5 steg till bättre scenteknik

Jorun Modén, författare och grundare av Författarkurs.se

När deltagarna i Författarkurs 1 visar upp sina första utkast, händer det ofta att vi hamnar i ett samtal om scenteknik. Väldigt många nybörjare skissar upp sina första texter som om de var konstnärer som simultant försöker färglägga, rita konturer, skissa bakgrund, och även få med en 360 graders vy av världen deras karaktärer befinner sig i. Det är fullt möjligt att kasta sig in i en kreativ process, utforska den undan för undan och så småningom hitta både instinkter och kunskap, men du kan också föreställa dig att du likt konstnären börjar med anatomin i stället för allt i ett svep. Du kan också alternera mellan olika metoder, till exempel skriva en text spontant och därefter räta upp den med hjälp av scenteknik.

1. Gå in i en spänning, en laddning eller konflikt. Den kan vara subtil och endast märkas som en darrning under huden eller i stilen, men den ska sätta tankar och känslor i rörelse, och göra mig nyfiken. Snabbövning: Läs första raderna i några favoritböcker. Fångar de dig? Hur går det till?

2. Se till att varje scen har ett syfte. Ibland kan det finnas flera, men om du inte riktigt vet vad scenen är till för, behöver du fundera ett varv till. Ta bort den eller vässa den. En definition av scen kan vara bra att ha i det här läget. Scen = något händer på en plats och under en tidsrymd. När du flyttar kameran i tiden eller rummet blir det en ny scen. Kapitel = hur du klipper scenerna. En scen kan klippas upp i flera kapitel. Det finns också kapitel som innehåller flera scener. Vanligen är utkast lite ”rufsiga” och klipps tydligare i redigeringsfasen, men det finns författare som medvetet formar kapitel direkt.

3. Håll tillbakablickar och förklaringar korta och relevanta. Ett vanligt fenomen är tillbakablickar och bakgrund som svävar iväg tills den ursprungliga situationen helt försvinner. Läsaren undrar var berättelsen har tagit vägen. Du kan göra utvikningar när de är relevanta, men se till att landa i handlingen igen och fortsätta historien.

4. Du kan ta klippningen senare. När det väl är dags för att bestämma exakt var kapitel ska börja och sluta, är det vanligt att ta bort lite text både i början och slutet, alternativt göra en vässning. Precis som att det känns spännande för läsaren att gå in i en laddning, vill vi att kapitlets slut väcker något hos oss. Ibland är det en tydlig cliffhanger där handlingen fortsätter i nästa kapitel, men det kan också vara andra laddningar du leker med. Det du inte vill ha är: ”sedan gick de och la sig, släckte ljuset och somnade”. Om känslan blir ett ”jaha” eller vardagligt avslut kan läslusten släckas.

5. Bryt mot regler ibland. När du kan mer om scenteknik och berättarkonst kan du kosta på dig att bryta mot reglerna emellanåt.

Deltagare i Författarkurs 1 vid Hötorget i Stockholm.

Andra författare blandar ju?
En vanlig invändning från deltagare i en författarkurs är att de har läst andra historier där det verkar som om författaren blandar precis lika friskt som de själva gör. Till viss del stämmer det.

Det händer att skickliga författare lyckas skriva scener som till stor del utspelar sig i tanken, inte sällan med en intensiv medvetandeström som känns naturlig och håller den röda tråden. Nybörjare tolkar ibland detta som att det går bra att blanda vad som helst i en scen, men dessa författare har dragit in dig i ett medvetande, i en karaktär, och du får helt enkelt dela den upplevelsen. När minnen och reflektioner dyker upp är de en del av historien.

Början av ”Anne på Grönkulla”, skriven för barn från ungefär 10 år (L.M. Montgomery 1908).

Ett annat fenomen är att vi tänker på äldre böcker och klassiker. Du som går en författarkurs har förmodligen läst mängder av böcker under ditt liv, en blandning av äldre och nyare litteratur med väldigt olika utföranden. Att blanda olika utföranden vi upplevt riskerar dock att bli spretigt (det är också vanligt att nybörjare blandar perspektiv). Det händer ofta att jag läser en klassiker med stor njutning samtidigt som jag reflekterar över att den boken kanske inte skulle ha en chans att bli utgiven i dag – det kan vara en början som är betydligt trögare än moderna läsare förväntar sig, en blandning av berättande och gestaltande som skulle få lektören att reflexmässigt skicka ut en refusering, eller ett perspektiv som inte är konsekvent. Jag kan tycka att det är synd, eftersom litteratur behöver experiment, bredd och djup, men när du lär dig skrivtekniker kan du fatta medvetna beslut. Skriver du för ditt eget nöjes skull spelar tekniken mindre roll, men om du är intresserad av att vinna en novelltävling eller få ett kontrakt med bokförlag, blir den ytterst angelägen.

Kaffepaus med skrivkompis.

Vill du ha hjälp med att vässa din skrivteknik? Bland det vackraste jag vet är att få se författardrömmar bli verklighet. Du är välkommen att gå författarkurs 1- 4 oberoende av din nuvarande nivå och genre. Ge både i Stockholm och på distans. Programmet med författarkurser och andra skrivarkurser hittar du här: https://forfattarkurs.se/forfattarkurs/
Du är också välkommen till min Facebooksida för skrivande vänner och deltagare i författarkurser: https://facebook.com/forfattarkurs

Om artikelförfattaren: Jorun Modén är författare och grundare av Författarkurs.se – där hon håller författarkurser både i Stockholm och på distans för att lära ut allt hon önskar att hon hade förstått innan hon blev utgiven. Hon bor i Älta med maken, tre barn och en svart liten schipperke. Mer om Jorun

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *