Läs en bok – bli friskare, smartare och mer empatisk

”Att läsa är det enda sättet att, ofrivilligt, ofta hjälplöst, hamna under en annan människas hud.” – Joyce Carol Oates

Känner du till att du kan bli mer empatisk och mer kritiskt tänkande av att läsa böcker? På köpet kan det hända att du blir friskare och får ett par extra levnadsår. Om du väljer mellan olika typer och svårighetsgrader när du läser, så kan du dessutom påverka hur du växer som individ. När du läser något som utmanar dig, som skrämmer dig eller som ger dig upplevelser du inte har någon som helst erfarenhet av, så kommer du att växa och fördjupas som människa. Du får en starkare medkänsla, vässar de tankeförmågor som ger bättre resultat i jobbet och i skolan, och tränar upp urskillningsförmågan. Oavsett vilka upplevelser du väljer, påverkas mönstren i hjärnan.

Det kan vara klokt att utsätta dig för det som utmanar dig mer först, och senare belöna dig själv med något som känns mer avslappnande. Vi ska titta på några olika läseffekter men också vad som händer när du spelar dataspel.

Läs och lev längre
Att läsa ger god avkoppling och i en undersökning ledd av neuropsykologen David Lewis visade det sig att läsning är mer effektivt för att dämpa stress, än en promenad, en kopp te eller att lyssna på musik. Effekten märks redan efter sex minuters läsning och dröjer sig kvar i flera dagar. Bokslukare som läser över tre timmar i veckan lever i genomsnitt två år längre än andra. Det kan alltså vara minst lika viktigt att vika tid för att läsa, som för att träna! Till skillnad från spel, är läsning en perfekt aktivitet innan du ska sova.

Spel: snabba belöningar
En genomsnittlig spelapp på mobilen ger dig oftast inte så stora utmaningar, utan du petar runt på skärmen och får genast olika belöningar. Du känner dig lycklig en liten stund, men det varar inte så länge och du vill genast ha mer. Belöningarna är ofta symboler för sådant vi längtar efter i verkliga livet: pengar, söta husdjur, någonstans att bo, övervinna fiender och utvecklas till nya nivåer. Fast det går snabbare och enklare. Ibland försöker speltillverkaren trigga dig att betala för att det ska gå fortare att nå belöningarna. Det finns undersökningar som visar på att flitiga dataspelare får en förbättrad reaktionsförmåga och utvecklar sin engelska. Samtidigt kan spelet leda till att andra utmaningar känns tråkiga eller för svåra, eller till och med skapa ett beroende av att alltid sitta vid mobilen eller datorn. I stället för avslappning ger spelandet i värsta fall sömnbrist .Om du även läser och är fysiskt aktiv, och begränsar speltiden, blir spelandet till en rolig lek.

Lättläst: semester för hjärnan
Lättlästa böcker, eller populärfiktion brukar ge en avslappnande funktion. Stilen är rak och enkel. Boken är lätt att både plocka upp och lägga ifrån sig. Det finns hela tiden något spännande som leder vidare. När du vill ha avkoppling kan det vara just en lättläst bok eller bästsäljare som ger den största njutningen. Bokbranschen märker att lättlästa böcker säljer i fler exemplar och därför satsas det mer än någonsin på feelgood, deckare och underhållande böcker. Om du är vuxen och tittar igenom några böcker avsedda för tonåringar kommer du säkert att märka att de har högre driv och innehåller färre svåra ord än de böcker du själv läste i samma ålder. Jag brukar jämföra popfiktion med mat från en snabbmatkedja: du vet vad du får och det ska gå ganska fort. Receptet är sig likt och du känner igen dig. Därmed inte sagt att det skulle vara enkelt att skriva popfiktion: det är en konst som inte alla klarar av.

Svårläst: flöde, utveckling och empati
Den del av fiktionen som är mer svårläst eller innehåller mer komplexa budskap brukar kallas litterär fiktion i den engelskspråkiga delen av världen. Undersökningar har visat att det finns en intressant skillnad mellan att läsa popfiktion och litterär fiktion. Det är ofta en större ansträngning att läsa litterär fiktion men belöningen kan bli desto större. Kanske har du plockat upp Strändernas svall av Eyvind Johnson och det tar flera sidor innan du kan försjunka i språkets rytm, eller så läser du för första gången Den gamle och havet av Ernest Hemingway och upptäcker att språket är bedrägligt enkelt och torrt men att tankar och känslor sätter sig i rörelse? Eller varför inte Sagan om ringen där du förflyttas till en annan värld klädd i professor J.R.R. Tolkiens uttrycksfulla prosa? När du väl tagit dig över tröskeln kan du plötsligt hamna i ett starkare flöde eller flow, än när du läser popfiktion. Du får uppleva nya perspektiv och känslor, och inlevelsen i karaktärerna kan bli särskilt intensiv. (Här tänker jag erkänna att jag ibland lägger bort böcker som jag helt enkelt inte gillar eller tar mig in i).

Ett urval romaner av författare som gått på skrivarkurs hos mig 🙂

Theory of Mind
I en studie med över 1.000 deltagare visade det sig att läsning av litterär fiktion utvecklar läsarens förmåga till empati och inlevelseförmågan (Theory of Mind) – medan läsning av fackböcker och populära genreböcker inte ger någon mätbar effekt. Forskarna bakom studien, David Kidd och Emanuele Castano, menar att människans psyke verkar påverkas på olika sätt beroende på hur komplexa verk vi läser. De understryker också att gränsen mellan populär och litterär givetvis inte är knivskarp, men populär fiktion tenderar att följa formler och bekräfta vad läsaren känner till, medan litterär fiktion är mer utmanande. Många bokslukare läser böcker ur båda kategorierna men kan ha en förkärlek för den ena eller den andra.

Att läsa påverkar inte bara våra känslor och empatin, utan ritar om hjärnans arkitektur: forskning ledd av professor Martin Ingvar visar att läskonsten ger människor en rad andra fördelar också. Jämförelser mellan läskunniga och analfabeter visar att de som lärt sig läsa har starkare förmågor när det gäller att kunna bedöma olika situationer och fatta beslut, ta till sig fakta och kritikgranska, men också ger ett bättre minne och abstrakt tänkande.

Hur vet jag vad som är popfiktion/ litterär fiktion?
Det kan bli något av ett getingbo att resonera kring vad som ska kallas popfiktion och litterär fiktion men jag kommer att göra ett försök i höst. Redan nu vill jag dock säga att det inte handlar om att hylla eller dissa vissa böcker. Kanske är det till och med enklare att se till individen: det som är avkoppling och mer ansträngande skiljer sig ju från person till person. Jag brukar uppmana mina barn att pröva att läsa något svårt ibland. Tolkien har sagt att böcker bör vara som kläder, det vill säga ha utrymme att växa i.

Så här kan du välja olika läsning beroende på humör och behov:
– Popfiktion eller böcker som är precis i din smak när du vill koppla av. Lätta att komma igång med.  Går att lägga ifrån sig och komma igång med på nytt utan alltför stor ansträngning. Stressnivåerna sjunker.

– Annorlunda och svårare böcker för att vidga vyerna och utvecklas. Stärk din förmåga att forska och tänka kritiskt, bli mer empatisk, tänk mer abstrakt. Bra för att utvecklas och stärka din förmåga att studera. Stressnivåerna sjunker även av litterär fiktion och känslan av flöde/ flow kan bli extra stark.

– Serieböcker och spel kan vara perfekta när du ligger sjuk, eller vill belöna dig själv efter jobb och studier. (Det finns dock serieböcker som är mer som romaner för vuxna och snarare är medelsvåra till svåra.)

Att skriva ger en liknande utmaning som att läsa litterär fiktion – välkommen på en skrivarkurs med mig. Du hittar en meny med olika kurser att välja mellan längst upp på den här sidan eller om du klickar HÄR.

Källor och vidare läsning

Läsning minskar stress
http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2016/08/18/reading-benefits.aspx

Litterär fiktion ger förhöjd empatisk förmåga
https://www.theguardian.com/books/booksblog/2013/oct/08/literary-fiction-improves-empathy-study

Läsförmågan förändrar hjärnan
https://www.svd.se/att-lara-sig-lasa-forandrar-hjarnan

Share

Mors magiska bibliotek

Mor Inger, född 1939 och jag, född 1971.

I andakt drog jag fingret längs bokryggarna i Mors bibliotek: klassiker med vinröda band, glättiga nyinköp, och de slitna och bedagade exemplar som tummats otaliga gånger. När jag hade slut på mina egna låneböcker sökte jag bland Mors titlar. Oftast valde jag en roman som var flera storlekar för stor, men med gott om utrymme att växa i.* Mor brukade ibland rekommendera titlar hon trodde att jag skulle tycka om, till att börja med äventyrsböcker med djur och vilda flickor i huvudrollerna. ”Flickan som ville bli pojke” och Kulla Gulla blev mina vänner, men min bästa kompis var Anne på Grönkulla.

”Nu är du stor nog att läsa precis vad du vill”, minns jag att min mor sa när jag var tolv år gammal. Jag tog henne på orden och började läsa en roman jag inte kommer ihåg namnet på, men som utspelade sig i Kina och där europeiska missionärer avrättades med metoder som jag dittills inte hade kunnat föreställa mig. Den boken tryckte jag med fasa tillbaka på dess plats i bokhyllan. Jag hade fått klart för mig att vad som helst kunde vänta i en roman.

I Mors bibliotek stod Moa Martinsson och August Strindberg jämte Isaac Asimov och Tage Danielsson. Längst ned fanns travar av Prins Valiant och Asterix; serieböcker var också en konst ansåg Mor, som även lånade varenda film av Akira Kurosawa som hon kunde hitta.

Nedan följer ett axplock av de romaner ur min mors bibliotek som livnärt min själ, påverkat mitt författarskap, och som lever kvar i ryggmärgen. Grattis på Mors Dag skriver jag också här, men modern kommer att få en handskriven version eftersom hon har tröttnat på datorer (efter att ha spelat sig igenom hela Tomb Raider kan jag tillägga). Tack för att du delade med sig av din bokskatt! Nu delar jag mitt eget bibliotek med barnen och jag ska uppmana dem att läsa böcker med utrymme att växa i.

Kati i Paris av Astrid Lindgren. Denna pärla till ungdomsroman fick mig att inse att den som reser till Paris bör skaffa en hatt som riktigt trivs på huvudet. Vid 21 års ålder reste jag till Paris för att studera och naturligtvis köpte jag en hatt.

Kejserlig kvinna av Pearl S. Buck. Romanen om Kinas sista kejsarinna Tzu Hsi är inte bara ett historiskt dokument, utan ger blod och nerv till en mäktig kvinna som genom sin skönhet och förmåga att manipulera nådde den högsta maktpositionen i landet.

Tusen och en natt (urval och översättning av Nils Holmberg). Min mor hade i sin ägo en utgåva av Tusen och en natt som var närmare originalet än vanligt, och betydligt mer explicit än i de anpassade historier jag hade hittat på biblioteket. Sex band med svarta omslag.

Jag var Egyptens drottning av Joan Grant. En roman som gav mig upplevelsen av att ta på mig Sekhet-a-Ras sandaler och följa hennes väg från barndomen till tronen, som hon delar med sin bror Neyah.

Slakthus 5 av Kurt Vonnegut. Jag läste Slakthus 5 för första gången när jag var så pass ung att jag mest av allt kom ihåg de skruvade avsnitten där Billy Pilgrim blir bortrövad av utomjordlingar. Har läst om den nyligen och tagit till mig av andra världskrigets fasor.

Fnitter, Mera fnitter och Ännu mera fnitter (Annika Danielsson mfl, red). Roliga böcker för kvinnor, på fullt allvar. Jag fick lektioner i feminism men också en föraning om ämnen som förlossning – och en del fniss.

Majs ljuva knoppar av Herbert Ernest Bates. När äldsta dottern Mariette i familjen Larkins inser att hon ska få en baby, blir det bråttom att hitta en pappa. Valet faller på en blyg ung man från skattekontoret. En intensiv och humoristisk historia.

Du sköna nya värld av Aldous Huxley. En framtidsvision där människor tillverkas med hjälp av artificiella livmödrar. Fostren manipuleras för att passa olika arbeten som vuxna. Ett antal människor lever dock fortfarande ett vilt liv. Aldous Huxleys skrev sin roman långt innan det första provrörsbarnet kom till världen.

Egalias döttrar av Gerd Brantenberg. Till att börja med kändes det vansinnigt roligt med en alternativ värld där männen bär ph och är andra klassens medborgare, men så småningom blir det riktigt obehagligt. En ögonöppnare.

Strändernas svall av Eyvind Johnson. En av våra stora svenska klassiker, med en förbluffande vacker språkdräkt. Den grekiske hjälten Odysseus får liv och inre monologer.

*Uttrycket kommer från J.R.R. Tolkien.

Share

Att skriva är precis som en kyss …

Har samlat några av mina favoritcitat om att läsa och skriva … håll till godo!

“Att läsa är den enda metod som låter oss glida, ofrivilligt, ofta hjälplöst, in i en annans hud, en annans röst, en annans själ.” – Joyce Carol Oates

”Det enda sättet att tolerera existensen är att förlora sig själv i litteratur i en oavbruten orgie.” – Gustave Flaubert

“Oavsett hur upptagen du tror att du är, måste du finna tid att läsa, eller också ger du efter för självvald okunnighet.” – Konfucius

“Du tror att din smärta och ditt krossade hjärta saknar föregångare i världshistorien, men sedan läser du. Det var böcker som lärde mig att de saker som plågade mig mest var precis de saker som kopplade ihop mig med alla människor som lever, eller som någonsin har levat.” – James Baldwin

”Jag kan inte skriva utan en läsare. Det är precis som en kyss – du kan inte göra det ensam.” – John Cheever

Share

Lider du av internethjärna?

Att multitaska är som om du skulle försöka koppla en hel telefonsamtal samtidigt och leder lätt till hjärnstress.

Att multitaska är som om du skulle försöka jobba som flera telefonister – samtidigt.

Vill du ha mer skrivtid? Skapa fredade tidszoner under dagen där du avstår att leka med din smartphone/ surfa. Om du försöker ”multitaska” sjunker din IQ mätbart och det blir svårare för hjärnan att hamna i det eftertraktade flödet (vilket kräver fokus). Varje dag inleder jag med skrivtid – då är bara musik tillåtet.

För att få mer motivation kan jag ibland fråga mig själv vad jag skulle ångra mest vid min dödsbädd: att jag inte surfade mer eller att jag inte blev klar med den där boken.

Att multitaska är som om du skulle försöka jobba som flera telefonister – samtidigt. Det leder till mindre smarta beslut och det blir omöjligt att hitta flöde (det man på engelska brukar kalla ”flow”). Det går så snabbt att googla att många av oss inte längre orkar försöka minnas, och är ett tecken på hur hjärnan anpassat sig till flitigt användande av internet.  När vi läser på internet använder vi hjärnan på ett helt annat sätt än när vi är offline – ordet surfa stämmer väl överens med hur vi skumläser och hoppas från rubrik till rubrik i ett försök att navigera en alltför stor mängd information.

Läs mer om hur din hjärna funkar här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20226389.ab

Enligt en studie genomförd av Gary Small, som är professor i psykiatri, tar det bara en vecka av regelbunden användning av internet för att våra hjärnor ska påverkas på djupet. Vi blir skickliga på att skanna och söka information, men också mer splittrade och okoncentrerade. Korttidsminnet arbetar på högvarv och vi söker omedelbara svar i stället för att försöka komma ihåg.

Ny forskning visar att hjärnan hos en person som läser stora mängder litteratur påverkas på både det sensoriska och motoriska planet, som om vi upplever det vi läser på riktigt. Om du läser om doften tjära, aktiveras till exempel området för doftsinne i hjärnan. Vi blir inte bara mer litterata av att läsa, utan också mer empatiska, då hjärnan får uppleva en annan verklighet.

Vad betyder då symptomen på internethjärna för dig som författare? Jo, att alltför mycket tid på internet kan påverka dina förmågor att koncentrera dig på skrivandets process, som sker på ett annat plan i hjärnan. Jag tänker att vi också behöver förmågan att tänka på ett fokuserat plan för att utföra vilket mental arbete som helst, till exempel forskning, studier och den mer vardagliga eftertanken.

Så slipper du internethjärna
1. Läs skönlitteratur minst en halvtimme om dagen.
2. Begränsa surftiden och gör helst efterforskningar separat.
3. Unna dig tid för reflektion.
4. Gå ut i naturen och träna fysiskt.
5. Ägna dig åt något kreativt (som skrivande). Ryck ur modemet om du har svårt för att låta bli att surfa samtidigt. Det är nästan alltid mer effektivt att BÖRJA med att skriva på ditt skrivprojekt och SEDAN surfa.

Källor:
”Internet Brain”, Hillary Casavant, publicerad i The Writer Magazine, August 2013, s 27 – 31.
http://www.drgarysmall.com/

http://www.youtube.com/watch?v=cKaWJ72x1rI

Share

Nya tidningen Skriva – skaparglädje och fantasy

I första numret av Skriva år 2013 kan du läsa om skaparglädje och vad det är som gör författande till ett drömyrke. Möt Bodil Malmsten som är aktuell med sin nya bok om skrivkonst, Så gör jag, och som inför varje skrivprojekt går igenom något hon kallar helvetesperioden. Det blir också en djupdykning i fantasygenren med spännande samtal med författare och förläggare. ”Egentligen stämmer det inte att det inte ges ut fantasy i Sverige. Det är bara det att de stora förlagen nästan aldrig kallar det för fantasy”, säger Cecilia Wennerström exempelvis. Jag bidrar den här gången med en guide till konsten att skriva fantasy, inklusive fallgropar som kan vara värda att begrunda oavsett vilken genre man skriver i.

Share

Mindfulness för författare & Gör en vändning i Tidningen Skriva

Tidningen Skriva landade precis i brevlådan med en doft att trycksvärta och inspiration. Bidrar med  ”Mindfulness för författare” (inklusive 5 skrivövningar att testa på egen hand) och ”Skapa en vändning” med Maria Ernestam som just nu är aktuell med sin roman Marionetternas döttrar. Maria Ernestam är en mästare på att skapa vändningar och du får också tips på hur du bygger en egen twist i din berättelse.  Jag ser också fram emot att få läsa Skrivas barnboksspecial, 10 snabba lösningar på 10 romanproblem och intervjun med Sara Kadefors.

Share

6 saker för författare att göra i sommar

1. Samla intryck
”I allas liv finns betydelsefulla ögonblick som kan bli litteratur.”  ~ Raymond Carver

Unna dig ett nytt skrivblock och pennor som flyter fint över pappret. Visst kan du använda en laptop eller mobilen, men skrivblock är svårslagna i solljus, startar direkt och kraschar inte i första taget. Samla idéer, intryck, repliker, dofter och vindar i anteckningar som du kan ta fram senare.

2. Uppsök ensamheten
”Jag älskar människor. Jag älskar min familj, mina barn… men inuti mig själv finns en plats där jag lever alldeles ensam och det är där du förnyar dina källor som aldrig torkar ut.”  ~ Pearl S. Buck

Åk iväg på egen hand och ägna dig åt skrivandet fullt ut en hel helg eller en vecka. Du behöver inte resa långt, det viktigaste är att kunna fokusera på ditt arbete. En kolonistuga duger fint, men det finns också gästhem på flertalet svenska kloster, vandrarhem på båtar och Långholmens vandrarhem där du kan boka enkelcell på före detta Kronohäktet.

3. Skriv utan att skriva
”Försök inte räkna ut vad andra människor vill höra från dig; försök räkna ut vad du har att säga.”  ~ Barbara Kingsolver

Tänk ut scener och lös problem medan du promenerar, jobbar i trädgården eller ligger i hängmattan. Anteckna om du behöver. När du kommer tillbaka till din laptop har du klart för dig vad du ska skriva och slipper skrivkramp.

4. Gå en författarkurs
”Vi är alla lärjungar i ett hantverk där ingen någonsin blir mästare.” . ~ Ernest Heminway

Gå en författarkurs på distans eller kvällstid för att få maximal utdelning av ljuset samtidigt som du hinner börja på romanen. Du får inspiration, verktyg och konstruktiv feedback, något som i studier visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för lärande.

5. Bli ett vanedjur
”Inspiration är för amatörer; vi andra dyker bara upp och sätter igång med att arbeta. Om du väntar på att molnen ska glida isär och på att en blixt ska slå ner i din hjärna, kommer du inte att få mycket gjort. Alla de bästa idéerna uppstår under processen; de uppstår ur själva arbetet.” ~ Chuck Close

Vanligaste problemet för aspirerande författare är att manuset inte blir klart. Lösningen är att boka in skrivtiden i kalendern med samma självklarhet som du bestämmer tid för sommarens bröllop, fika med vänner och grillfester.

6. Läs!
”Om du inte har tid att läsa, har du varken tid eller verktyg för att skriva.”  ~ Stephen King

Läsning är, tillsammans med intryck, tankar och erfarenheter, något av författarens inandning. Det är rätt vanligt att oroa sig över att bli påverkad av andra författare, men om du inte läser blir du knappast författare i alla fall. ”Om du lär dig spela ett instrument kommer du att försöka låta som andra i början. Om du målar är det samma sak. So what!” säger Stewe Claeson i Tidningen Skriva. ”När du väl hittat din ton vet du om det, annars kommer andra att tala om det för dig. Och om du ständigt är i språket så kommer du så småningom fram till ett språk som är ditt eget.”

Share

Elitknep för författare

Vill du få elitknep för att nå dina skrivmål, dumpa skrivkrampen och hamna i flöde? I senaste numret av tidningen Skriva intervjuar jag mentalisten Henrik och förre basketspelaren Niklas Krog för att ta reda på vad som krävs för att bli klar med sin bok. Med tjurskallighet, mediebantning och rutiner kan du peta dig i naveln i flera timmar, ha roligt och ändå ta dig i mål. Någon gudomlig dusch av inspiration behöver du inte, den lär du dig att skapa på egen hand.

I tidningen hittar du dessutom en skräckskola med  John Ajvide Lindkvist, knep för att skriva säljbrev, en tjuvtitt i bokhyllorna hemma hos Björn af Kleen, Maria Sveland och Anne Swärd.

Från och med nu försöker jag också avliva ordet skrivkramp (som i sig är förlamande) – hjärnan jobbar även när det känns som om det tagit stopp. Fler tips mot skrivkramp här.

Share

Lura dig själv till att skriva

”Att klaga över att ha för lite tid är som en fisk i havet som klagar över att den har för lite vatten” (Mark Forster)

Har du svårt att komma igång med skrivandet kan du lura dig själv genom att tänka att du inte alls ska skriva. Den reaktiva hjärnan är enligt författaren och affärsmannen Mark Forster en lat ödleliknande varelse som helst ligger och solar på en klippa. Allt som måste göras uppfattar den som hot, precis som ödlan reagerar inför ett rovdjur. De flesta skulle önska att vi fungerade rationellt, det vill säga: Tanke – beslut – handling. I stället brukar de flesta hantera en vanlig dag med hjälp av den reaktiva ödlehjärnan som snarare fungerar så här: Stimuli – reaktion. En vanlig dag dyker det upp mängder av stimuli som ställer krav på oss att agera, men i stället blir vi stressade och vill fly, eller sätter igång med olika uppgifter som hindrar oss att göra det vi egentligen ville.

Ödlehjärnan är dock inte överdrivet smart och om du tänker att du inte ska skriva, upphör känslan av motstånd. Nu gör du i ordning en skrivhörna med dator och allt som behövs runt omkring. Kaffe och chokladruta kanske? Och nu ska du bara kolla igenom paragrafen du skrev i går. Rätt som det är har du pillat i några ord här och var… och kanske till och med skrivit en stund. Just så ser rutinen ut för många författare, den blir till en struktur att luta sig mot.

När jag ger deltagare femminutersövningar uppstår en liknande effekt. Vi ska bara skrivträna, värma upp, fulskriva… och alla deltagare skriver något. Även de som säger att de har skrivblockeringar. Några kan inte sluta och fortsätter på sina texter. Ungefär så uppstod den här artikeln också. Jag skulle bara skriva två rader på Facebook… men rätt som det var hade det blivit en ny artikel till hemsidan. Plötsligt fick ordet självbedrägeri en ny och mer positiv innebörd.

Mark Forster har skrivit boken ”Do It Tomorrow”, en bok om konsten att hantera tid.

Share

Nybörjarmissar i början

Ett fenomen jag ser då och då på mina författakurser är en svävande början. Ofta börjar det med en ”Han” eller ”Hon” som har starka känslor eller tillbakablickande tankar, men det blir svårt för läsaren att få grepp om vem det handlar om och varför man ska läsa vidare. Tänk gärna att du ska etablera en huvudkaraktär som läsaren kan bonda med och att din början ska ha någon form av upptakt eller rörelse. Nybörjarmissar är ett populärt ämne på författarkurser och Bickham har samlat inte mindre än 38 varningar i sin bok The 38 Most Common Fiction Mistakes. Det finns regler som kan vara intressanta att bryta, men precis som med stavfel fungerar det som bäst när det sker medvetet.
Jack M. Bickham tipsar om att börja berättelsen från första meningen snarare än att beskriva eller bygga bakgrund. Tre saker som kan bromsa manuset redan i början är för mycket beskrivning, tillbakablickar och att det saknas ett hot. Läs mer om hur du skriver en spännande början här.

Bonustips: Är du intresserad av scen och strukturbygge kan du läsa i stort sett hela Bickhams bok Scene and Structure på Google Books.

Share