Har Axel en diagnos?

Författaren Jorun Modén och hennes manliga alter ego.

Har min huvudperson Axel ett annorlunda funktionssätt såsom Aspergers syndrom, eller är han bara lite eljest? Eller är Axel snarare en variant av mig?

I dag är det världsautismdagen och jag passar på att svara på en fråga som börjat dyka upp kring min roman Embla – Om du ändå levde nu. Redan i första intervjun frågade journalisten om Axel har en diagnos. Han är bland annat besatt av arkeologi så till den grad att han blir förälskad i en kvinna som varit död ända sedan bronsåldern, är oförmögen att avläsa en del sociala signaler, och bryr sig föga om social status. Nyligen fick Embla en ny recension där det står att läsaren får följa en ”aspergerkille”. När jag började skriva Embla fick Axel ett eget liv samt några drag av mig själv, men ordet Aspergers finns inte med i romanen. Däremot har Axel en del likheter med mig och hur jag upplever världen.

Flicka sover på golvet i en låda.

När jag var liten sa jag att jag var ett hittebarn. Ibland gillade jag att sova på golvet, och en gång somnade jag i en låda 🙂

Neurodivergent – en karta och kompass
Insikten om att jag är neurodivergent (ett uttryck jag tycker om) fick jag sent i livet i takt med att en nära anhörig fick diagnosen Aspergers syndrom, och det var som att plötsligt få karta och kompass. Att prata om autism och neurodivergens är dock fortfarande knepigt, både för att jag riskerar att trötta ut omgivningen med ämnet (som blev ett specialintresse medan jag försökte lära mig så mycket som möjligt) och för att många är precis lika okunniga om autismspektrumet som jag en gång själv var. Samtidigt har jag väldigt lätt för att tycka om och acceptera människor som är lite eljest, i synnerhet om vi delar intresset för litteratur och skrivande.

Jag fick min diagnostiska bekräftelse från Rachael Lee Harris, som är en av få psykoterapeuter som själva är autistiska och kvinnor. Rachael bor i Australien och erbjuder internationell konsultation. Något jag varit ängslig över är om jag ska bli tagen på allvar utan en svensk diagnos, men jag har även hankat mig fram med en First Class B.A. i engelska från U.C.L. som nästan ingen i Sverige vet vad den betyder. Att jag sökte mig hela vägen till Australien beror på att jag ville träffa någon som verkligen förstår vad jag säger, efter att ha blivit bortviftad av min allmänläkare, och fått autistiska drag bekräftade av en psykiater som ville skriva ut SSRI-preparat. Jag ville börja med att reda ut helheten.

Hysteri eller trend?

Första skoldagen. Jag minns att jag tyckte att det var spännande men ser ut som Wednesday Adams i blont hår.

Dessutom är jag sedan barnsben van vid att inte bli tagen på allvar. Det jag har svårare att vänja mig vid är när folk frågar vad diagnoser ska vara bra för, eller till och med pratar om diagnoshysteri eller trend. Nej, det är ingen trend utan växande kunskap, som förhoppningsvis kommer att växa ännu mer. Med tanke på att fler individer på autismspektrumet råkar illa ut, begår självmord eller lever med oro och ångest, är det rent av livsviktig kunskap. Vi kan leva oerhört rika liv, men behöver ofta extra stöd och förståelse i skolan och hemifrån. För mig hade det varit en fördel att få kartan och kompassen som barn, men diagnosen fanns inte förrän i början av 90-talet och då med fokus på pojkars utveckling.

Till mina syskons fasa var jag inte så trendkänslig när jag var 13. Två väninnor tog mig under sina vingar och lärde mig tupera luggen, bland annat.

Jag fick höra att jag var flummig, klumpig, lat, slarvig, tönt, nörd och konstig. Flickors sociala samspel hade jag jättesvårt för att se någon vits med i tonåren: det fanns många klasskompisar som var väldigt snälla men andra ägnade sig regelbundet åt att håna och sprida falska rykten. Som tur var hade jag starkt stöd hemifrån, från mina syskon och några goda vänner. Även i böckernas värld fann jag gemenskap och förebilder. Jag älskade att leka att hela världen var ett rymdskepp, att lära mig så mycket som möjligt om mina intressen, och så småningom började jag spela rollspel.

Tillbaka till Axel i Embla – Om du ändå levde nu: har han en diagnos? Vid det här laget kan jag känna igen autistiska eller ”aspiga” drag hos honom, men han har inte blivit utredd och det är inte alls säkert att han skulle kvala in för en diagnos. Däremot har jag valt att medvetet gestalta nästa figur i mitt skapande som autistisk. Hon vet inte heller om det, eftersom hon lever år 1876, en tid då diagnoser inte fanns. Innan årets slut får ni träffa henne i novellen Den mekaniska varulven.

Funktionsnedsättning eller förhöjning?
Aspergers syndrom brukar kallas funktionsnedsättning, men jag säger hellre funktionssätt eftersom det kan finnas både nedsättningar och förhöjningar som varierar beroende på individen. Nedan har jag listat några för- och nackdelar i min tillvaro.

FördelarNackdelar
Förmåga att ta in stora mängder intryck och detaljer. Kan uppleva berusande skönhet.Behov av återhämtning samt förhöjd risk för depression.
Känslig perception. Slappnar av till ljudet av vatten (vitt brus), eller genom att betrakta vatten. Lägger märke till visuella detaljer och mönster. Blir trött av intryck och ljud. Missar ibland helheten eller hur ett ansiktsuttryck ska tolkas. Obehag från kläder med lappar eller fel material, eller skavande skärning.
Kan fokusera, ser mönster, former och korrektur i texter. Hyperlexi. Njuter av att forska och skriva. Svårt att hantera förändringar i scheman. Kortsluter och blandar ihop siffror. Kan missa viktiga möten även om jag har en kalender, listor och kopiösa mängder post-its.
Rak, ärlig och lojal. Bryr mig inte om social status. Noga med att leverera vad jag har lovat. Lättlurad och naiv. Hade som barn svårt för att se sociala spelregler - behöver lära in dem.
Är alltid väl förberedd inför uppdrag och möten. Går igenom ett stort antal tänkbara scenarion och repliker i huvudet. Maskerar för att passa in, vilket många autister och i synnerhet kvinnor gör, och det tar på krafterna att "spela sig själv" (även om det är bättre än att spela någon annan).
Kreativ nattuggla.Insomnia.
Blir aldrig sur när andra har sönder saker eller spiller vätska på golvet.Krossar alla vinglas, går in i dörrar och snubblar.
Älskar att lära och lära ut allt om skrivande. Har många intressen och passioner. Kan råka hålla monologer. Har väldigt svårt för att stå ut med kallprat.
Funkar oftast fint i kris tack vara fördröjda känslor. Jag kan agera utan att känna efter.Fördröjda känslor måste komma fram någon gång. Stänger ned när det blir för mycket.
Kvinna i skogsbryn

Jag trodde att jag var en bortbyting – och det visade sig stämma rätt bra 🙂

Checklista för kvinnor med fokus på Aspergers
https://the-art-of-autism.com/females-and-aspergers-a-checklist/

Rachael Lee Harris
https://www.youtube.com/watch?v=uxJ6_5gMEEE
https://www.rlharrispsy.com/autism.php

Är Aspergers och högkänslighet samma sak?

https://anarkoautism.wordpress.com/2016/09/04/ableism-och-autismhat-inom-hogkanslighets-grupper/

Filmen ”Are You Autistic” från BBC
https://www.youtube.com/watch?v=RCgPN6uFJME

Share

En reaktion på “Har Axel en diagnos?

Kommentarer inaktiverade.