Cliffhangers – sno knepen

Vill du skriva en bladvändare, är cliffhangers en effektiv teknik, oavsett om du jobbar med en feelgoodroman, en thriller eller ett litterärt drama. Själva ordet visar tydligt vad det handlar om: att skapa känslan av att hänga vid ett stup. Spännande med andra ord! Kapitlet kapas innan läsaren når klimax/ upplösningen (som kommer i nästa kapitel). Många bästsäljare består av två eller tre sammanflätade perspektiv och varje kapitel avslutas med en stigande spänning. Effekten blir att läsaren vill vidare till upplösningen men först måste läsa det andra perspektivet, som i sin tur avslutas med en cliffhanger.

Det är vanligt att tänka på deckare och thrillers i samband med ordet cliffhanger, men det är i själva verket en gammal och välbeprövad teknik. I Tusen och en natt avslutar Scheherazade varje berättelse när den är som mest spännande, vilket får sultanen att ständigt fråga efter henne igen. Hennes cliffhangerteknik räddar till och med hennes liv.* Även Dickens jobbade mycket med cliffhangers, eftersom hans levebröd hängde på att få läsarna att längta efter nästa episod.

3 fallgropar
1. Det finns både läsare och författare som ogillar cliffhangers, speciellt om de blir alltför uppenbara. En uppenbar cliffhanger kan bli som rör och ledningar utanpå ett hus.

2. Om du jobbar med alternerande perspektiv, se till att samtliga är spännande att följa. Ibland kan ett perspektiv vara svagare än de andra och då kan läsaren bli irriterad.

3. Läsare kan bli frustrerade över slut som i sig är en cliffhanger. Man behöver inte knyta ihop allt i en historia, men de flesta läsare vill få en känsla av avslut. Av samma anledning blir vi frustrerade av TV-serier där spänningen hela tiden höjs men ingen egentlig upplösning kommer.

5 cliffhangerlägen
Här är en handfull situationer du kan använda för att träna på cliffhangers. Skapa gärna egna varianter och fundera också på hur du kan skapa mer subtil spänning och gå under huden.

1. Låt din karaktär närma sig en fara.

2. Utsätt din huvudkaraktär för ett dilemma.

3. Låt en karaktär klanta till det, fysiskt eller psykiskt.

4. Viktig information är på väg att avslöjas.

5. En person är inte den han/ hon/ hen verkade vara.

* Tips om cliffhangers från Christina Hamlett (med exempel): http://www.ehow.com/how_8456972_write-cliffhanger-ending.html

Vill du utveckla ditt författande med en skrivarkurs på distans eller i grupp med andra som brinner för att skriva? Välkommen till Författarkurs 1 – 4 – skrivarkurser som ges både på distans och i kreativa lokaler alldeles vid Hötorget i Stockholm.

Share

Fyra magiska ord för författare – och lite om scenskiften

Det är rätt vanligt att nybörjartexter liksom trevar sig fram, men om du känner till de 4 frågor som läsare ställer på undermedveten nivå kan du snabbt förbättra din skrivteknik, speciellt i början av berättelsen, eller vid scenskiften.

1. Varför läser jag det här? Vad ska läsaren bli nyfiken på och vilja följa vidare? Du behöver ge berättelsen ett driv och en riktning, även om denna riktning kan ändras under resans gång. Ett driv behöver inte betyda en explosion, det kan kännas under huden eller märkas i detaljer. Väck nyfikenhet kring din karaktär, ställ till med ett problem, låt något gå fel eller skeva. Om du inte ger svar på fråga nr 1 tappar du snart din läsare.

2. Vem följer jag? Vem i texten är huvudperson (alternativt flera) och vems perspektiv är det som gäller? Du behöver dessutom väcka en känsla för den här personen, få läsaren att bry sig oavsett om du vill skapa en hjälte eller en obehaglig person. Men se upp – i modern litteratur brukar läsaren tröttna om du tecknar karaktär och bakgrund som om det var ett stilleben. Låt oss hellre skapa en relation med karaktärerna under resans gång.

3. Vad händer? En hel del nybörjartexter blir lite av en betraktande dagdröm. Ofta är det klokt att tänka att berättelsen är kung och väva in tankar och funderingar där de blir relevanta i handlingen. Det tredje ordet är släkt med det första; båda kommer att påverka upplevelsen av att historien är på väg någonstans. Kanske har du hämtat inspiration från en författare som inleder sin bok med att skriva filosoferande/ i tankarna? Läs gärna den boken en gång till. Förmodligen får författaren fram svar på nr 1 och 2, vilket kan räcka till att börja med.

4. Var är jag? Någon detalj ur miljön eller ett ord i en replik kan visa detta. Det är särskilt viktigt att orientera läsaren inför något nytt, när du skapar en ny scen eller när du byter perspektiv.

Var och När
– att tänka på vid
 scenskiften
I både nybörjarmanus och utgivna manus händer det att läsaren blir osäker på om ett scenskifte har skett, något som för dig som skriver kan kännas alldeles självklart. Tänk dig varje scen i ditt manus som en byggsten. Varje scen sker på en PLATS under en TIDSRYMD och det är något som HÄNDER. Så fort du flyttar kameran i tiden eller rummet blir det en ny scen. Där behöver du antingen vara extra noga med gestaltning och rekvisita för att orientera läsaren, eller skriva en berättande rad i still med ”När nästa dag grydde … ” eller ”Två veckor senare …”
Tänk på att scen och kapitel är två olika saker. Scener är dramaturgiska enheter, medan kapitel är klippningen. Ett kapitel kan bestå av en del ur en scen, eller av flera scener.

Svar på 4 magiska ord i en mening
Ibland kan en författare få med svaren på alla de fyra magiska orden i en enda mening.
Exempel:
”Graven som Li hade grävt låg i lä för vinden”.
I den här meningen får du veta att Li (2 = aha – vi ska följa Li) står vid en grav som hon har grävt (3 = detta har hänt), vid graven är det är vindstilla (4 = var är jag?), och vi undrar också vem hon har begravt (1 =varför läser jag det här). Dessutom har meningen en vacker melodi.
(Första meningen ur Törnrosens nyckel av Tone Almhjell)

ÖVNINGAR
Använd de fyra frågeorden medan du läser första sidorna i en bok och fundera över hur snabbt du får svar på dina magiska ord. Ibland kan det ske på bara en mening, i andra böcker tar det ett antal sidor. På Provläs.se kan man träna samtidigt som man hittar nya böcker att läsa. Testa till exempel med Jaktturen av Agnès Desarthe.

b) Skriv en egen mening eller längre text där du använder alla de 4 magiska orden – och det ska inte märkas utan ske sömlöst.

Mer att läsa (du kan också söka skrivtips i högermarginalen)
Så skriver du en spännande början
Vässa din känsla för röst och perspektiv
Välja tempus

Share

Världens äldsta virtuella verklighet

Berättelser är en simulerad verklighet. Vi underhåller barn med rim och sagor tills de kan berättandets grammatik lika säkert som sitt språk. När jag håller skrivarkurser händer det ibland att jag frågar vad deltagarna tycker ska hända om vi har en berättelse med en vidrig, ond människa som vägrar förändra sig. Svaret brukar komma simultant från flera i gruppen. Jag tror att du som läser kan gissa vad de säger; det står nämligen inskrivet i berättelsens moraliska kompass. Onda figurer ska rullas i tjära eller rullas utför berg i spiktunnor, eller låsas in. I ett klassiskt slut utdelas ofta både straff och belöningar (bland en rad andra vanliga ingredienser).

En del berättelser får eget liv trots författarens noggranna planering. Bildkälla: Wikicommons.

Berättelsens anatomi
De mönster och regler som finns i berättelser är urgamla, även om det förekommer kulturell variation. Jag upplever dessa strukturer som en sorts anatomi. Ibland sägs det att ”alla berättelser redan finns” eller att det bara finns ett visst antal berättelser. Visserligen finns en sanningshalt i dessa påståenden, men föreställ dig nu berättelsens anatomi som ett skelett i en människa. Vi människor har alla skelett som är väldigt likartade till sin struktur, ändå är varje individ unik och har en egen personlighet. Möjligheterna är oändliga vare sig det gäller genetik eller berättarteknik.
En del författare upplever att berättelsen eller karaktärerna har en egen vilja och ställer till med händelser som inte var planerade. Kanske är det berättarinstinkten som på det här viset ger sig till känna på ett så påtagligt vis att manuset känns mer som ett egensinnigt väsen, än som ett prydligt planerat projekt.

Och javisst, självfallet har vi en rad berättare och författare som medvetet väljer att bryta mot reglerna. Då brukar läsaren antingen bli överraskad eller irriterad – just för att reglerna sitter så djupt i oss att de kan upplevas som ren magkänsla. Märk väl att även en så kallad twist eller vändning består av en viss byggnadskonst (som kan vara instinktiv eller planerad från författarens sida), där ledtrådar och planteringar måste etableras i förväg. En modern berättelse består ofta av en kombination av urgamla mönster och ett och annat regelbrott. Det kräver fingertoppskänsla så att berättelsen fortfarande levererar budskap och känslor, och inte uppfattas som ett hån mot läsaren.

Hallucination eller drog?
Spelreglerna fascinerar för att de bygger på verkliga mänskliga behov. Lösa problem. Självförverkligande. Förstå sociala spelregler (det är därför vi bryr oss så mycket om karaktärerna). Överlevnad. Det är samma villkor som intresserar oss när vi spelar dataspel, eller rollspel.
Kommer min karaktär att klara sig och utvecklas?

När du läser uppstår den simulerade verkligheten i din hjärna och det finns forskare som menar att fenomenet är nära besläktat med att hallucinera. Din fantasi tolkar texten och framkallar känslor, bilder och förnimmelser. Jag kallar det lika gärna magi. Text som dansar fram på ett papper och kommer till liv i läsaren. Du kan till exempel få tillfälle att förvandlas till en tjänare vid ett historiskt hov, vara någon av det motsatta könet, ta ställning till förbjuden kärlek, tolka världen genom någon annans religion, uppleva ett förödande krig, försöka lösa ett brott, tvingas genom en smärtsam skilsmässa eller lista ut hur du ska klara dig i en värld där det inte längre finns elektricitet. Allt detta medan du befinner dig i din vardag.

Några läsare vill att bokens värld ska kännas välbekant, andra föredrar att förflyttas till en existens de aldrig någonsin kan uppleva i verkligheten. Oavsett smak finns en betydande skillnad jämfört med filmer och dataspel: hela läsupplevelsen är som en trans som uppstår innanför ditt pannben. Att maratonläsa en riktigt bra bok har vissa likheter med ett beroende: det är svårt att lägga boken ifrån sig och när berättelsen är slut kan läsaren drabbas av en upplevelse av svårmod. Abstinens. Den botas enklast genom att inom kort läsa en ny bok. Att läsa och skriva hör förmodligen till de mest hälsosamma beroenden en människa kan ägna sig åt.

Saga och verklighet
Den som skriver och fascineras av berättarmönster brukar också lära sig att se vad som blir historier i omvärlden, och hur man levererar en verklig upplevelse för att skapa spänning eller locka till skratt. Vår verklighet och sagovärlden speglar ständigt varandra. Du är inte längre begränsad till att leva ditt eget liv, utan kan ta del av andras, eller hitta på nya. Berika dina erfarenheter, eller fördjupa ditt sätt att tänka. Att läsa, skriva och spela spel är ett sätt att få nya perspektiv.  Samtidigt som vi genom berättelser simulerar andra världar, använder vi berättelser för att skapa mening ur våra livsupplevelser. Genom berättelser, oavsett form och genre, skapas inte bara människans massmedvetande och kultur, utan också en begripligare verklighet.

Vill du studera mer om berättarteknik? Varmt välkommen på en författarkurs hos mig – du hittar skrivarkurserna via menyn längst upp på sidan. 

Mer läsning om berättelser och människor (på engelska)
http://bigthink.com/errors-we-live-by/how-stories-configure-human-nature

Intervju med Jonathan Gottschall, författare till ”The Storytelling Animal”:
https://blogs.scientificamerican.com/literally-psyched/the-storytelling-animal-a-conversation-with-jonathan-gottschall/

Margaret Atwood: Why we tell stories
https://www.youtube.com/watch?v=T2FsnPzgZJw

Share

Leklust och skrivande

”Som att leka med lego men först efter en stund fått veta att det är lego.”
(Niklas på Bootcamp/ Författarkurs 1 efter att vi har gått igenom gestaltning)

Vill du ta ditt skrivande till nya nivåer, så utforska din leklust. Ambition kan vara en styrka, men även de skarpaste vetenskapsmän leker sig ofta fram för att bli mer kreativa och produktiva. Kör nu iväg din inre perfektionist (åtminstone tills det blir dags att redigera och korrläsa) och lek dig fram. Planering är som att bygga med legobitar, berättarknep som att ha en påse full med magiska trick, att göra karaktärer påminner om att rita och själva skrivandet kan upplevas som både måleri och som barns fantasilekar; tänk att få kliva in i en alternativ verklighet och låtsas på riktigt.

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap begränsar sig till allt vi vet och kan förstå, medan fantasi omger hela världen och allt som någonsin kommer att vetas och förstås.” Albert Einstein

Share

Hur du skriver en spännande början

girlbikers”Återblickar alldeles i början av berättelsen, utan att man etablerat vare sig personer eller något problem, riskerar att distansera läsaren från huvudhandlingen.”
Lars Åke Augustsson (Så skriver du romaner och noveller, Voltaire Publishing 2009).

Att börja i händelsernas förlopp, också kallat in medias res, är ett effektivt sätt att skapa intresse och nyfikenhet för din berättelse. ”Äntligen stod prästen i predikstolen.” är ett välkänt exempel från Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga. Läsaren vill genast veta hur prästen hamnade där och varför det står ”äntligen”. Även Iliaden och Pulp Fiction börjar in medias res, liksom ett stort antal moderna romaner.

För att knepet ska fungera behöver du dock avstå från att i nästa andetag lägga in tillbakablickar eller en genomarbetad bakgrund till karaktären. Effekten blir att du bromsar ner berättelsen och läsaren undrar var du egentligen är på väg. Några tumregler för dig som vill börja in medias res:

1. Börja vid en brännpunkt, någonstans där historien tar fart och börjar bli spännande. Det är inte samma sak som att börja mitt i en kris eller ett klimax.
2. Fortsätt berättelsen. Etablera dina karaktärer där de är NU, se till att lägga grunderna till ett problem, en konflikt eller en spänning.
3. Planera in tillbakablickarna där de blir nödvändiga. Ett bra skrivarknep generellt är relevans. Tillbakablicken bör tillföra något till handlingen, säga något om karaktären, sätta atmosfär eller ge ledtrådar.
4. Få balans på berättelsen genom att låta den huvudsakliga berättartråden dominera och hålla tillbakablickar kortare.

Share