 74, 111 39, Stockholm)
När: 21 april 2018, kl 9:30 – 16:00
Pris: 250 kr. I priset ingår föreläsningar, diskussionspanel, mingel, frukost, lunch och fika.
Biljetter bokar du här.

Jag ser fram emot att mingla runt och även lära mig mer från proffs inom kommunikation och marknadsföring – när du väl gestaltar som en gud och skrivit en fantastisk bok gäller det ju att nå ut och sälja böckerna också. Bland mina före detta kursdeltagare finns både de som landat kontrakt med bokförlag och de som valt att pröva egenutgivning – flera av dem träffar du på min Walk of Fame.

Hoppas vi ses!
Jorun

Share

5 fallgropar i följebrev – och 5 tips för framgångsrika följebrev

Behövs verkligen ett följebrev? Det korta svaret är ja, och i den här artikeln ska du få veta mer om vad du behöver tänka på. Jag har flera gånger haft deltagare som undrat om det inte räcker med att förlaget läser själva manuset. Kruxet är att förlaget inte har tid att läsa alla manus. En del författare som skrivit alldeles utmärkta manus blir ställda inför följebrevet, men det är värt att ägna tid åt det här momentet. Mattias Bodström på Piratförlaget har på sin blogg berättat hur vanligt det är att få in manus som saknar följebrev eller bifogas av en handskriven lapp.
”Risken finns då att vi, åtminstone inledningsvis, bedömer manuset på fel sätt”, förklarar Mattias.

Många förlag kan vittna om att de i regel inte läser mer än de 10 – 20 första sidorna innan de avgör om manuset ska hamna i slaskhögen eller ej. En del förlag tittar enbart på följebrevet när den första sorteringen görs, men det finns också förlag som anser att följebrevet är mindre viktigt. Oavsett vilket är det här din chans att göra ett första intryck.

Fem vanliga fallgropar i följebrev
Jag får ofta läsa tänkta följebrev till nybörjarmanus och här är några vanliga problem i utkasten.
1. Författaren börjar med att berätta om sig själv, sitt jobb och sina tio intressen som kanske inte har med manuset att göra. Ett följebrev ska inte se ut som ett CV utan fokus bör ligga på manuset. Berätta hellre om dig själv sist.
2. Handlingen verkar krånglig. Om du har svårt för att själv sammanfatta handlingen, be en vän om hjälp. Träna på att uttrycka handlingen snabbt.
3. Författaren vågar inte framhäva sig själv. Det är vanligt att tycka att det känns fånigt att ”skryta” – men om du inte berättar om hur manuset ska beröra eller roa, blir det svårt att fånga förlagets intresse.
4. Författaren berättar att kompisarna tycker att manuset är bra. Eller mamma. Jag tycker det är jättefint om du har en vänkrets och släkt som stöttar men låt i stället följebrevet och manuset övertyga.
5. Författaren hemlighåller viktiga bitar i handlingen. På en bokbaksida vill man inte avslöja för mycket, men i ett följebrev kan det vara tvärt om. Om du avslöjar en och annan twist eller viktiga spänningsmoment lockar du till vidare läsning.

5 steg till ett effektivt följebrev
Vad ska stå i följebrevet då? Kalla kulor förlag menar att den som inte får ihop ett följebrev antagligen inte klarar av att skriva romaner heller. Arriba förlag anser att ett bra följebrev är enkelt och inte överdrivet säljande. Snygga format och foton är oviktiga, det är vad du skriver som räknas. Det finns ingen helig regelbok men på ett ungefär kan du tänka så här:

1. Skriv manusets titel.
2. Berätta kortfattat vad manuset handlar om. Tänk på vad som är intressant för förlaget och för din läsare. Följebrev får gärna vara bara en sida eller max två sidor.
3. Skriv några rader om tänkta målgrupper.
4. Presentera dig själv men håll dig till de erfarenheter du har som är relevanta för boken.
5. Avsluta med en trevlig fras om att du ser fram emot att höras, om manuset väcker förlagets intresse.

Vill du ha mer inspiration till ditt följebrev? Gå en författarkurs eller bli inspirerad av exemplen nedan!
Marika Kings följebrev som ledde till kontrakt.
Jonas Jonassons följebrev för sedermera bästsäljande Hundraåringen.
Queryshark (på engelska) – en blogg enbart om konsten att skriva följebrev.

Share

Hur många ord ska det vara i en roman? I en novell? I ett kapitel?

raknarodJag får ofta frågor som ”hur många ord ska det vara i en bok” och ”hur långt tycker du att ett kapitel ska vara”. Egentligen tycker jag inte att svaret har att göra med matematik över huvud taget, utan vad berättelsen, stilen och drivet behöver. Det ska ju inte bara vara ett antal ord, utan meningsfulla ord med kraft att beröra och ge läsaren den upplevelse du hade hoppats på som författare. Samtidigt fick jag höra från ett förlag att min debutroman var på tok för lång och jag blev tvungen att korta ned det episka sidantalet, så jag förstår att frågan kan vara väl så viktig. Nedan har jag försökt sammanställa några tumregler, men siffror och önskemål kan variera lite beroende på förlag och vem du frågar om råd.

Längd på böcker
Innan vi går in på siffror, så föreslår jag att du ställer två böcker av olika längd bredvid varandra för att se hur olika format kan vara. Ta din tunnaste bok, till exempel ”Möss och människor” av John Steinbeck, och ställ den bredvid din tjockaste volym, såsom”Sagan om ringen” av J.R.R. Tolkien (den var tänkt som en bok men behövde delas upp för att den blev alltför episk). Det är två väldigt olika böcker både till utförande och innehåll och jag tror inte att någondera av författarna skulle ha låtit sig styras av hur många sidor en bok borde ha.

Genreböcker: thriller, chic lit, fantasy, SF
Om du är genreförfattare, det vill säga vill ge ut exempelvis en thriller eller underhållningsroman, kan det vara klokt att skriva en bok av medelmåttig längd. Samma regel gäller dock här: skriv aldrig ett visst antal ord för att fylla en bok, utan skriv så många ord som just din historia behöver för att bli som mest angelägen och spännande, för att karaktärerna ska utvecklas och för att ge läsaren en fantastisk läsupplevelse. Det verkar som om fantasy, science fiction och historiska romaner kan få vara lite längre.

För de allra flesta författare: skriv din berättelse, stryk, redigera, fyll på, stryk igen och låt boken anta den form som behövs.

Några siffror
Episk roman (på engelska epic novel): 200.000 ord eller mer.

Roman (på engelska novel): Över 40.000 ord. En genreroman ligger ofta på ca 80 – 100.000 ord men inom fantasy och science fiction är upp till 115.000 ord rätt vanligt. Även historiska romaner kan vara längre.

Kortroman eller novella: Under 100 sidor, det vill säga ca 17.500 – 40.000 ord. Romaner för unga vuxna ligger ofta på 55.000 – 70.000 ord.

Långnovell (på engelska novelette): 7.500 – 17.500 ord.

Novell: 2000 – 7.500 ord (men de kan också vara längre).

Flash fiction: Under 2.000 ord.

Twitteratur: Under 140 tecken.

Räkna ut själv
Du kan också ta några böcker i din favoritgenre eller från ett förlag du gärna skulle vilja bli utgiven på, och själv räkna ut ungefär hur många ord de innehåller med hjälp av Vulkans tabell: https://www.vulkanmedia.se/egenutgivning/boksidor/

Längd på kapitel
Det finns inga regler för exakt längd på ett kapitel. Viktigare är att det ska ha ett syfte/ en spänning och vara levande skrivet, samt driver historien vidare. Du kan gärna titta i böcker ur den genre du jobbar med (eller liknande) och titta på hur långa de kapitlen är. Det handlar också om var du ska klippa i kapitlet. Det finns kapitel som bara är ett par meningar och kapitel som är fyrtio sidor!

Noveller
Längden på noveller kan skifta men när du ska delta i en novelltävling gäller det att vara uppmärksam. Då brukar arrangören tydligt ange hur många ord eller tecken som gäller (oftast ord – men se upp – om det är tecken har du en helt annan rymd att röra dig inom).

Siffrorna är framtagna med hjälp av följande källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Roman
https://sv.wikipedia.org/wiki/Novell
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kortroman
https://sv.wikipedia.org/wiki/Twitteratur
http://www.writersdigest.com/editor-blogs/guide-to-literary-agents/word-count-for-novels-and-childrens-books-the-definitive-post
https://en.wikipedia.org/wiki/Word_count
http://berattarskolan.se/sa-lang-ar-en-novell/

Vill du bli författare? I toppmenyn hittar du Författarkurs 1 (grundkurs), Skriv som en journalist, Flow Power för att komma över skrivkramp, utveckla din kreativitet och hitta flow, helgkurser och skrivarkurs i Frankrike med flera. Du är också välkommen till min sida på Facebook om du vill ha inspiration och tips till ditt författarskap. Hälsningar från Jorun, författare, trebarnsmamma och grundare av Författarkurs.se

Share

Spotify för böcker

Kommer vi i framtiden att ha läslistor på samma självklara sätt som vi nu har låtlistor i Spotify? Tre svenskar lanserar i dagarna Litfy som litteraturens svar på Spotify. Till att börja med satsar Litfy på den amerikanska marknaden där utvecklingen med läsplattor och e-böcker nått längre än i Sverige och redan från start kan du gratis ladda hem klassisk skönlitteratur på engelska (med utgången copyright). Testa Litfy här eller följ dem på Facebook här.

Källor:
E-boksuppstickare vill bli litteraturens Spotify, e24.se 2011-09-01
De lanserar ”Spotify för böcker”
, Nya affärer 2011-08-22.

Share

Boksug på ICA

Vi har börjat vänja oss vid att välja mellan chips, godis och böcker vid kassan på ICA. Snart får du kanske fler böcker att välja mellan än tidigare samtidigt som urvalet kommer att te sig begränsat om du jämför med att kliva in i en bokaffär eller surfa runt i nätbokhandeln. I artiklarna ”Bonniers tar plats i varuhuset” och ”En bok till maten”? berättar DN om hur Pocketgrossisten vinner mark både i varuhus som Åhléns och på mataffärerna, ett koncept som visat sig vara mycket lönsamt. Tolv ICA-butiker har begåvats med en ”Book shop” från Pocketgrossisten, något som i början ledde till en ökad bokförsäljning på över 200 procent.

Kritikerna talar om Bonnierdominans och bästsäljarism  men Pocketgrossisten  säger att de helt enkelt kommer att sälja ”rätt” böcker, oavsett om den råkar vara märkt Bonniers, Norstedts eller det mindre förlaget Sekwa (som specialiserar sig på litteratur översatt från franska). Frågan är bara vem som avgör vad som är rätt – är det verkligen kunden? Jag passar på att rekommendera Unni Drougges skarpa analys ”Sådan är bästsäljarismen” ur senaste numret av Författaren.

Share