Om Jorun

Jag heter Jorun och jobbar som författare, leder skrivkurser och frilansar. Som trebarnsmamma har jag en hel del knep och erfarenheter kring hur man skapar skrivtid och prioriterar. Jag brinner också för skrivandet som hantverk, från idéer och berättarknep till den magi som uppstår när karaktärerna får ett eget liv och berättelsen tar över.

Så skriver du utan att skriva

Svårt att hitta skrivtid? Då är ett av mina bästa tips att skriva utan att skriva. Stora delar av mina böcker och berättelser kommer till när jag är ute på promenader (det kan väl inte vara någon slump att författare så ofta beskriver sina promenadvanor?) eller gör något så trivialt som att hänga tvätt eller diska. Ett par övningar du kan testa:

1. Gå in i berättelsen. Det här kan du göra var som helst och när som helst, fast se upp. Det kan mycket väl bli så spännande att du missar bussen. En del författare har lätt för att gå in i berättelser, andra tycker det är svårare. Det känns ungefär som att försöka minnas något. Tänk dig en scen och spinn vidare.

2. Ta in omvärlden. Spetsa dina sinnen och upplev hur det känns att vara just där du är. Ett par exempel på förnimmelser jag haft nyligen: trädskuggor mot höghus som bildar en spökskog och ilvindar som smakar fuktig jord och får mina konturer att kännas skarpare. Lyssna till hur folk pratar också, rätt som det är får du höra en klockren replik. Det är bara att spela in med hjärnan och använda stoffet senare. Perfekt om du befinner dig i en tråkig kö eller mellan två hållplatser.

3. Träna minnet. När du fått bra idéer är de lika känsliga som om du har drömt dem. Repetera idéerna för dig själv ett par gånger och visualisera att du ska skriva ner dem så snart du har möjlighet. Så småningom kan du skriva i ditt medvetande var du än är och öser ut det hela vid tangentbordet.


10 tillfällen att skriva utan att skriva

* När du väntar på buss och tåg.
* På promenad med eller utan hund.
* Medan du diskar.
* I duschen eller i badet.
* När du sminkar dig eller rakar dig.
* Medan du står i kö.
* Under ett tråkigt möte (självfallet inte när din uppmärksamhet är viktig, som när det gäller hälsa eller ett ansvar du behöver ta).
* På buss eller i kollektivtrafiken. Då går det även fint att anteckna eller skriva några rader.
* Medan du rensar ogräs eller utför trädgårsarbete.
* I tvättstugan.

Bildkällor:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Jongen_aan_de_afwas_-_Boy_doing_the_dishes_(5896774731).jpg

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bath,_bathtub,_bathroom,_mirror,_washbasin_Fortepan_77078.jpg

Share

Restplatser på vårens författarkurser

På grund av några sena avbokningar finns enstaka platser på följande skrivarkurser med start i april. Bokningar tas emot på jorun.moden@gmail.com – jag ser fram emot att få följa ditt skrivande!

DISTANS
Författarkurs 1 på distans start 18 april: Läs mer om kursen här.
Författarcafé på distans (avancerad), start 18 april: Läs mer om kursen här.

FYSISKA KURSER I STOCKHOLM
Intensivhelg 22-23 april i Älta (nära Stockholm/ Nacka): En full verktygslåda och massor av inspiration på bara en helg!
Författarkurs 1 i Gamla Stan start 20 april: FULLBOKAD men intresselista finns.

”Jag har haft förmånen att få delta i Författarkurs 1 och 2 på distans, Manusgrupp i Gamla stan och Författarkurs 3 i Frankrike. Mina förväntningar på kurserna har överträffats med råge. Jorun är oerhört kunnig och hon delar generöst med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Hon möter varje elev med stort engagemang och skapar förutsättningar för var och en att utvecklas i sitt skrivande.” Anne-Marie
Läs fler recensoner om Författarkurs.se via oberoende Kurser.se HÄR.

Varmt välkommen – bokningar tas emot på jorun.moden@gmail.com

Share

Sätt stopp för tidstjuvarna – och skriv mer!

Skrivstund – övervakad av en författande vän.

Ordet tidstjuvar används lite slarvigt om alltifrån att surfa till grannar som råkar komma på besök. Det känns skönt att säga tidstjuvar – då låter det som om vi inte rår för att det blev som det blev. Fast vore det inte ännu skönare att känna igen de där tidstjuvarna och ta tillbaka kontrollen över din skrivtid? De flesta så kallade tidstjuvar är nämligen helt oskyldiga: vi har själva bjudit in dem i våra liv. Knepet är att identifiera några av de vanligaste tidstjuvarna. Då kan du medvetet bestämma dig för om du tackar ja eller nej.

1. Internet, mobiltelefoner och TV-serier
Det är väl inte internet som kommer och plockar tid ur fickan på dig, utan du plockar fram mobilen ur fickan för att surfa en stund? Pröva att anteckna några manusidéer i stället. Eller använd dataspel som belöning när du skrivit en viss tid. Skippa TV-tittande eller välj ut de program du verkligen vill se, om du inte tillhör det fåtal författare som faktiskt sitter och skriver framför TV:n.

2. Grannar, släkt och vänner
Vänner som vill ha grillsällskap och släktingar som plötsligt dyker upp på besök kan ju vara trevliga men det är inte de som tackar ja till att vara med, utan du själv. Säg att du måste bli klar med ett jobb du sysslar med just nu. Om du behandlar skrivandet som ett jobb har du betydligt större chans att verkligen få jobba med det också. Du behöver inte sluta träffa folk, men gör det utanför din arbetstid i stället.

3. Solen

En del aspirerande författare skyller på solstress när manuset aldrig blir klart. Solstress är alltså en känsla av tvång inför att bege sig ut så fort himlen är blå och dagsljuset ligger på nivåer som får Strålskyddsmyndigheten att slå på varningslamporna. I stället för att slösa med solkräm (som inte heller är bra för våra vattendrag), kan du till exempel skriva fram till klockan 14 innan du njuter av en varm eftermiddag. Valet är ditt, inte solens.

4. Övertidsarbete

Det här kommer att provocera en och annan lutheransk själ, men om det inte står i ditt kontrakt att du är en slav, kan du säga ifrån om arbetsplatsen föreslår övertidsarbete i tid och otid. Det behöver inte vara något fel med att arbeta över för att spara ihop till skrivsemester, men om du känner dig tvingad och bitter, pröva med att öva in en enkel mening samtidigt som du ler glatt:
”Nej tyvärr, i kväll är det helt omöjligt, men tack för att du tänkte på mig.”

Jag kan tillägga att jag själv sovit över på arbetsplatser och att jag vare sig fått medalj eller varaktig glädje av mina ”hjältedåd”. Väljer du att ofta arbeta över, satsar du i längden på en annan karriär än författaryrket.

5. Städning
Visserligen kan det kännas helt nödvändigt att göra fint just där du ska sitta och skriva, men om du börjar städa hela huset är det förmodligen bara ett sätt att skjuta upp skrivandet. Det finns ofta en tröskel inför att sätta sig och skriva. Om du har en jobbig tröskel (det har jag!) kan du testa att lura dig själv till att skriva – hur det går till kan du läsa om här.

6. Dålig planering
Precis före läggdags kommer du på att du inte skrev en rad trots att du verkligen hade tänkt det. Vill du att skrivandet ska inträffa behöver du planera in det lika kärleksfullt som en fika med din bästa vän.

Äkta tidstjuvar – finns de?
Kanske finns inga äkta tidstjuvar, men det finns skrivhinder som vi inte kan planera för och som vi absolut inte kan säga nej till. Dit hör till exempel olyckor, sjukdomar, trafikförseningar och konflikter i barnens skola. Då är det dags för en paus där du prioriterar livet, hälsan och dina nära och kära.

Share

Så vet du om ditt manus är redo för en lektör

Jag får ofta mail från författare som önskar sig lektörsläsning, men de flesta kontaktar mig lite för tidigt i skrivprocessen. För att författaren ska få ett professionellt och rättvist jobb tackar jag alltid nej i dessa fall och förklarar varför (det har sällan med så kallad talang att göra). Eftersom lektörstjänst kan bli dyrt, ger jag dig i den här artikeln tips om hur du vet om du och ditt manus är redo för en lektör. Om du verkligen är redo ger jag dig även råd om hur du får tag på en lektör som passar dig.

FYRA FALL DÄR DET ÄR KLOKT ATT VÄNTA

1. Du behöver egentligen uppmuntran
Du befinner dig mitt i skrivandet och vill ha lektörsläsning ”så att du vet om du är på rätt väg”. Det här är en osäker känsla men försök stå ut med den eller gå en skrivarkurs där du får verktyg och uppmuntran på vägen.

2. Du behöver lära dig mer om hantverket
Om du skrivit ett manus och lämnat in det för lektörsläsning får du förhoppningsvis utförliga kommentarer om dramaturgi, karaktärer och gestaltning med mera. Då gäller det att du kan ta till dig och använda detta. Om lektören säger att kapitel 5 skulle må bra av fler lager konflikt och att du skruvar upp gestaltningen, måste du ju både veta vad de orden innebär och hur du ska gå till väga. Sist men inte minst: du måste ha självförtroende och kunskaper nog för att ibland säga nej till ett råd!

3. Manuset är ett tidigt utkast
När du skrivit klart ditt första utkast känns det så fantastiskt. Du vill inte någonsin se texten igen men inser att den behöver förbättras. Då kan det verka lättare att skicka till en lektör än att gå igenom manuset på nytt – men om du inte gör ditt eget personbästa kan inte lektören göra det heller. Spara pengarna tills du gått igenom manuset på egen hand några varv. Först när du verkligen inte kan komma längre är det dags att anlita lektör.

4. Du behöver egentligen testläsare
Visste du att J.K. Rowlings manus till Harry Potter blev refuserat 12 gånger och blev antaget först när en redaktör på Bloomsburys lät sin åttaåring läsa? Lektörer är skickliga på skrivandets hantverk och kan ibland hänga upp sig på teknik som läsarna faktiskt struntar i. Både levande människor och böcker kan bli än mer attraktiva med en skavank. Dina mest värdefulla läsare kan därför vara ett par bokslukare i lagom ålder. Jag brukar vilja ha en lektör och två testläsare, och de viktigaste tipsen får jag ofta från testläsarna.

FYRA RÅD NÄR DU ÄR REDO FÖR LEKTÖRSTJÄNST

Kännetecken för ett färdigt manus

Du har skrivit ett manus som är så färdigt som du över huvud taget förmår – det är omskrivet säkert tre till femton gånger. Berättelsen har en början och ett slut som ger röd tråd, välutvecklade karaktärer, ett syfte med varje scen och du tror att mönstret i dramat håller. Stilistiskt har du jobbat med flyt, rytm och melodi (det kan se väldigt olika ut beroende på genre), och du vet skillnaden mellan berättande och gestaltning. Du har tagit bort alla onödiga småoord och självfallet korrläst så att läsarblicken inte hänger upp sig i onödan. Ja – det är verkligen dags att få manuset grundligt läst!

1. Hitta författarvänner – spara pengar
Det kan vara bra att veta att du inte nödvändigtvis måste anlita en lektör bara du är tillräckligt säker i hantverket. Ett tips som jag ofta och gärna delar med mig av är att utbyta lektörstjänst eller feedback med en annan författare. Det vinner ni båda på. Grunder i konsten att lektörsläsa ingår i min Författarkurs 2, och även om det kan ta månader eller något år att utvecklas till van lektörsläsare kan du börja öva så fort du får rätta verktygen. Som en bonus får du förmågan att betrakta ditt eget verk med författarblick.

2. Kolla upp lektörens bakgrund
Det finns ett antal duktiga lektörer, alltifrån diplomerade frilansare till litteraturvetare och yrkesverksamma författare (Författarcentrum har en utmärkt förmedlingssida). Tyvärr har jag ibland också stött på författare som blivit besvikna eller till och med blåsta. Jag mötte en författare som stolt visade boken han gett ut själv med hjälp av en lektör och korrläsare som tagit rejält betalt. Berättelsen saknade en röd tråd, gestaltningen behövde utvecklas och det fanns rätt stora problem i texten. Rent av grammatikfel. Nu ville författaren veta vad jag tyckte. Det kändes inte roligt men jag sa att lektören borde ha rått författaren till att bearbeta texten flera varv till. Författaren blev besviken men sa sedan att han skulle arbeta vidare och ge ut texten på nytt (sådant beundrar jag!).

För att du ska få valuta för pengarna bör du kolla upp lektörens bakgrund. Diplom eller certifikat visar på en utbildning – men det finns i skrivandets stund ingen officiell högskoleutbildning för lektörer i Sverige. Därför behöver du kolla upp lektören ungefär som om du skulle anlita vilken coach som helst. (Nej, jag är inte heller utbildad lektör utan en romanförfattare som i likhet med många andra författare lärt mig genom att undervisa i kreativt skrivande, har jobbat som språkkonsult + har en fil kand i litteratur i bagaget.) Tidigare kunder som blivit utgivna är ett positivt tecken.

3. Be om ett testutlåtande
Lektörer arbetar lite olika, men du ska kunna vänta dig utförliga råd om dramaturgi, scenteknik, karaktärsutveckling, driv, gestaltning och stil. Allt anpassat till din genre. När du hittar en lektör som du tror passar dig ska du fråga vad som ingår i utlåtandet. Be om ett prisförslag men ta också reda på vad du får för pengarna. En del lektörer jobbar mer övergripande och andra djupare. Erbjud dig att betala för ett testutlåtande på några sidor ur ditt manus innan du investerar i ett helt utlåtande. Det är jätteviktigt att du upplever en positiv kemi med lektören om du ska ha nytta av tjänsten. Du ska kunna ställa frågor till lektören och få konstruktiva svar, till exempel ”hur uppfattar du relationen mellan Elsa och Ludvig i kapitel 7”?

En vanlig missuppfattning är att lektörsläsning skulle vara samma sak som korrläsning men det är en annan tjänst som enbart består i att hitta alla småfel (till exempel stavning och tempus).

Lycka till med ditt manus!
Jag får många förfrågningar om lektörstjänst men tar bara på mig nya uppdrag i mån av tid – men jag hjälper dig gärna utvecklas på en författarkurs. Kontakt: jorun.moden@gmail.com

Share

Grit för författare – så tränar du upp din motivation

När jag höll mina första skrivarkurser trodde jag att skrivande handlade mycket om talang, men det visade sig att jag hade fel. Så fort deltagarna förstod ett verktyg kunde deras skrivande börja förvandlas, och det var inte nödvändigtvis de som skrev fint från början som efter ett par år hörde av sig för att berätta att de blivit utgivna. Det som var mest avgörande var något jag kommit att tänka på som författarskalle. Du har författarskalle om du har passion och envishet, egenskaper som i ny forskning kallas för grit. Det handlar alltså om att vara ihärdig.

Tro kan förflytta berg
Visserligen tycks en del människor envisa av naturen, men grit eller ihärdighet går också att träna upp. Först och främst behöver du tro på att det går att träna upp din förmåga. Du behöver också få en känsla av belöning både inifrån och utifrån. Den del av motivationen som kommer inifrån är din passion för ämnet: du kommer att uppleva utmaningar som spännande och hamna i flow när du arbetar hårt.

Gruppkänsla inspirerar
De flesta växer också av beröm och positiv feedback. Forskning visar att det är enormt viktigt att inte bara berömma goda resultat (till exempel betyg eller en utgiven bok) utan också själva ansträngningen.
En känsla av att betyda något i en grupp ger också mer motivation. Precis som en idrottare eller musiker behöver du dessutom kunna hålla fast vid ett långsiktigt mål och inse att det inte kommer att vara roligt varje dag. Om du inser att det är en naturlig del i utvecklingen att misslyckas, bli frustrerad eller behöva slänga ett utkast, kommer du att ta dig över så kallade skrivhinder. Oavsett om din styrfart är långsam eller snabb. Alla utvecklas inte på samma sätt eller i samma takt, men en sak är säker: om du inte ger upp kommer du att utvecklas.

5 tecken på att du har författarskalle
Du läser jämt och ständigt.

Skriva är något du gillade redan som barn.

Du kan se ett långsiktigt mål framför dig och är beredd att arbeta hårt.

Vid din dödsbädd vill du hellre ha skrivit en bok, än surfat runt på sociala media.

Du älskar att skriva.

5 knep för att utveckla författarskalle
Tro på att du kan utvecklas.

Unna dig skrivtid.

Skaffa ett sammanhang där du får yttre motivation, till exempel en skrivargrupp.

Acceptera att det inte behöver vara roligt varje dag.

Lär dig verktyg så uppstår genväg i utvecklingen.

Lyssna på Kropp och själs program om ”grit” – ihärdighet och passion som en nyckel till framgång: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845202?programid=1272

Share

Författarkurs 1: Intensivhelg 25 – 26 mars och 22 – 23 april

”Jag har haft förmånen att få delta i Författarkurs 1 på Södermalm i Stockholm och Författarkurs 2 intensiv i Älta under våren. Båda kurserna var väldigt givande. Jorun är en lyhörd och omtänksam kursledare som skräddarsyr utbildningen så att den passar alla deltagares behov/önskemål.” Rolf Fjal

Vill du bli författare men har svårt att få tiden att räcka till? Författarkurs 1 ges den 25 – 26 mars på Söder i Stockholm och den 22 – 23 april på Älta kulturknut. Del 2 kommer att ges den 13 – 14 maj. Kursen har fått högsta betyg av tidigare deltagare (flera av dem är nu utgivna författare) och mitt mål är att du ska bli lika nöjd. (Läs obereonde recensioner via Kurser.se.)

Antalet timmar blir nästan detsamma som när du väljer att gå kursen under åtta veckor. Tempot är högt och du får många olika verktyg och tekniker som snabbt tar dig till nästa nivå i ditt skrivande.

Vårens helgkurser ges på Rutger Fuchsgatan 9 – 11 på Söder, eller på Älta kulturknut i vår fina kurslokal i naturnära Älta: buss 401 till Älta centrum tar ca 25 minuter från Slussen, med bil tar det ca 10 minuter.

skrivkramptipsFÖRFATTARKURS 1  INTENSIVHELG
Den 25 – 26 mars och den 22 – 23 april 2017
Författarkurs 1 ca 8 – 10 deltagare, pris 3.300 för två dagar inklusive kursdokumentation (levereras som pdf). En kurs för dig som önskar få en första verktygslåda till författandet på bara en helg.

Författarkurs 1 är en skrivarkurs som ger mer än bara skrivövningar; du kommer att höja din nivå som författare samtidigt som du får en första verktygslåda för skrivandet och massor av inspiration. Vill du ta med och utveckla en manusidé under helgen, går det utmärkt. Du har också möjlighet att få utbyta feedback på upp till 5 texter, max 3 sidor vardera. Kursledaren läser minst en av dina texter och ger dig lektörskritik. Vill du hellre skrivträna får du i stället övningar där du tränar på de verktyg vi gått igenom under dagen.

Jag som leder kursen är författare och lektör, samt grundare av forfattarkurs.se.

Kursen har fått högsta betyg från tidigare deltagare och jag hoppas att du ska bli lika nöjd. Den 25 – 26 mars ges kursen på Söder i mysig lokal på Rutger Fuchsgatan 9 – 11. Den 22 – 23 april ges kursen på Älta kulturknut i Nacka (på enkelt resavstånd från Slussen, Gullmarsplan och Tyresö).

Det är en fantastisk känsla när författarelever blir mina nya kollegor!

LÖRDAG
9:00 – 10:00 Inledning + att hitta sin bokidé
10:00 – 11:00 Drama
11:00 – 11.10 Fikapaus
11.10 – 12 Karaktärer
12 – 13 LUNCH
13:00 Feedbackgrupper
14:00 Dialoger
15:00 Feedbackgrupper + kaffe
16:00 Miljöer
17:00 Slut för dagen

SÖNDAG
9 :00 – 10:00 Språk, stil och gestaltning
10:00 – 11:00 Feedbackgrupper
11:00 – 11.10 Fikapaus
11.10 – 12:00 Berättarknep
12 – 13 LUNCH
13:00 Feedbackgrupper
14:00 Konsten att knyta ihop + redigering
15:00 Feedbackgrupper + kaffe
16:00 Publicering och manuspaket
17:00 Slut. Alla som önskar får studieintyg.

 

2016-03-17 16.11.53-1FÖRFATTARKURS 2 INTENSIV
13 – 14 maj på Älta kulturknut.

Har du tidigare gått Författarkurs 1 eller en annan skrivarkurs som omfattade drama, karaktärs-teckning, dialoger och gestaltning? Då är du välkommen att anmäla dig till Författarkurs 2 – Intensiv. Du kommer att få arbeta med både teori och skrivträning och det är även ett utmärkt tillfälle att ta med och utveckla ett manus. Under helgen har du möjlighet att få utbyta feedback på upp till 5 texter på 3 – 5 sidor vardera. Kursledaren läser minst en av dina texter och ger dig lektörskritik. Vill du hellre skrivträna får du i stället övningar där du tränar på de verktyg vi går igenom. Kursen pågår 9 – 17 både lördag och söndag och vi avslutar med utdelning av studieintyg.

Du får med dig:
– verktyg för drama på avancerad nivå
– effektiva verktyg för att utveckla karaktärer
– knep för att skriva dialog som ett proffs
– fördjupning kring gestaltning
– en vassare stilkänsla
– lektörsknep för redigering av manus
– kunskaper om guerillamarknadsföring för författare
– individuell feedback om hur du kan ta ditt skrivande till nästa nivå.

Jag som leder kursen är författare och lektör, samt grundare av forfattarkurs.se. Kursen har fått högsta betyg från tidigare deltagare och jag hoppas att du ska bli lika nöjd. Läs de senaste recensionerna HÄR.

Pris: 3.300 kr för två heldagar med avancerade verktyg för författare inklusive utförlig dokumentation (levereras som pdf).

Maila: jorun.moden@gmail.com om du har frågor eller önskar boka – hela kursprogrammet återfinns längre ner på sidan.

toni_skrivbokenLÖRDAG
9:00 – 10:00 Nystart och målsättning
10:00 – 11:00 Drama, berättelsens stigar, prolog och premiss.
11:00 – 11.10 Fikapaus
11.10 – 12 Levande karaktärer, konflikt och magiska frågor
12 – 13 LUNCH
13:00 Feedbackgrupper
14:00 Dialog, filter och pulsteknik
15:00 Feedbackgrupper + kaffe
16:00 Polaritet och berättarteknik
17:00 Slut för dagen.

SÖNDAG
9:00 – 10:00 Stilkänsla och gestaltning
10:00 – 11:00 Feedbackgrupper
11:00 – 11.10 Fikapaus
11.10 – 12 Scenteknik, gestaltning i miljöer
12 – 13 LUNCH
13:00 Feedbackgrupper
14:00 Stryka och förhöja
15:00 Feedbackgrupper + kaffe
16:00 Guerillamarknadsföring
17:00 Slut. Alla som önskar får studieintyg.

Kursen omfattar samma moment som när den ges med normal studietakt och vi arbetar under nästan lika många timmar, men tempot är något högre.

2016-03-01 15.13.23-1FIKA OCH LUNCH
För kursen den 18 – 19 mars på Rutger Fuchsgatan 9 – 11 kan du välja mellan att ta med dig egen lunch som du intar i kurslokalen, eller gå till någon av de restauranger som finns i närheten.

Ett stenkast från kurslokalen i Älta finns restauranger och en ICA-butik med salladsbuffé. Vi har tillgång till kök för att värma egen lunch.

Kaffe/ te, frukt och eftermiddagsfika ingår i kurspriset.

Så hittar du till Rutger Fuchsgatan 9-11
Kurslokalen ligger nära Skanstull T-bana.

Så hittar du till Älta Kulturknut
Adress: Älta Kulturknut, Oxelvägen 42, 138 30 Älta
Närmaste busshållplats är Älta centrum. Buss nr 401 från Slussen tar ca 25 minuter. När du kommer till Älta centrum korsar du gatan. Kulturknuten ligger i Älta Centrumhuset och ingången finns på övre gatuplan vid parkeringen (samma ingång som till apotek och butiker). Det går också bra att gå in via nedre gatuplan och ta trappan upp. Bussar går även från Tyresö och Gullmarsplan – sök på SL.se
Om du kör bil/ använder GPS, ställ in på Oxelvägen 42 i Älta (Obs! Skriv in ÄLTA – det finns en till Oxelvägen med samma namn i Huddinge). Fri parkering finns precis utanför Ältakulturknut. Du kan också hämta vägbeskrivning här: http://tinyurl.com/cp7hqmz

Välkommen önskar Jorun Modén, författare, trebarnsmamma och grundare av Författarkurs.se! Kontakt och anmälan: jorun.moden@gmail.com

altakulturknut_avlang

Share

Tål du inte kritik?

Där fick du! Hoppas du lärde dig något nytt.

Jag har precis dragit igång nya författarkurser både i Gamla Stan och på distans och märker i vanlig ordning av att flertalet aspirerande författare dras med skadat självförtroende. En kvinna som börjat en skrivarkurs på distans hos mig fick höra på ett internetforum att hon skriver platt och undrade om hon kan bli bättre av att ta till sig det. Jag svarar bestämt nej!

Jag skulle önska att fler författare vågade tro på sig själva och sitt skrivandes naturliga utveckling – det är enligt min uppfattning mycket viktigare än att lyssna på kritik. Att lära sig hantera kritik är dock en viktig del i skrivandet. Konstruktiv kritik kan rent av leda till språng i din utveckling som författare. Men hur ska du veta vad du behöver lyssna på?

Lär dig känna igen konstruktiv kritik
För att fatta mig kort: all kritik kan tas med en nypa salt så länge den inte kommer med ett förslag. Om du får höra att din text är platt blir du antagligen missmodig och vet inte vad du ska göra åt det. Kritiken blir värdelös. Många ord som används i kritik, till exempel ”platt” blir lätt till tanklösa klyschor. Vad menas egentligen med att texten är platt? Man skulle lika gärna kunna säga att den typen av kritik är platt – den är svår att förstå och innehåller inget konstruktivt förslag. Platt kritik kan kännas som att få en käftsmäll utan att förstå varför (även om avsändaren kan mena väl).

Det är en enorm skillnad mellan att säga: ”din text är platt” och ”jag skulle vilja ha fler sinnesintryck och träffande detaljer så att jag kan leva mig in.” Ett konstruktivt förslag hjälper dig att förstå och ger dig idéer – som du kan välja att använda, inspireras av eller strunta i. Det är fortfarande du som är författaren.

Genomtänkt, ärlig och relevant
Konstruktiv kritik bör vara ärlig och genomtänkt. Om du vill bli bättre på att ge kritik: tänk på att vara konstruktiv. Du kommer att tvingas tänka till ett extra varv och blir på köpet bättre på att skriva själv, eftersom din förståelse för vad som fungerar fördjupas. Du bör också försöka förstå vad författaren vill med sin text så att du inte kommer med kritik som är irrelevant (till exempel att du uppmanar en thrillerförfattare till stilövningar värdiga en Augustprisvinnare).

Men lite får man väl tåla?
Många har fått lära sig att aggressiv kritik är nyttig och att det gäller att vara riktigt tuff. Vi kan jämföra detta med att träna boxning. Om du försöker mosa en nybörjare med slag efter slag, kanske nybörjaren till slut skaffar sig någon sorts erfarenhet. Fast det är ännu mer troligt att nybörjaren helt och hållet ger upp. Tänk dig i stället att du stannar upp och ger ett tips: tryck fram axeln maximalt när du gör en rak höger.* Det rådet kan nybörjaren använda direkt. På samma sätt kan jag se hur författare på mina skrivarkurser mycket snabbt utvecklas när de får konstruktiv handledning.

Exempel på platt kritik – och konstruktiv kritik.
Platt: Du har stavat fel.
Konstruktiv/ positiv: Var noga med korrläsningen så lyfter texten ett snäpp.

Platt: Texten känns död.
Konstruktiv/ positiv: Pröva att använda fler sinnesintryck, till exempel smak och doft!

Platt: Det här känns övertydligt.
Konstruktiv/ positiv: Ta bort överflödiga förklaringar så vässar du din gestaltning. Då får läsaren vara med och räkna ut, och det gillar läsare.

Är texten bra då?
Det är enorm skillnad mellan att försöka vara en stilistisk ekvilibrist och en thrillerförfattare. Vilken text som helst är avsedd att nå sin publik och väcka känslor och tankar, till exempel skapa uppmärksamhet, beröra, ge upphov till konstnärlig njutning eller irritera. Om du lyckas nå din målgrupp på det sätt du hoppades, då fungerar texten bra.

TIPS
Jobba mer på ditt självförtroende än på att kunna ”ta kritik.” Din åsikt är minst lika värdefull som kritikerns.

Ta inte platt kritik – ta bara konstruktiv kritik som känns givande och utvecklande.

Bestäm vad du vill lyssna in och var inte alltid ödmjuk.

Om två kritiker fastnar på samma ställe eller ger dig liknande råd: var lyhörd. Du kanske vill lösa det på ditt eget sätt, men din text har inte nått fram som du hade tänkt dig och då har du jobb att göra.

För övrigt … 
Kritik betyder varken bra eller dåligt – utan kommer från grekiskans kritikos som betyder att kunna bedöma eller urskilja. När jag håller författarkurser ingår alltid ett lektionsmoment om konsten att utbyta kritik, både att ge och ta emot.

Share

Är det okej att slarva med språket?

Att en feltsavning kan skava i blicken är väl allmänt känt? Vissa tycker att ilskan är överdriven, andra får nästan fysiskt ont om de måste läsa en text där boktsäver är omkatsade. Det har länge varit trendigt att förespråka språklig tolerans och det behövs, men jag skulle även vilja slå ett slag för språkpolisen. Om du har en känslig språknerv, kan obehaget inför en felstavning jämföras med att borra i en blottlagd tandhals. I mitt yrke som författare och lärare i kreativt skrivande använder jag den där nerven som en tillgång så att jag kan hjälpa andra med alltifrån utkast till dyslexi.

Slarv är okej – i utkast
En slarvigt skriven bok hamnar raskt i slaskhögen hos bokförlaget. Det finns dock slarvfel även i det mest välskrivna utkast och stavningen är det jag tittar på allra sist, eftersom det är rätt enkelt att fixa till. En stark historia, en engagerande ton och känsla för stil (som inte ska förväxlas med rättstavning) är betydligt viktigare. Men jag älskar vackert språk* och om jag läser en bok kan hela förtrollningen brytas av ett korrfel. Slutsatsen för mig är att du kan vara hur slarvig du vill i ett utkast – men att en publicerad text ska se så snygg ut som tänkas kan.

Språkpolis eller överlevnadsinstinkt?
Vi har under ett antal år fått lära oss att slappna av lite mer och välkomna nya ord och förändringar. I Svenska Dagbladet skriver Jenny Aschenbrenner om hur användningen av ”en” eller ”ett”, samt ”de” och ”dem” fortfarande kan reta gallfeber på läsare och inspirera dem att skriva ilskna insändare till skribenten. Några vanliga teorier kring språkpoliser är att de vill trycka till andra människor eller hävda sin status. Andra anser att det handlar om en känsla för kommunikation och att det i vissa fall (som kring ordet ”hen”) kan röra sig om politiska åsikter. Eller varför inte rätt och slätt ovana? Det krävs ju energi för att lära om.

Jag tror dock att det kan ligga djupare än så. Språket är en del av att vara människa, att kunna överföra tankar och känslor till omvärlden. Risken för missförstånd har nog varit uppenbar redan tidigt i vår utveckling som art, och det måste gissningsvis ha funnits någon instinktiv överlevarfördel med att påpeka ”korrekt” språkbruk. Med skriftspråket blev det ännu mer uppenbart om någon inte följde gamla regler och instinkten blev säkert än mer påtaglig.

Klarar du att läsa Hednalagen?
På 90-talet var språkfrågan minst lika het som nu. Lingvisten Marina Yagello skrev den nytänkande boken Catalogue des idées reçues sur la langue (Katalog över förutfattade meningar om språk) och som student på Stockholms universitet fick jag upp ögonen för att det är fullt naturligt att språk utvecklas. När Fredrik Lindström underhöll hela Sverige med ”Värsta språket” över tio år senare, kändes tankegången igen: det är inte så farligt att språk kan låta och stavas olika, och språkets utveckling är en naturlig evolution.
Så vitt jag vet lyfte dock varken Marina Yagello eller Fredrik Lindström en viktig sak: det finns en praktisk nytta med att vara konservativ i språket.

En engelsman kan relativt obehindrat läsa Shakespeares verk från slutet av 1500-talet. På Island har språkutvecklingen gått trögare och islänningen kan utan alltför stora svårigheter ta sig igenom Njals saga från 1200-talet. Om du däremot ska försöka läsa Hednalagen från tidig svensk medeltid så blir det lite knöligt. Testa gärna:

Givr maþr oquæþins orð manni · þu ær æi mans maki oc eig maþr i brysti · Ek ær maþr sum þv · þeir skvlv møtaz a þriggia vægha motum · Cumbr þan orð havr giuit oc þan cumbr eig þer orð havr lutit · þa mvn han vara svm han heitir · ær eig eiðgangr oc eig vitnisbær huarti firi man ælla kvnv ·

Ökad förståelse
Ur ett längre perspektiv finns det alltså en enorm fördel i att vara konservativ: vi kan ta till oss litteratur och kunskaper från andra tidevarv utan att behöva studera extra. Nya ord kommer och går (orden freestyle, fubba och ball var heta på 80-talet men känns nu något bedagade) men det verkar rätt klokt att vara konservativ när det gäller grammatik och stavning. Både för förståelse i nuet och i olika tidevarv.

I vardagen älskar jag variation: vi pratar två språk i min familj och när jag håller författarkurs kan deltagarna vara från femton till åttio år gamla, vara språkpoliser, dyslektiker eller ha svenska som andraspråk. Ska jag sätta någon etikett på mig själv får det väl bli ”fritänkande språkpolis”. När jag turistar tar jag mig fram på knagglande meningar och då hoppas jag att andra har överseende med mina brister.

KÄLLOR OCH INSPIRATION
*Jag ber om ursäkt utifall att du har en mer klassisk språknerv än jag har, för då kommer du att ogilla meningar som börjar med ”Men” eller ”Och”.

Språkrådets frågelåda
Har du svenska språkfrågor? Språkrådet har fantastiska resurser i form av en frågelåda, appen Frågelådan och en telefonlinje dit du kan ringa för att ställa frågor:
Telefon: 0200-29 55 55
Telefontid: måndag–fredag 9–12
E-post: sprakfragor@sprakochfolkminnen.se
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kontakt/sprakradet.html

Varför blir vi rasande när vi möts av dåligt språk?
http://www.svd.se/varfor-blir-vi-rasande-nar-vi-mots-av-daligt-sprak

Marina Yagello, Catalogue des idées reçues sur la langue, 1988.
https://www.amazon.fr/Catalogue-id%C3%A9es-re%C3%A7ues-sur-langue/dp/2757810979

Hednalagen med översättning
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hednalagen

Share

Så förbereder du dig inför skrivarkursen

20150114_140805Jag får ofta frågan om hur man bäst förbereder sig inför en författarkurs. Grundkursen/ Författarkurs 1 är uppbyggd så att du inte behöver några förkunskaper och vi går igenom konsten att skapa skrivrutiner redan första studieveckan. Nedan har jag listat några tips för dig som vill få ut maximalt av skrivarkursen.

1. Gör en plan för dina studier
Fundera igenom vilka tider du ska studera så är chansen större att du får en välfungerande struktur. Räkna med att studier och skrivuppgifter tar 3 – 7 timmar i veckan beroende på hur du arbetar som individ. Skriv ned en plan i valfri kalender, på papper eller i datorn.
X
2. Fundera över dina mål med kursen
Du väljer själv ambitionsnivå på kursen. Skrivglada och ambitiösa med romanprojekt är precis lika välkomna. Vi går igenom samma teorimoment men du får feedback på individnivå. Genom att sätta mål kan du mot slutet av veckan stämma av vad du uppnått och vad du behöver för att vässa ditt skrivande ytterligare. Oavsett vem du är hoppas jag att du ska känna dig välkommen och utvecklas.

3. Skaffa verktyg
Se till att du har en dator med ordbehandlingsprogram, unna dig ett par skrivböcker som känns inspirerande och pennor som du trivs med. Placera gärna skrivböcker på strategiska ställen såsom i jobbväskan. Ibland händer det att deltagare använder mobilen som verktyg, men se upp så att tekniken inte blir ett distraktionsmoment, utan att du helt enkelt skriver.

4. Läs!
Den allra bästa förberedelsen om du vill skriva är att läsa skönlitteratur. Romaner och noveller. Om du har tidsbrist eller snabbt vill sätta dig in i olika slags litteratur rekommenderar jag novellsamlingar, till exempel Noveller för världens barn 2007 – Klassiska mästerverk ur världslitteraturen. I serien Noveller för världens barn finns också utgåvor med fokus på spänning/ deckare och nordisk litteratur. Vill du utforska science fiction och fantasy kan du läsa antologin Från Tolkien till Thydell (där min debutroman finns representerad). Jag gillar också Novellix – noveller i fickformat med inbjudande omslag. Om du gillar att läsa online hittar du massor av noveller att värma upp med på sv.svenskanoveller.wikia.com/wiki/ Läs gärna den litteratur du spontant tycker om, men testa också verk som vidgar vyerna.

5. Skriv!
Anteckna tankar och idéer, för dagbok eller skriv lite ur ditt skrivprojekt (om du har ett) då och då. Författare brukar vara vanedjur. Det går också bra att sätta igång med själva skrivandet när kursen börjar, att ingå i en grupp och få olika knep brukar vara till hjälp för att etablera rutiner. Om du känner att du kör fast vid första raden kommer du att få en teknik för att lösa detta.

Det börjar närma sig kursstart för Författarkurs 1, Författarkurs 2 och Skriv som en journalist 2017  – välkommen med din anmälan! Om en kurs är fullbokad kan du stå på intresselista och jag hör av mig om en plats blir ledig. Du får också förtur inför nästa kursstart.

Frågor eller funderingar? Kika gärna under kursbeskrivningarna i toppfliken, eller läs under Vanliga frågor. Om du inte hittar vad du söker är du välkommen att höra av dig!

Share

Ny roman klar – Axel och Embla

Under de senaste dagarna har jag haft insomnia, brandlarmet började tjuta när jag försökte skriva några rader och laga middag samtidigt, och vad som började som en vanvettig idé har omvandlats till ett romanmanus på ungefär 100.000 ord. Ask och Embla är en historia om att gräva en grav och hitta en annan, en besatthet som når tretusen år tillbaka i tiden, vad som händer om man råkar få i sig space cake, hur man överlever ett möte med en slagbjörn och kommer ut på andra sidan som en ny människa. Arkeologi möter magisk realism i en kärlekshistoria med många förvecklingar. Jag hoppas på utgivning under året!

Share