Gör en byracka: skapa en karaktär med djup

Att göra en byracka är en teknik för att snabbt skapa karaktärer med liv och djup. Byrackan är också din räddning när du skriver om verkliga människor men inte vill hänga ut en individ: du behåller vissa drag men byter ut andra. Ägna minst någon dag åt dina karaktärer innan du börjar skriva en historia på allvar. Karaktärerna, deras inre världar och mål, kommer att påverka hur du utformar historien, men det finns också författare som i stil med en rollsättare söker rätt karaktärstyper för att bära fram ett budskap eller en preiss.

10 verkliga människor = en karaktär?
Några vanliga nybörjarproblem med karaktärer är att de tenderar att bli för slätstrukna, sakna liv eller kännas som klichéer.  För att undvika detta kan du hämta inspiration från människor ur dina minnen eller din omgivning: bakgrundshistorier och karaktärsdrag, psykologiska beteenden, utseenden och gester. Det kan mycket väl räcka med att använda en enda person som förlaga, men det sägs ibland att det går åt minst tio verkliga människor för att skapa en fiktiv karaktär.

Karaktärer som lever
En byracka består av en karaktär uppbyggd av två eller flera verkliga människor, men också av idéer och inspiration du får under resans gång. Byrackor kan också få drag av historiska figurer eller offentliga personer. En fördel med byrackor är du kan skapa originella karaktärer med flera dimensioner, utan att dina vänner och bekanta behöver bli förolämpade. Fast det som gör byrackor riktigt spännande är att de i likhet med blandrashundar inte bara liknar föräldrarna, utan får en egen personlighet och tenderar att dra iväg på egna äventyr. När du lever dig in i din karaktärer kan de rent av få en egen själ.

Vill du ha tips om mörka karaktärer? Läs mer här.

Vill du utveckla dina karaktärer på en skrivarkurs och lära dig mer om hur du skapar djup och spänning, samt en psykologisk utvecklingskurva? Vårens utbud hittar du i toppmenyn, både i Stockholm, på distans och som intensivhelger.

Share

Överlista den inre ödlehjärnan
– eller konsten att lura sig själv till att skriva

”Att klaga över att ha för lite tid är som en fisk i havet som klagar över att den har för lite vatten” (Mark Forster)

När jag har som svårast för att komma igång med att skriva brukar jag lura mig själv genom att tänka att jag inte alls ska skriva.  Metoden har jag fått från en fantastisk bok som heter Do it Tomorrow av Mark Forster. Den reaktiva hjärnan är enligt författaren Mark Forster en lat ödleliknande varelse som helst ligger och solar på en klippa. Allt som måste göras uppfattar den som hot, precis som ödlan reagerar inför ett rovdjur. De flesta skulle önska att vi fungerade rationellt, det vill säga: Tanke – beslut – handling.

I stället brukar de flesta hantera en vanlig dag med hjälp av den reaktiva ödlehjärnan som snarare fungerar så här: Stimuli – reaktion. En vanlig dag dyker det upp mängder av stimuli som ställer krav på oss att agera, men i stället blir vi stressade och vill fly, eller sätter igång med olika uppgifter som hindrar oss att göra det vi egentligen ville.

Självbedrägeri för författare
Ödlehjärnan är dock inte överdrivet smart och om du tänker att du inte ska skriva, upphör känslan av motstånd. Gör i ordning en skrivhörna med dator och allt som behövs runt omkring. Kaffe och chokladruta kanske? Och nu ska du bara kolla igenom paragrafen du skrev i går. Rätt som det är har du pillat i några ord här och var… och kanske till och med skrivit en stund. Just så ser rutinen ut för många författare, den blir till en struktur att luta sig mot. Du lurar dig själv till att skriva – varje gång.

När jag ger deltagare femminutersövningar uppstår en liknande effekt. Vi ska bara skrivträna, värma upp, fulskriva… och alla deltagare skriver något. Även de som säger att de har skrivblockeringar. Några kan inte sluta och fortsätter på sina texter. Ungefär så uppstod den här artikeln också. Jag skulle bara skriva två rader på Facebook… men rätt som det var hade det blivit en ny artikel till hemsidan. Plötsligt fick ordet självbedrägeri en ny och mer positiv innebörd.

Mark Forster har skrivit boken Do It Tomorrow, en bok om konsten att hantera tid. Rekommenderas starkt till dig som vill bli mer effektiv.

Share

10 tips för mer inspiration

”Vänta inte på inspiration, utan skapa din egen. Din vilja är som en tändsticka och allt du behöver göra är att antända dina sinnen, dina tankar och din nyfikenhet.” – Jorun Modén

När jag först började undervisa i skrivande märkte jag att det var några elever som hade det lite tuffare än vanligt. Så småningom insåg jag att livet i stort sett hela tiden kan upplevas som överväldigande: det finns julstress, januarimörker, vårfeber, sommarstress (känslan av att man borde bada, grilla eller underhålla gäster) och nystartssyndrom om hösten. Hela tiden tenderar vi människor att lura i oss själva att det ska bli bättre någonstans lite längre fram. Här kommer därför tio tips för mer inspiration att använda i din vardag – håll till godo.

1. Unna dig tid för skrivandet varje dag 
Mitt råd till dig är att unna dig en stunds inspiration till vardags. Till stor del handlar inspirationen om en nyfiken attityd och vanan att stanna upp för att observera eller reflektera. Inspiration kan se olika ut, känn efter vad som får dig att börja brinna. Det kan vara att få utforska en viss fråga, gå på ett museum eller tända ljus och läsa. En dagbok eller specifik författardagbok kan vara ett sätt att markera att du har egentid som författare. Om du menar allvar med skrivandet, boka in skrivtid flera gånger i veckan (själva skrivandet tar obönhörligen tid).

”En del människor verkar inte förstå att jag fortfarande måste sätta mig ned ifred och skriva böckerna, det verkar som om de tror att böckerna poppar upp som svampar utan mitt medgivande.” – J.K. Rowling

2. Bli berörd
Känns det som om du inte har något nytt att säga? Leta efter inspiration i dina känslor när du lever, läser nyheter och kikar runt på sociala media. Ofta får författare idéer till skrivandet när de blir riktigt förbannade, nyfikna eller passionerade.

3. Utlys pysseldagar
Om du fastnar i skrivandet kan det bero på att du behöver fördjupa dig i miljöer, fakta eller bakgrund. Unna dig en dag där du bara skrivpysslar, funderar och skapar hjärnkartor (mindmaps).

3. Fyll på kreativitet
Om både vardag och tankar känns gråtråkiga kan det vara dags att pröva något nytt. Är det något du längtar efter? Gör det! Det kan handla om något så enkelt som att köpa färgpennor och suddbläck, eller att gå på ett evenemang du är nyfiken på. Ibland går jag på aktiviteter som har med mina skrivprojekt att göra, och ibland uppstår inspiration till skrivandet där jag minst anar det. Jag gillar också att pröva på mina karaktärers intressen. Sök dig till friluftsmuseer, konstutställningar, naturområden, nattklubbar eller vad du kan tänkas behöva för att hämta näring. Är du fast i en vardag eller situation där du egentligen inte vill vara: betrakta den med författarblick och fundera över om den kan bli stoff till ditt skrivande.

”Det som inte dödar mig förser mig med material till skrivandet.” – Wayne Gerard Trotman.

4. Släng ut din inre kritiker
Känner du att inget längre duger? Vem säger att det inte duger? Är det du själv eller någon gammal röst (lärare, föräldrar, överjag?) Försök identifiera rösten och byta ut den mot en mer konstruktiv kritiker. Tänk att det är okej om det inte blir perfekt. Det finns så vitt jag vet ingen författare som skriver en genialisk roman rakt av. Tips kring hur du byter ut en inre kritiker mot en mer konstruktiv röst hittar du här.

5. Tänk som ett proffs
Ibland händer det att skribenten tappar modet vid insikten att massor av jobb återstår. Ofta sker detta när ett utkast är nästan klart. För i stort sett alla författare krävs en hel del redigering innan manuset håller för att skicka till förlag eller en tidning. Tänk hellre att det nu är dags för nedförsbacke – men ta också en paus för att fira dig själv. Vänj dig vid att det är helt normalt med tre till sjutton varv redigering. Om du vet att skrivandet består av ett utkast och därefter flera redigeringsfaser, är det lättare att hålla blicken mot målet. Dessutom finns det flöde även i redigering när du blir varm i kläderna. Och ta ett glas champagne (eller alkoholfritt alternativ), det kan vara klokt att fira att du nått ett delmål.

”Att bli inspirerad är enkelt. Det kräver bara hårt arbete.” – Marion Kummerow

6. Förstå din inlärningskurva
Tycker du plötsligt att allt det gamla du skrivit är dåligt? Det kan vara bra att ha i bakhuvudet att författare kan bli extra självkritiska just när de lär sig en massa nya saker. Din text kan fortfarande vara mycket bra, det är bara det att du börjar inse hur den kan bli ännu bättre. När man lär sig exempelvis språk är det vanligt att uppleva en svacka precis innan nästa kunskapssprång. Tänk att det är fantastiskt att du befinner dig i en inlärningskurva och börja se fram emot vad du kommer att få uppleva inom kort.

7. Överraska dig själv
Det är vanligt och mänskligt att tröttna på sitt skrivprojekt ibland. Ett av mina favoritknep i det läget är att fundera över vad som skulle göra mig intresserad på nytt. Det kan tänkas att jag lägger till en ny karaktär, ett föremål som höjer spänningen eller ett berättarknep, eller låter en karaktär visa sig ha en oväntad sida. När du förnyat din inspiration kommer texten att bli mer engagerande både för dig och din läsare.

8. Läs … läs … läs!
Alla yrkesförfattare verkar överens: det är viktigt att läsa mycket och ofta. En ledtråd: för att läsa mer behöver du också lägga undan elektroniken bestämt och medvetet. När du läser en god bok hamnar du i flöde, utvidgar ordförrådet och lär dig mer om skrivande på ett intuitivt plan. Pröva att läsa både inom och utanför komfortzonen. Ett bibliotek i telefonen eller på läsplatta kan passa den som rör på sig mycket i vardagen.

9. Bygg upp din skrivarkondition
När du kämpat dig över tröskeln och skrivit en stund, brukar hjärnan utsöndra dopamin för att belöna dig. Just det, samma kemikalie som produceras när du tränar hårt, blir kär eller äter mörk choklad. Den goda nyheten är att dopaminupplevelser är beroendeframkallande. Så om du bygger upp din skrivarkondition, kommer du då och då uppleva att du skriver dig hög, precis som en löpare. Det blir alltså lättare och lättare att skriva ju mer du skriver. Vissa författare blir till och med beroende, något som kan vara rätt positivt när du försöker bli klar med ett manus.

10. Väck dina sinnen och din nyfikenhet
Med vakna sinnen kan en vanlig promenad eller en resa i kollektivtrafiken ge inspiration. Kanske råkar du se något vackert eller underligt i naturen, eller så råkar en karaktär sätta sig mitt framför dig i tunnelbanan. Om du råkar ha tråkigt: lyssna, känn efter och betrakta. Ställ också författarfrågor för dig själv: Vad skulle hända om …. Hur kommer det sig … Varför …?

”Ensamma promenader är jättebra för att få nya idéer. Det är som om du befinner dig i ett videospel och hittar idémynt på vägen.” – Joyce Rachelle

Gå en författarkurs
Väldigt många som går på skrivarkurs hos mig pratar om hur inspirerande det är att få verktyg och tips, pröva olika skrivövningar och träffa andra skrivande själar. Du är välkommen att utforska ditt skrivande med oss! Utbudet av författarkurser hittar du i toppmenyn. Välkommen!

Share

10 tips för mer skrivtid

”Jag hittar inte tid. Jag skapar tid. Det är mitt jobb.” Nora Roberts

Att skapa skrivtid och rutiner brukar vara en ständig utmaning, oavsett om du är nybörjare eller utgiven författare. Det känns så självklart att du ska skriva i dag, men rätt som det är börjar det bli kväll och du har inte fått ur dig ett ord. I stället har det hänt en massa andra saker. Här har jag samlat några tips för att skapa mer skrivtid.

1. För dagbok i en vecka över hur du använder tid. På så sätt kan du se hur dina dagar verkligen ser ut: vilka tider du brukar bli som mest stressad och när du råkar surfa lite väl länge. Jag fick tips om den här övningen för ett par år sedan och blev förvånad över all information jag fick, så att jag kunde skapa en bättre planering.

2. Unna dig skrivtid. Många väntar på inspiration och tänker att då är det bara att boka in skrivtiden. I verkligheten fungerar det precis tvärt om. När du bokar in skrivtid, kan inspirationen flöda. Skriv in skrivtid i kalendern med samma självklarhet som du bokar in andra aktiviteter och roliga evenemang. Var beredd på att du kan behöva ta bort några saker ur ditt schema om du verkligen vill skriva. Tänk inte för mycket på perfektion: det kan du göra när det är dags för redigering.

3. Skriv innan du gör något annat. När du unnar dig ett skrivpass innan du sätter igång med andra arbetsuppgifter har du en skarp hjärna. Dessutom är skrivande välgörande mot stress och förbättrar korttidsminnet, så du kommer att vara väl rustad för allt annat du behöver göra under dagen.

”Den vackra delen av skrivandet är att du inte behöver få till det rätt första gången, till skillnad från, till exempel, en hjärnkirurg.” Robert Cormier

4. Vik en halvtimme av lunchen till din bok. Andra tränar på lunchen så du kan väl skriva? Om du är för trött för att skriva när du kommer hem efter en tuff arbetsdag, kan lösningen vara att boka in skrivtid under dagen och stanna på jobbet lite längre.

5. Utnyttja tanketid. Många författare planerar scener och lyssnar in dialoger i huvudet medan de diskar, promenerar eller väntar på bussen. På så sätt är du påfylld med idéer när du nästa gång sätter dig vid datorn. Ha alltid en skrivbok i väskan – då kan du inte ursäkta dig med att det är för ljust för att skriva. Det kan också vara klokt att se till att det finns papper och penna vid sängen. Författare som skriver dagbok och antecknar tankar brukar bli mer produktiva med sina noveller och romaner också.

”Den bästa tiden för att planera en bok är medan du diskar.” Agatha Christie

6. Använd mobilen. Spela in röstmeddelanden, skicka idé-sms till dig själv eller ladda hem Evernote, ett program som är till för att samla ihop olika idéer och intryck och sedan komma åt dem snabbt (fungerar med de flesta mobila enheter, telefoner och datorer). Se bara upp så att mobilen inte blir en tidstjuv i stället – alla författare har råkat slösa bort skrivpasset genom att kolla Facebook eller ”källforska”.

7. Ta kontroll över mobil- och skärmvanor. Testa att inte använda mobilen på morgonen, utan vänta till senare på dagen. Överväg att kolla mail sent på dagen också. Att skriva, forska och göra krävande arbetsuppgifter fungerar som bäst när du har gott om energi. Svara på mail och kolla mobilen kan oftast vänta. Ibland kan spel, sociala media och film fungera som belöning efter skrivpasset. Forskning visar att surf och mobiltid tenderar att klippa upp tankarna i korta bitar – och för att skriva behöver du de långa tankarna. Mer om internethjärna.

”Du måste skydda din skrivtid. Du måste skydda den in i döden.” William Goldman.

8. Dela upp dagen i arbetsblock. Det här kan så klart se olika ut beroende på vad du har för jobb/ åtaganden i övrigt, men så här kan det se ut för mig: Morgonblock: Skriva, krävande arbetsuppgifter. Efter lunch: Feedback och lektörsläsning. Eftermiddag/ kväll: Mail, uppdatera hemsidor, research och planering. Du får mycket mer gjort om du koncentrerar dig på en sak i sänder än om du försöker kombinera skrivandet med maillåda och barnpassning.

9. Skriv först, städa sedan. Fråga dig själv om du kan skriva när du är trött. Det är det inte många som kan. Däremot går det hyfsat att svinga en diskborste vid midnatt – och efter en fantastisk skrivsession kommer du kanske till och med tycka att det känns helt naturligt att diska i morgon i stället.

”Jag gjorde en förbluffande upptäckt. Tid ägnad till att skriva = producerat arbete.” Ann Pachett. 

10. Skriv in dina rutiner i en kalender. På mina författarkurser lär jag ut hur du skapar skrivrutiner – eftersom det är själva grunden till att bli klar med en bok. Ett av de viktigaste tipsen är faktiskt att vara förlåtande mot dig själv när du missar att skriva en dag. Missmod kan vara ett större hot mot skrivandet än att du råkade bryta vanan. Om du dessutom har en väl genomtänkt plan för ditt skrivprojekt så blir det lättare att komma igen på nytt.

”Om du inte skriver när du inte har tid, så kommer du inte att skriva när du har tid.” Katerina Stoykova Klemer

Välkommen på skrivarkurs – redan i början av varje program går vi igenom konsten att skapa skrivtid. Författarkurserna hittar du i toppmenyn.

Share

Tillbakablickar och te (eller scenteknik)

Te är trevligt – men det är sällan bästa sättet att börja en berättelse.

Vad händer i början av ditt bokmanus? Av någon anledning verkar det väldigt vanligt att huvudpersonen dricker te, blickar ut över en sjö eller i vissa fall åker bil. I nästa ögonblick tänker huvudpersonen tillbaka på en avgörande händelse som är betydligt mer spännande än det rogivande nuet med den värmande tekoppen, den glittrande sjön eller fingrarna som trummar på ratten. Jag tror att det kan bero på att författaren själv sitter och funderar, vilket speglas i utförandet. Den här typen av tillbakablickande blir lätt problematisk och baktung, men nedan hittar du knep för att reda ut berättartråden. För övrigt tycker jag mycket om te, men det är sällan den bästa lösningen i början av ett bokmanus.*

Varje gång du skriver en tillbakablick bromsas berättelsen. Om det blir många eller långa tillbakablickar blir huvudberättelsen svår att följa och läsaren tappar intresset. I den här guiden diskuterar vi endast ”äkta tillbakablickar” med tempusväxling snarare än omkastning av kronologin (om det där lät förvirrande så läs gärna mer om äkta och falskatillbakablickar här: http://forfattarkurs.se/2015/05/falska-tillbakablickar/)

Te kan sätta stämning och ge en välbehövlig paus även i litteratur. Se bara upp så att läsaren inte blir uttråkad.

Ett vanligt mönster i utkast ser ut så här:
1. Scen där något mindre spännande händer, till exempel åka buss/bil, fika/dricka te eller öl, eller blicka ut över en vy.

2. Tillbakablick/ tankar. Huvudpersonen kommer att tänka på den senaste tiden/ något som hände igår. Ofta något betydligt mer dramatiskt än nutidshandlingen. Tillbakablicken blir lång, ibland mer berättande/ svävande (vilket riskerar att bli platt), ibland mer gestaltande (vilket är mer intressant men då tappar man tråden).

3. Scenen landar igen i den mindre spännande ramen, vilket ger en effekt av antiklimax. Det här mönstret gör läsaren förvirrad och manuset upplevs som ”baktungt”. Eller så glömmer författaren bort att landa i ramen och scenen uppfattas som formlös.

Så löser du problemet
Fundera över följande:
1. Kan tillbakablickarna skippas? Om svaret är ja, så gör det.

2. Är de nödvändiga men går att korta ner? Om tillbakablicken fyller ett syfte, till exempel ger någon viktig ledtråd eller information som är nödvändig för att driva berättelsen framåt, kan du behålla den, men håll den kort.

3. Kan de absolut inte skippas eller råkade de bli mer spännande än huvudspåret? Överväg att göra om dem till egna kapitel med scenteknik (= tagning, action, repliker, gestaltning). Det vill säga en falsk tillbakablick. Scenen kan behöva flyttas till en tidigare punkt i handlingen, eller signaleras i text/ via kapitelrubrik.

4. De mindre spännande sekvenserna i nutid kan strykas eller kortas ner till transportsträckor – eller användas till en välbehövlig paus för din huvudperson senare i manuset. Alternativt ser du till att tedrickandet faktiskt blir spännande oavsett om du lägger in konflikter i handlingen eller på stilnivå. Du kan också byta ut miljön och handlingen till en kontext som blir mer intressant för att gestalta din karaktär – och kanske mer originell.

Te kan bli mer spännande i en ny kontext.

Ditt nya mönster
När du jobbat klart har du ett mönster som grovt kan tänkas fungera så här:

1. Kapitel/ scen där det är på väg att bli spännande. Kapitlet slutar kanske med en cliffhanger (om man vill skriva en bladvändare) eller en laddning som inger nyfikenhet.

Notera att jag skrev på väg att bli spännande vilket inte är samma sak som att börja mitt i en kris, då blir det i nästa andetag en dramaturgisk nedförsbacke.

2. Nästa kapitel kan också innehålla spänning ELLER en text med lägre spänning/ vardag som ger en dramaturgisk paus inför nästa avstamp. Även pauser ska dock fylla en funktion och behålla läsarens intresse.

Varför … vem … var … vad
I vilken scen som helst är det dessutom en god idé att tänka på…
– varför läsaren ska bry sig om att läsa det här.
– visa läsaren vem vi ska fästa uppmärksamheten på.
– visa var vi är så att läsaren känner sig orienterad.
– se till att det finns minst ett lager konflikt (inom karaktär, mellan karaktärer, mellan karaktär och omgivning) men gärna flera.
– att se till att berättelsen driver framåt och visa vad som händer, även om huvudpersonen också tänker och funderar.

Vill du veta mer om scenteknik eller få hjälp att reda ut ett trassligt manus? Välkommen att anmäla dig till en författarkurs – de olika alternativen hittar du i toppmenyn.

* Ett historiskt undantag är Marcel Prousts legendariska madeleinekaka som doppas i te och för huvudpersonen tillbaka i minnenas värld. Det är dock svårare att komma undan med te utan konflikt i början av nutida manus. Då behöver du ett förtrollande språk och kunna skapa spänning med din ton.

Bildkällor
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Teaimg_Little-old-ladies-dressed-as-witches-drinking-tea_Anonymous_ref~AN136_mode~zoom.jpg

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cecil_Beaton_Photographs-_General_IB1882;_India_1944,_soldier_drinking_tea_next_to_a_Red_Cross_Mobile_tea_wagon_at_Calcutta_airport.jpg

Share

7 tips för att klara av jobbstress och skapa skrivtid

En tidigt morgon i januari 2015 vaknade jag av att min son kräktes i min säng för att en kvart senare få ett telefonsamtal om att en nära släkting låg i koma i främmande land (han vaknade aldrig igen). Sedan dess har det dykt upp fler oväntade tacklingar kring mig, mina nära och kära. Jag är djupt tacksam för alla fantastiska upplevelser som också har kantat livets väg , men är numera inställd på att vad som helst kan hända, oavsett hur min tidsplan ser ut. Det är därför jag skriver oavsett vad. Skrivandet är som syre, ett sätt att skapa mening ur det obegripliga, och om jag väntade på bättre tider så skulle jag kanske inte skriva några böcker alls.

Det jag inte skriver om på Facebook
Min senaste bok Vidunder skrev jag med en deadline på tre månader samtidigt som jag kämpade som en tiger för en av mina nära som inte mådde bra. Det finns sådant jag inte skriver om på Instagram eller Facebook. Inte för att det är hemligt, utan för att det känns för privat, eller handlar om andras integritet. Men jag vill berätta att mitt liv inte heller är perfekt, Jag kämpar med skrivtid, jobb och privatliv. Varje dag. Den här artikeln kom till för att jag ofta hör av aspirerande författare som känner att livet bjuder på mer än det var tänkt. Känner du att tillvaron bjuder på mer än du hade tänkt dig så är du i gott sällskap – det är något som de flesta av mina kursdeltagare känner igen. Här kommer därför ett försök till en överlevnadsguide för författare och andra kreativa människor.

annetyler1. Din bästa tid är nu
Under mina år som författare och kursledare har jag insett att den där dagen då en mecenat ringer på min dörr och säger ”Nu ska jag ge dig en stor summa pengar så att du kan skriva i precis den takt du vill och få massor av tid över för dina barn” inte lär inträffa i första taget. Livet tar ständiga strypgrepp på oss med extrajobb, flyttbestyr, tentor, förkylningar, sjukdomar, skador och oväntade händelser . Just därför hjälper det inte att skjuta skrivandet på framtiden, även om det kan behöva pausas ibland. Om du inte tar dig tiden trots alla hinder finns risken att du aldrig gör det.

2. Skaffa inspirerande förebilder
Fundera över författare som skrivit även när de haft mycket att göra så får du perspektiv på din egen situation. Nelson Mandela skrev så många brev han fick tillstånd till medan han under 27 år satt i fängelse. Jag har svårt för att tänka mig svårare omständigheter för skrivandet och tänker ofta på Mandela när jag frestas att hoppa över en skrivsession.

Skrivande vänner och kursdeltagare ger mig också inspiration: författaren som förlorade sin dotter två gånger och skrev en bok om det, den pensionerade journalisten som efter flera cancerbehandlingar knappt kunde röra ena armen men ändå skrev varje dag, och sjuksköterskan som tog sig en stunds skrivtid under vissa ambulansfärder när läget var under kontroll. De skapade mening genom skrivandet – och delade även sina upplevelser med andra.

3. Sätt rutiner – även om det blir i liten skala

monetlivsdromEtt av mina bästa knep för att hinna med skrivandet är att göra det först på dagen, oavsett vad. Allt annat hinner man på något sätt med ändå men om man sparar skrivandet till sist blir det inte gjort. Skrivandet är en av mina bästa vänner och även en kort stunds skrivande ger själen utlopp och vila. Det kan ske i form av att skriva dagbok eller genom att unna sig så lite som en kvart med ditt skrivprojekt (en kvart har man alltid). Att unna dig själv skrivtid är en viktig del i att förebygga stress; forskning visar att kreativt skrivande kan förbättra förmågan till inlärning, öka förmågan att hantera känslor och förebygga depression. Så tänk inte på skrivandet som oviktigt eller något som kan prioriteras bort, utan som din livsdröm och en del av din hälsa.

4. Skaffa en arbetsplan
Kanske har du redan en arbetsplan men det är vanligt att det vi tänkte uträtta blir avbrutet av mail, telefonsamtal och andra intryck som får hjärnan att uppleva nya prioriteringar. Ett av mina bästa tips är att vänta med att kolla mail och internet till EFTER skrivtiden och andra uppgifter som kräver fokus. När det kommer in nya arbetsuppgifter skriver jag in de flesta i min kalender i stället för att omedelbart agera på dem. Texter för kursdeltagare sorterar jag så att jag hela tiden ger feedback i datumordning.

5. Sluta multitaska
Vi är utsatta för en bluff: att det skulle vara positivt att ”hålla många bollar i luften” men forskning visar att hjärnan blir förvirrad och fördummad när vi gör flera saker på en gång. Härom dagen skrev jag också om teknikstress och varför det är viktigt för författare att hitta ett förhållningssätt till teknik. Gör i stället en sak i sänder så blir du mer effektiv samtidigt som du blir lugnare. Jag får ibland frågan om hur jag kan klara av så många kursdeltagare simultant – svaret är att det gör jag inte. Varje gång jag läser en text finns bara den författaren och den texten.

6. Ta hand om dig
Stress skadar hjärnceller i hippocampus och ökar risken för sjukdomar, depression och försämrat korttidsminne. Om jobbet håller på att ta död på dig: försök hantera det innan du rusar rakt in i en betongvägg. Det är en illusion att du får mer gjort när du stressar runt, du håller snarare på med att förstöra ditt eget medvetande och din hälsa, vilket leder till att du blir allt sämre på att sköta ditt jobb. Att gå in i skrivflöde med en stressad hjärna är svårt. Genom att skapa utrymme för vila, träning, dina vänner och ditt skrivande kommer du inte att hinna mindre, utan mer. Samtidigt skapar du en livsresa som är värd varje andetag. Se upp om du känner dig frestad att sluta träna, träffa vänner, vila och ägna dig åt dina intressen – det är vanligt att hoppa över just de aktiviteter som ger energi när du är stressad.

7. Smartare och friskare med tupplurar
Ladda om genom att vila eller meditera i minst en kvart om dagen för att minska stress, få bättre minne och bli mer effektiv. Några berömda människor som rutinmässigt tagit tupplurar är Leonardo da Vinci, Thomas Edison och Albert Einstein. Som en trevlig sidoeffekt sjunker risken för hjärtsjukdom med ca 37%. Om du behöver övertyga ledningen på din arbetsplats om meditation för lönsamhet och vinst kan du nämna namn som David Lynch, John Lennon, Bill Ford, Steve Jobs och Arianna Huffington. Forskning och tips för den ultimata tuppluren hittar du här.

BOKTIPS

Om ditt liv börjar kännas som ”Skriket”
– var extra rädd om dig!

Do it Tomorrow av Mark Forster. En fantastisk bok om att överleva en pressad arbetssituation.

Control Stress av Paul McKenna. Det finns många böcker om stresshantering men jag tycker om att Paul McKenna är så pass praktiskt inriktad. Boken och övningarna ger resultat från dag 1.

LÄS OCKSÅ …

Skrivtid – flera artiklar om du skapar skrivtid, något jag också jobbar mycket med på mina skrivarkurser.

8 skrivhinder och lösningar
– en samling vanliga skrivhinder och hur du tar dig över dem.

Kreativt skrivande har positiva effekter för din hälsa:
www.huffingtonpost.com/2013/11/12/writing-health-benefits-journal_n_4242456.html

Så drabbas din hälsa av stress:
www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/kroppens-reaktioner-vid-langvarig-stress/

Share

Världens äldsta virtuella verklighet

Berättelser är en simulerad verklighet. Vi underhåller barn med rim och sagor tills de kan berättandets grammatik lika säkert som sitt språk. När jag håller skrivarkurser händer det ibland att jag frågar vad deltagarna tycker ska hända om vi har en berättelse med en vidrig, ond människa som vägrar förändra sig. Svaret brukar komma simultant från flera i gruppen. Jag tror att du som läser kan gissa vad de säger; det står nämligen inskrivet i berättelsens moraliska kompass. Onda figurer ska rullas i tjära eller rullas utför berg i spiktunnor, eller låsas in. I ett klassiskt slut utdelas ofta både straff och belöningar (bland en rad andra vanliga ingredienser).

En del berättelser får eget liv trots författarens noggranna planering. Bildkälla: Wikicommons.

Berättelsens anatomi
De mönster och regler som finns i berättelser är urgamla, även om det förekommer kulturell variation. Jag upplever dessa strukturer som en sorts anatomi. Ibland sägs det att ”alla berättelser redan finns” eller att det bara finns ett visst antal berättelser. Visserligen finns en sanningshalt i dessa påståenden, men föreställ dig nu berättelsens anatomi som ett skelett i en människa. Vi människor har alla skelett som är väldigt likartade till sin struktur, ändå är varje individ unik och har en egen personlighet. Möjligheterna är oändliga vare sig det gäller genetik eller berättarteknik.
En del författare upplever att berättelsen eller karaktärerna har en egen vilja och ställer till med händelser som inte var planerade. Kanske är det berättarinstinkten som på det här viset ger sig till känna på ett så påtagligt vis att manuset känns mer som ett egensinnigt väsen, än som ett prydligt planerat projekt.

Och javisst, självfallet har vi en rad berättare och författare som medvetet väljer att bryta mot reglerna. Då brukar läsaren antingen bli överraskad eller irriterad – just för att reglerna sitter så djupt i oss att de kan upplevas som ren magkänsla. Märk väl att även en så kallad twist eller vändning består av en viss byggnadskonst (som kan vara instinktiv eller planerad från författarens sida), där ledtrådar och planteringar måste etableras i förväg. En modern berättelse består ofta av en kombination av urgamla mönster och ett och annat regelbrott. Det kräver fingertoppskänsla så att berättelsen fortfarande levererar budskap och känslor, och inte uppfattas som ett hån mot läsaren.

Hallucination eller drog?
Spelreglerna fascinerar för att de bygger på verkliga mänskliga behov. Lösa problem. Självförverkligande. Förstå sociala spelregler (det är därför vi bryr oss så mycket om karaktärerna). Överlevnad. Det är samma villkor som intresserar oss när vi spelar dataspel, eller rollspel.
Kommer min karaktär att klara sig och utvecklas?

När du läser uppstår den simulerade verkligheten i din hjärna och det finns forskare som menar att fenomenet är nära besläktat med att hallucinera. Din fantasi tolkar texten och framkallar känslor, bilder och förnimmelser. Jag kallar det lika gärna magi. Text som dansar fram på ett papper och kommer till liv i läsaren. Du kan till exempel få tillfälle att förvandlas till en tjänare vid ett historiskt hov, vara någon av det motsatta könet, ta ställning till förbjuden kärlek, tolka världen genom någon annans religion, uppleva ett förödande krig, försöka lösa ett brott, tvingas genom en smärtsam skilsmässa eller lista ut hur du ska klara dig i en värld där det inte längre finns elektricitet. Allt detta medan du befinner dig i din vardag.

Några läsare vill att bokens värld ska kännas välbekant, andra föredrar att förflyttas till en existens de aldrig någonsin kan uppleva i verkligheten. Oavsett smak finns en betydande skillnad jämfört med filmer och dataspel: hela läsupplevelsen är som en trans som uppstår innanför ditt pannben. Att maratonläsa en riktigt bra bok har vissa likheter med ett beroende: det är svårt att lägga boken ifrån sig och när berättelsen är slut kan läsaren drabbas av en upplevelse av svårmod. Abstinens. Den botas enklast genom att inom kort läsa en ny bok. Att läsa och skriva hör förmodligen till de mest hälsosamma beroenden en människa kan ägna sig åt.

Saga och verklighet
Den som skriver och fascineras av berättarmönster brukar också lära sig att se vad som blir historier i omvärlden, och hur man levererar en verklig upplevelse för att skapa spänning eller locka till skratt. Vår verklighet och sagovärlden speglar ständigt varandra. Du är inte längre begränsad till att leva ditt eget liv, utan kan ta del av andras, eller hitta på nya. Berika dina erfarenheter, eller fördjupa ditt sätt att tänka. Att läsa, skriva och spela spel är ett sätt att få nya perspektiv.  Samtidigt som vi genom berättelser simulerar andra världar, använder vi berättelser för att skapa mening ur våra livsupplevelser. Genom berättelser, oavsett form och genre, skapas inte bara människans massmedvetande och kultur, utan också en begripligare verklighet.

Vill du studera mer om berättarteknik? Varmt välkommen på en författarkurs hos mig – du hittar skrivarkurserna via menyn längst upp på sidan. 

Mer läsning om berättelser och människor (på engelska)
http://bigthink.com/errors-we-live-by/how-stories-configure-human-nature

Intervju med Jonathan Gottschall, författare till ”The Storytelling Animal”:
https://blogs.scientificamerican.com/literally-psyched/the-storytelling-animal-a-conversation-with-jonathan-gottschall/

Margaret Atwood: Why we tell stories
https://www.youtube.com/watch?v=T2FsnPzgZJw

Share

Författarkurser hösten 2017

Här kan du snabbt överblicka höstens skrivarkurser och även boka in dig direkt där plats finns kvar. Om platserna tagit slut går det bra att maila mig på jorun.moden@gmail.com för att stå på kö inför nästa tillfälle.

FYSISKA KURSER
Författarkurs 1 i Gamla Stan, start 29 augusti. Boka online: https://simplesignup.se/event/99379-direktbokning-foerfattarkurs-1-i-gamla-stan

Författarkurs 1 i Gamla Stan, start 7 november
Boka online: https://simplesignup.se/event/99439-direktbokning-foerfattarkurs-1-i-gamla-stan-start-7-november

Författarkurs 2 i Gamla Stan, start 31 augusti
FULLBOKAD. Maila gärna jorun.moden@gmail.com om du önskar stå på intresselista.

Manusgrupp i Gamla Stan, start 5 september
FULLBOKAD. Läs igenom kursbeskrivning här: http://forfattarkurs.se/manusgrupp-2/
Manusgruppen arbetar på mycket hög nivå och du ska skicka in din ansökan med en kort beskrivning av din bakgrund + 3 – 5 sidor text till jorun.moden@gmail.com när du ansöker (se kurssidan för detaljer).

Författarkurs 1 intensivhelg på Älta Kulturknut, 11 – 12 november 2017
Boka online: https://simplesignup.se/event/99441-direktbokning-foerfattarkurs-1-intensivhelg-den-11-12-november

Författarkurs 2 intensivhelg på Älta Kulturknut, 2 – 3 december 2017
Boka online: https://simplesignup.se/event/99442-direktbokning-foerfattarkurs-2-intensivhelg-den-2-3-december

DISTANSKURSER
Författarkurs 1 på distans, start 30 augusti.

FULLBOKAD. Maila jorun.moden@gmail.com om du vill stå på kölista.

Författakurs 1 på distans, start 9 november.
Boka online: https://simplesignup.se/event/99377-direktbokning-foerfattarkurs-1-paa-distans-start-9-november

Författarkurs 2 på distans, start 30 augusti.
FULLBOKAD. Maila jorun.moden@gmail.com om du vill stå på kölista eller få ett erbjudande när vårens platser släpps.

Skriv som en journalist, start 9 november.
Boka online: https://simplesignup.se/event/99176-skriv-som-en-journalist-distanskurs-start-9-november

VARMT VÄLKOMMEN!

Share

Skriva fackbok – så gör du en framgångsrik plan

”Att skriva fackbok är mer som en skulptur, en fråga om att forma sina efterforskningar till det färdiga verket.” Joan Didion

Allt fler hör av sig till mig om sina fackbokprojekt och här tänkte jag dela med mig av några tips kring arbetsprocessen. Jag har skrivit fackbok flera gånger vid det här laget och det är oerhört roligt och givande. Du får en hel del nytta av kunskaper om dramaturgi, gestaltning och stil, men du behöver tänka igenom ämne, vinkel, ton och struktur på ett lite annorlunda sätt. Med ett grundligt förarbete blir det enklare och roligare att skriva din bok.

1. Ämne och vinkel
En av de vanligaste fallgroparna är att skriva ytterligare en bok i ett ämne som är rätt i tiden – utan att fundera igenom vad du kan tillföra som är unikt. När du får en idé till en fackbok behöver du orientera dig och titta igenom vilka titlar som redan finns inom ditt område. För enkelhetens skull tänker vi oss en fackbok om trädgårdsarbete. Fördelen med ett sådant ämne är att det finns många potentiella läsare, men vad kan du skriva om som ingen annan redan avhandlat? Vad är det som ska vara speciellt med just din bok?

Exempel på olika vinklar
Latmansträdgården av Kerstin Engstrand (min personliga favorit!) En handbok för hobbyodlare som vill njuta mer och jobba mindre. Fylld av praktiska råd. Bokens styrka är att den är så praktisk och enkel att följa. Flexband passar fint till en bok som får följa med till kolonilotten.

Skillnadens trädgård: ett ekologiskt trädgårdsskafferi av Sara Bäckmo. Saras personliga historia om hur hon blev självförsörjande på grönsaker. Råd om hur du kan bli självförsörjande ingår. I Sara Bäckmos bok varvas det personliga med erfarenheter till dig som läsare.

The Secret Gardener, Dumsnåla tips för nygamla odlare av Elin Unnes. Rockjournalisten Elin Unnes skriver rappt och informativt om nördiga grönsakssorter och mat som medicin. Hennes stil är en av hennes främsta styrkor, men också urvalet av bilder.

Varför ska jag bry mig?
Fundera alltså igenom vad du vill ge din läsare. Ett knep är att vända på perspektivet: varför ska läsaren bry sig om just din bok? Du kan också fråga vänner och bekanta vad de skulle vilja få ut av en bok om ditt ämne. Vill de läsa en bok som känns rent informativ och saklig eller ta del av dina personliga erfarenheter? Önskar de sig praktiska råd? Till min bok Nära föräldrar: Om anknytning, samsovning och konsten att bära barn valde jag att genomföra intervjuer med en rad familjer som fick dela med sig av egna livshistorier. Dessa föräldrar gav mig också en bild av målgruppen och deras behov.

2. Målgrupp och ton
Redan innan du börjar skriva kan det vara klokt att tänka igenom vem du vänder dig till, vad de önskar sig och vad du vill skriva i för ton. När jag skrev min bok Nära föräldrar (som snart kommer att ges ut som ljudbok via Saga Egmont) var min utgångspunkt att skriva den bok jag själv önskade hade funnits när jag blev förälder – och den skulle skrivas som om jag vände mig till en god vän. Boken skulle vara enkel att ta till sig, men också vetenskapligt trovärdig. Din målgruppsanalys kommer så småningom att avgöra om du lyckas sälja in boken till förlag, eller ger ut på egen hand med goda försäljningssiffror.

Naturguiden – slutsåld på förlag men kan hittas på Bokbörsen.

Informativ eller personlig?
När du är klar med din målgruppsanalys kan du fundera över vad de vill läsa för typ av texter, vilken ton de förväntar sig. Det finns böcker som ska vara rent informativa, såsom Naturguiden som jag ofta har med mig i naturen. Trenden går mot att läsarna önskar sig engagerande fackböcker snarare än torra: det vill säga att du använder dig av storytelling (personliga historier) och gestaltning. En del författare trivs inte om att skriva ”för personligt” – men ofta är det när du vågar gå in i egna svårigheter och misslyckanden som läsaren blir som mest engagerad. Dessutom blir de mer benägna att lyssna till dina förslag på lösningar. Fundera över hur personlig du trivs med att vara. För mig hjälper det att skilja mellan vad som är personligt och vad som är privat: jag är gärna personlig och där går gränsen vid vad jag skulle kunna tänka mig att skriva på ett vykort eller i sociala media. Privatlivet är sådant som endast bästa vännerna och dagboken får veta.

LIX:a – gör en textanalys
Vill du testa om din stil passar målgruppen kan du använda verktyget LIX – klistra helt enkelt in din text för att undersöka hur svårläst den är. Om du vänder dig till allmänheten kan du sikta på ett LIX-värde på din text på 30 – 40 (vilket texten du just nu läser också har): https://www.lix.se/

3. Struktur
Ska boken delas upp utifrån teman eller följa din livshistoria? Bör det vara enkelt att slå upp i boken efter behov, eller ska den hellre läsas från början till slut? Om du vill ge råd till läsaren: ska dessa sammanfattas mot slutet av varje avsnitt? Tänk igenom din struktur, både för att underlätta ditt arbete med boken och för att din läsare enkelt ska kunna orientera sig.

Exempel på struktur
Boken ”Våga vara rädd – en bok om utmattningssyndrom” av Emma Holmgren går nära författarens personliga upplevelse av att gå in i väggen. Den är skriven i jag-form och i högsta grad personlig. Hon har valt att varva självbiografiska stycken med vetenskapliga fakta om stress, och tips till läsaren. Boken följer dessutom de fyra faserna i utmattningssyndrom: uppvarvning, kaos, återhämtning och nyorientering. Hon har även lagt till kapitel som riktar sig till anhöriga och arbetsgivare.

Om du inte redan är van vid att skriva eller arbetar som journalist kan det vara roligt och givande att gå en skrivarkurs inför fackbokprojektet. Jag har ofta deltagare som vill utveckla sin gestaltning och stil inför ett fackbokprojekt på distanskursen Skriv som en journalist och Författarkurs 1. Kontakta mig gärna på jorun.moden@gmail.com med några rader om ditt bokprojekt så guidar jag dig till den kurs som passar bäst.

Share

Författarkurs – Intensivhelg på Långsunda Gård

Den 5 – 6 augusti 2017 kan du gå Författarkurs 1 intensivhelg i förtrollande omgivningar på Långsunda Gård, Värmdö. Höj din nivå som författare samtidigt som du får massor av inspiration. Vi studerar skrivkonsten med hjälp av övningar som ger aha-upplevelser och snabba resultat. Du får personlig vägledning och feedback av Jorun Modén, författare och grundare av Författarkurs.se. Utförlig kursdokumentation ingår – du får med dig en hel verktygslåda till skrivandet i PDF-form. Kursen har fått högsta betyg av tidigare deltagare och vi hoppas att du ska bli lika nöjd! Anmäl dig direkt här – eller läs mer om kursens upplägg nedan.

Jorun Modén, författare och grundare av Författarkurs.se, blir din ciseron och kursledare.

Det här är en perfekt kurs för dig som vill få en första verktygslåda till författandet på bara en helg. Vi knäcker vi koderna till drama, gestaltning och konsten att skapa ett tillfredsställanade slut. Tempot är högt och du får många olika verktyg och tekniker som snabbt tar dig till nästa nivå i ditt skrivande. Din kursledare Jorun Modén är författare och grundare av Författarkurs.se – om du önskar får du feedback och personlig vägledning till ditt skrivande. Anmälan/ kontakt: jorun.moden@gmail.com

Långsunda Gård har anor från 1600-talet och om vädret blir fint genomför vi delar av undervisningen i de förtrollande miljöerna utomhus, till exempel den ekologiska trädgården, växthuset och ängarna. Du tar dig enkelt till kursgården med buss eller bil – instruktioner hittar du här.

7d2a3754d2-Ewavidgrinden

Ewa Romare, eldsjäl som tillsammans med maken Bengt driver Långsunda Gård.

Långsunda Gård den 5 -6 augusti
Antal deltagare: ca 8 – 10 deltagare
Pris: 3.300 för två dagar inklusive kursdokumentation (levereras som pdf) och mellanmål/ fika.
Fika: Två fikapauser inklusive ekologisk frukt och kaffe/ te ingår per kursdag.
Lunch: Varje deltagare tar med sig egen picnickorg och vi äter lunch i de vackra omgivningarna. Det finns microvågsugn och kylskåp.
Boende ingår ej. Ett fåtal enkla sovplatser finns på Långsunda Gård till ett lågt pris, kontakta mig för mer information.

Vill du ta med och utveckla en manusidé under helgen, går det utmärkt. Du har också möjlighet att få utbyta feedback på upp till 5 texter, max 3 sidor vardera. Om du önskar får du lektörsfeedback på ett synopsis samt upp till 20 sidor text. Vill du hellre skrivträna får du i stället övningar där du tränar på de verktyg vi gått igenom under dagen.

Din kursledare Jorun Modén hjälper dig gärna igång, oavsett om du vill jobba med ett bokprojekt eller njuta av skrivflow.

Jag som leder kursen heter Jorun Modén, är författare och lektör, samt grundare av forfattarkurs.se. Kursen har fått högsta betyg från tidigare deltagare och jag hoppas att du ska bli lika nöjd. Ett växande antal av mina tidigare kursdeltagare är nu utgivna författare. Läs recensioner på oberoende Kurser.se här.

LÖRDAG
För dig som åker kommunalt går bussen mot Gustavsberg/ Långsunda från Slussen 08:36 och är framme 09:19. Sök din resa här.
9:30 – 10:00 Inledning
10:00 – 11:00 Hitta din bokidé
11:00 – 11.10 Fikapaus
11.10 – 12 Drama
12 – 13 LUNCH
13:00 Karaktärer
14:00 Feedbackgrupper/ skrivövningar
15:00 Kaffe + Dialoger
16:00 Miljöer/ skrivövningar
17:00 Slut för dagen.
För dig som åker kommunalt går bussen mot Gustavsberg och vidare till Slussen från Långsunda 17:16.

SÖNDAG
För dig som åker kommunalt går bussen mot Gustavsberg/ Långsunda från Slussen 08:36 och är framme 09:19. Sök din resa här.
9 :30 – 10:30 Språk, stil och gestaltning
10:30 – 11:20 Feedbackgrupper/ skrivövningar samt fikapaus
11:20 – 12:00 Berättarknep
12 – 13 LUNCH
13:00 Feedbackgrupper/ skrivövningar
14:00 Konsten att knyta ihop + redigering
15:00 Feedbackgrupper/ skrivövningar + kaffe
16:00 Publicering och manuspaket
17:00 Slut. Alla som önskar får studieintyg. Vid behov är kursledaren tillgänglig ända fram till 19:00.
För dig som åker kommunalt går bussarna mot Gustavsberg och vidare till Slussen från Långsunda 17:16 samt 19:14.

Anmäl dig via mail till jorun.moden@gmail.com

Share