Gör en byracka: skapa en karaktär med djup

Att göra en byracka är en teknik för att snabbt skapa karaktärer med liv och djup. Byrackan är också din räddning när du skriver om verkliga människor men inte vill hänga ut en individ: du behåller vissa drag men byter ut andra. Ägna minst någon dag åt dina karaktärer innan du börjar skriva en historia på allvar. Karaktärerna, deras inre världar och mål, kommer att påverka hur du utformar historien, men det finns också författare som i stil med en rollsättare söker rätt karaktärstyper för att bära fram ett budskap eller en preiss.

10 verkliga människor = en karaktär?
Några vanliga nybörjarproblem med karaktärer är att de tenderar att bli för slätstrukna, sakna liv eller kännas som klichéer.  För att undvika detta kan du hämta inspiration från människor ur dina minnen eller din omgivning: bakgrundshistorier och karaktärsdrag, psykologiska beteenden, utseenden och gester. Det kan mycket väl räcka med att använda en enda person som förlaga, men det sägs ibland att det går åt minst tio verkliga människor för att skapa en fiktiv karaktär.

Karaktärer som lever
En byracka består av en karaktär uppbyggd av två eller flera verkliga människor, men också av idéer och inspiration du får under resans gång. Byrackor kan också få drag av historiska figurer eller offentliga personer. En fördel med byrackor är du kan skapa originella karaktärer med flera dimensioner, utan att dina vänner och bekanta behöver bli förolämpade. Fast det som gör byrackor riktigt spännande är att de i likhet med blandrashundar inte bara liknar föräldrarna, utan får en egen personlighet och tenderar att dra iväg på egna äventyr. När du lever dig in i din karaktärer kan de rent av få en egen själ.

Vill du ha tips om mörka karaktärer? Läs mer här.

Vill du utveckla dina karaktärer på en skrivarkurs och lära dig mer om hur du skapar djup och spänning, samt en psykologisk utvecklingskurva? Vårens utbud hittar du i toppmenyn, både i Stockholm, på distans och som intensivhelger.

Share

Nygifta: Jorunmoden.com och Författarkurs.se

Nu har jag gift mig med mig själv – mina hemsidor Jorunmoden.com och Författarkurs.se har blivit till ett och jag hoppas att det ska bli ett lyckligt äktenskap. Du som brukar följa mig behöver inte göra någonting alls, du kommer att hamna här oavsett vad du knappar in i din webbläsare. För att fira bjuder jag på två nya artiklar: en som jag tidigare skulle ha publicerat på min författarhemsida och en som skulle ha hamnat här (scrolla nedåt i författarbloggen eller använd länkarna nedan). Håll till godo och jag ser fram emot ett fantastiskt skrivande år 2017 med er!

Verktyg för stressade: Skippa att-göra-listan!
Vad lyssnar din karaktär på? Kom närmare din protagonist.

Share

Vad lyssnar dina karaktärer på?

I dag skulle jag vässa en scen i romanen jag redigerar just nu. En tonårstjej tycker att hennes pappa är fruktansvärt pinsam, han älskar med sin nya kvinna så att det hörs mellan väggarna, och som hämnd sätter hon på stereon. Hon är en viktig person i boken men inte huvudkaraktär. Jag stannade till och insåg att det kan bli mer intressant om läsaren får höra exakt vad hon använder för musikspår som hämnd – och även vad hon gillar i vanliga fall. Efter en stunds efterforskningar kom jag fram till att hon drar upp volylmen på en låt med raden ”Jag skiter i det sexuella, jag behöver ingen fjälla för att tillfredsställa mitt libido. För om lusten pockar på … ” (Det är Euskefeurat om du skulle råka bli nyfiken). När ljuden från pappans älskog har tystnat spelar hon i stället en favoritskiva och när jag kom på vilken det var (”Blood” med In This Moment), fick jag också en starkare känsla för henne som person.

ÖVNING
Ta en karaktär i ditt skrivprojekt, gärna en som du inte riktigt fått grepp om ännu.
1) Fundera över karaktärens musiksmak. Gå gärna utanför din egen komfortzon eller fråga någon i passande ålder om råd. Lyssna på musiken samtidigt som du skriver om karaktären.

2) Du kan få massor av information genom att på samma sätt gå igenom karaktärens favoritmaträtt, smultronställe, en avskydd plats som väcker jobbiga minnen, ovana, klädsmak och vad du nu kommer på.

3) Tänk dig nu att karaktären ska packa en handväska/ ryggsäck/ manbag inför en helg på landet. Vad hamnar i packningen? Det kan förtydliga karaktärsdrag och intressen, och rätt som det är kan det dyka upp en oväntad idé.

4) Nu har du en samling detaljer som du kan använda till din gestaltning! Att utforska karaktären på det här sättet kan också vara ett sätt att komma djupare in i personen, eller till och med uppleva din protagonist inifrån.

Share

Att skapa ett monster – om författarens karaktärer

Var kommer författarens mörka karaktärer ifrån? Det händer att jag får frågan om författares förmåga att porträttera obehagliga och onda varelser betyder att de också har otrevliga sidor hos sig själva. Ibland kan en nykläckt författare till och med bli oroad av sin egen text. Särskilt om de skriver ur den obehagliga karaktärens perspektiv. I media porträtteras gärna skräckförfattarna som allvarsamma och gråbleka med genomträngande blick, som om de skulle likna sina egna skapelser. Obehagliga och svåra karaktärer kan dock lika gärna dyka upp i diskbänksrealism som i skräck, fantasy eller science fiction.

Författarens DNA består av alla våra upplevelser, minnen, tankar, känslor och fantasi.

Förälder, katalysator eller gud?
Som tur är, brukar de flesta författare vara betydligt trevligare än sina mörka karaktärer och antagonister. Författare är inte identiska med sina karaktärer, och inte hellre riktigt som deras föräldrar, utan snarare en katalysator. Det gäller oavsett om karaktären är ”god” eller ”ond”. Protagonisterna har (förhoppningsvis) olika sidor och nyanser, kan bryta mot förväntningar eller visa sig annorlunda än vi trodde från början. Författarens DNA består av erfarenheter, människor vi mött, minnen och förnimmelser, allt vi läst, känt och tänkt, som kan kombineras på nytt i oändliga former.

Karaktärerna är så att säga barn av våra tankeexperiment, känslor och fantasi. Ofta är de byrackor. Socioterna i en av mina noveller med samma namn, är till exempel en framtida samhällsklass vars DNA består av skräckscenarion från försäkringskassan och ett implanterat chip som ger dem en gemensam mentalitet.

Det kan vara frestande att likna författaren vid en gud, men i så fall är vi gudar som inte alltid har makt över våra skapelser. Karaktärerna hittar ju ofta på saker vi varken har bestämt eller önskat på förhand. Speciellt när vi skriver i flow.

Tack Michael Mansén för ett samtal som ledde till den här artikeln. Klicka på bilden för att läsa mer om hans roman.

Tack Michael Mansén för ett samtal som inspirerade till den här artikeln! Klicka på bilden för att köpa hans roman.

Avgrund och rädslor
Jag tror att en ”mörk” karaktär blir till precis som vilken karaktär som helst, det är bara det att de inger obehag eller rent av skräck. Många författare hittar sina huvudpersoner och antagonister i sina egna rädslor och fasor. Det som skrämmer författaren kommer sannolikt även att få läsaren att rysa. Känslan kan tänkas påminna om Friedrich Nietsches citat: Om du stirrar in i en avgrund tillräckligt länge kommer avgrunden också att stirra in i dig. Vilken karaktär som helst sitter liksom ihop med författaren som genom en navelsträng. För vissa författare är det som om navelsträngen klipps och de kan bara titta in i sin berättelse och skriva ned vad varelsen gör. Andra kränger på sig varelsen varje gång de skriver och upplever berättelsen genom karaktärens ögon.

Att pröva det mörka perspektivet
I arbetet med min debutroman Samael minns jag hur jag körde fast med en av mina viktigaste mörka karaktärer, Nat. Jag insåg att det var för att jag hela tiden såg Nat utifrån, att jag dömde hans handlingar. Han gick hela tiden över gränsen, slogs för hårt och mördade så småningom sin egen bror. För att gå vidare behövde jag pröva att gå in i honom på allvar. Jag började skriva ett kapitel ur Nats perspektiv och upptäckte att han det fanns skäl till hur han betedde sig. Inte bara ilska och frustration, utan också att det fanns en person i hans närhet som hotade och manipulerade honom. När kapitlet var klart var det som om en viktig pusselbit fallit på plats. Precis det kapitlet blev senare utvalt till antologin Från Tolkien till Thydell.

Vem värker mest?
Orson Scott Card gjorde ett spännande experiment. Han är mest känd för sin prisbelönta roman Ender’s Game, där en överbegåvad pojke med en sadistisk storebror och en empatisk syster har huvudrollen. Card valde några år senare att skriva en ny roman med titeln Ender’s Shadow. Samma värld och händelseförlopp, men den här gången ur en tidigare bifigurs perspektiv, Bean, som har en bakgrund som gatubarn. I sin bok How to Write Fantasy and Science Fiction tipsar Orson Scott Card om att fokusera på de karaktärer som värker som mest. De karaktärer som värker bär på spännande berättelser. Omvänt kan du jobba på att utsätta din karaktär för prövningar.

Kurt Vonnegut har förresten ibland blivit missförstådd på grund av sitt berömda citat ”Be a sadist” – men om du läser hela citatet säger han att du ska vara låta hemska saker hända dina karaktärer för att ta reda på vad de är gjorda av. Genom att pröva dina karaktärer uppstår utveckling, vändningar och budskap.

Varför ska jag bry mig?
Du kan få din läsare att knyta an till dina karaktärer på olika sätt, men kärnfrågan är inte hur du ska få dem att gilla din karaktär, utan hur du ska få dem att bry sig om din karaktär. Låt karaktärerna följa sina ideal och värderingar, göra något dumdristigt eller hjältemodigt, och ge dem mänskliga behov att känna igen sig i. Ömma punkter och oväntade sidor (till exempel skönhetssinne hos en annars brutal person) väcker både känslor och trovärdighet. En författare i min manusgrupp tipsade om att hon gärna låter sina karaktärer få ett specialintresse såsom att klottra, för att hjälpa läsaren att knyta an till dem.

Nedan följer några övningar för att utforska vilken karaktär som helst, men kanske särskilt de som känns svåra att komma underfund om.

Loup-garou-LebrunBli din karaktär
Pröva att gå in i en av dina obehagligaste karaktärer, antingen i dina tankar (alltså som i en dagdröm), eller i ett kapitel. Mary Shelley fann idén till Frankensteins monster efter att ha funderat i flera dagar och sedan drömt en mardröm. Skifta hamn precis som en varulv eller skådespelare. Bli din karaktär. Dina sinnen ska nu filtreras genom karaktären: du upplever dofter på ett annat sätt, lägger märke till andra saker och reagerar annorlunda. Skriv om en händelse ur din obehagliga karaktärs perspektiv.

Intervjutricket
Om du har svårt för att nå din karaktär, testa i stället intervjutricket. Utsätt din karaktär för en närgången intervju. Du kan antingen be någon intervjua dig medan du svarar som din karaktär, eller utföra en fiktiv intervju med din egen karaktär. Exempel på frågor:
”Vad kan få dig att tappa kontrollen?”
”Varför gifte du dig med honom, ni verkar ju inte älska varandra?”
”Vad finns i dina fickor/ i din väska/ på ditt rum?”
”Vad skäms du som mest över?”
”Vad är din största hemlighet?”
Använd också följdfrågor:
”Varför?” ”Hur menar du nu?” ”Hur blev det så här?”

Boktips
Dvärgen av Pär Lagerkvist
Ender’s Game och Ender’s Shadow av Orson Scott Card
Frankenstein av Mary Shelley
Elin, Kärleken är ful och fylld av smärta av Michael Mansén
Parfymen av Patrick Süskind
Samael och Socioterna av Jorun Modén
The Robber Bride av Margaret Atwood

Tack!
Ett innerligt tack både till min manusgrupp och författaren Ferenc Mikael Mansen som har bidragit med inspiration!

Share

Vad har din karaktär i glaset?

Caipirinha2Den kan låta som en oväsentlig fråga men kan du gissa vilken den absolut vanligaste drycken i nybörjarmanus är? Whisky. Kanske för att whisky ger associationer till hårdkokta hjältar och spänning, kanske för att whisky blivit så pass populärt under senare år. Om du med enkla medel vill undvika klichéer finns det dock all anledning att fundera över hur du kan använda drycker i dina berättelser för att säga något om din karaktär, sätta en atmosfär eller skapa en kontrast.

Caiphirina och döden
Den sötsyrliga drinken caipirinha finns med redan i titeln till Caipirinha med döden av Maria Ernestam och medan jag läste boken blandade jag drinken för att få veta hur den smakade (man mortlar limefrukter och socker i ett whiskyglas och tillsätter krossad is och cachaça). Smakupplevelser ökar inlevelsen till och med när vi bara läser om dem. När huvudpersonen Erica inleder ett förhållande med Döden med ett glas caipirinha i handen har drycken redan satt tonen.

Människolever och Chianti
Oberoende av genre kan drycker ge liv och djup till dina karaktärer. Den oförglömliga Lady Chablis i John Berendts Midnight in the Garden of Good and Evil är inspirerad av en verklig person som tog sitt artistnamn från en vinflaska. Om du läst Liftarens Guide till Galaxen av Douglas Adams känner du till en cocktail som heter The Pan Galactic Gargle Blaster. Bridget Jones favoritdryck är Chardonnay och hon har till och med fått skulden för att britter dricker allt mindre chardonnay. Hannibal Lecter i När Lammen tystnar av Thomas Harris berättar i både boken och filmen att han ätit människolever med favabönor och ett glas Chianti, vilket ger en kontrast mellan kannibal och finsmakare.

Whisky – klassiker eller kliché? 

hemingwaydrinkingHar du fortfarande svårt att släppa taget om whiskyn? Det behöver inte vara något fel med det, när allt kommer omkring förekommer den redan i klassiska verk. Fundera dock på vad du vill med whiskyn i ditt manus och hur du använder den i din gestaltning.

”The whiskey warmed his tongue and the back of his throat, but it did not change his ideas any, and suddenly, looking at himself in the mirror behind the bar, he knew that drinking was never going to do any good to him now. Whatever he had now he had, and it was from now on, and if he drank himself unconscious when he woke up it would be there.”

Ernest Hemingway, To Have and Have Not.

Övningar och tips

1. Spana efter drycker i film och böcker. Var uppmärksam på vad karaktärer dricker i filmer och i böcker. Kan du lära något av hur de använder drycker för att säga något om karaktären? Vill du hitta tips på filmer och böcker kan du kika på The Cocktail Chart of Film & Literature.

2. Testa olika drycker för karaktären. Fundera över vad som händer beroende på vilken dryck du ger din huvudperson. Vad händer om du ställer fram det du just nu råkar ha i barskåpet? Din favoritdryck från den senaste pubrundan? Eller kanske örtte med passionsfrukt och pepparmint?

3. Om du ändå vill använda whisky, var gärna specifik med vilken sort det är. Det blir inte samma stämning om hjältinnan gillar Tullamore Dew, Four Roses (en bourbon) eller Lagavulin. Jobba med whiskyn så att den inte bara klunkas ned i halsen på en trött kommissarie, det blir lätt en kliché. Kom också ihåg att whisky och whiskey inte är samma sak.

4. Blanda litterära drinkar. Författaren Tim Federle har tagit fasta på just ämnet drycker i litteraturen och skrivit en drinkbok med titeln Tequila Mockingbird (titeln anspelar på Harper Leees klassiker To Kill a Mockingbird).

Vid det här laget brukar jag få frågan om det är bra för kreativiteten att dricka. Det tycker jag inte personligen och de flesta författare jag känner skriver nyktra. Förr var myten om supande författargenier rätt vanlig men kreativiteten verkar dala ganska snabbt efter mer än ett glas eller en drink.

Bildkälla: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cocktail(5).JPG

Share

Lyckas med dina vändpunkter

Varje liv – oavsett om det är i fiktion eller verklighet – innehåller punkter där beslut måste fattas och som blir avgörande för hela framtiden. Inom fiktion kan du dessutom experimentera med situationer som ligger bortom vardagen.

När dina karaktärer närmar sig en vändpunkt i historien, bör de ha så starka motiv inför den förändring eller det beslut de måste fatta, att det blir nödvändigt för dem att agera. De flesta romaner innehåller flera vändpunkter, ofta av eskalerande karaktär (det blir allt värre).

Övning:
a) Försök identifiera vändpunkter för karaktärerna i din historia. Du kan också ta ett av exemplen på vändpunkter sist i den här texten som utgångspunkt för att träna.

b) Har du sett till att de har tillräckliga motiv för en förändring? Om inte, bearbeta.

c) Vad blir konsekvenserna/ reaktionen för din karaktär? För människor i hans/ hennes närhet?

Exempel på vändpunkter:
1. Toni känner sig kvävd av småstadslivet samtidigt som hon har ansvar för sin gamla mamma, som blir allt mer senildement. Toni blir förälskad i Lionel, en karismatisk kursledare i afrikansk dans. Lionel har i sin tur tvingats lämna sina föräldrar i Kongo Kinshasa, där han är efterlyst för att ha arbetat för oppositionen. När Lionel blir utvisad tvingas Toni fatta ett snabbt beslut om hur hon ska agera.

2. Förståndshandikappade Lennie tycker om att vidröra mjuka saker. Han har en bäste vän som heter George. De båda vännerna får arbete på en gård, där Lennie dras till fruns röda bomullsklänning och inte kan låta bli att smeka den. Frun blir livrädd och skriker – och Lennie blir skrämd och tar ett ännu hårdare grepp om klänningen. När frun lyckas slita sig lös flyr hon till sin man och säger att Lennie har våldtagit henne.
(John Steinbeck, Om möss och människor)

3. I en framtid där arbetslösa uppmuntras att ta livet av sig i utbyte mot ett löfte om evigt liv i en digital värld, behöver läkaren Almund värva en eller flera personer för att slå ut systemet. Almund träffar de perfekta kandidaterna – en ung hjärtsjuk pojke och hans mor Tea. Almund blir djupt attraherad av Tea. Ska han skicka henne på uppdraget ändå?
(Jorun Modén, Socioterna)

Bonustips: Sök efter vändpunkter när du läser en bok eller ser på film för att vässa författarinstinkten.

Share

Knep för att skapa en intressant karaktär

Ray of Light

Bland de otaliga formler som finns för att skapa en intressant karaktär har jag några favoritknep. Här är ett av dem. Om du vill skapa engagemang för en ”god” karaktär, ge honom eller henne en skavank, en svaghet eller ett osympatiskt drag. Om du vill skapa engagemang för en ”ond” karaktär, ge honom eller henne något vackert, en styrka eller en strimma ljus. Pröva och se vad som händer!

Share