5 fallgropar i följebrev – och 5 tips för framgångsrika följebrev

Behövs verkligen ett följebrev? Det korta svaret är ja, och i den här artikeln ska du få veta mer om vad du behöver tänka på. Jag har flera gånger haft deltagare som undrat om det inte räcker med att förlaget läser själva manuset. Kruxet är att förlaget inte har tid att läsa alla manus. En del författare som skrivit alldeles utmärkta manus blir ställda inför följebrevet, men det är värt att ägna tid åt det här momentet. Mattias Bodström på Piratförlaget har på sin blogg berättat hur vanligt det är att få in manus som saknar följebrev eller bifogas av en handskriven lapp.
”Risken finns då att vi, åtminstone inledningsvis, bedömer manuset på fel sätt”, förklarar Mattias.

Många förlag kan vittna om att de i regel inte läser mer än de 10 – 20 första sidorna innan de avgör om manuset ska hamna i slaskhögen eller ej. En del förlag tittar enbart på följebrevet när den första sorteringen görs, men det finns också förlag som anser att följebrevet är mindre viktigt. Oavsett vilket är det här din chans att göra ett första intryck.

Fem vanliga fallgropar i följebrev
Jag får ofta läsa tänkta följebrev till nybörjarmanus och här är några vanliga problem i utkasten.
1. Författaren börjar med att berätta om sig själv, sitt jobb och sina tio intressen som kanske inte har med manuset att göra. Ett följebrev ska inte se ut som ett CV utan fokus bör ligga på manuset. Berätta hellre om dig själv sist.
2. Handlingen verkar krånglig. Om du har svårt för att själv sammanfatta handlingen, be en vän om hjälp. Träna på att uttrycka handlingen snabbt.
3. Författaren vågar inte framhäva sig själv. Det är vanligt att tycka att det känns fånigt att ”skryta” – men om du inte berättar om hur manuset ska beröra eller roa, blir det svårt att fånga förlagets intresse.
4. Författaren berättar att kompisarna tycker att manuset är bra. Eller mamma. Jag tycker det är jättefint om du har en vänkrets och släkt som stöttar men låt i stället följebrevet och manuset övertyga.
5. Författaren hemlighåller viktiga bitar i handlingen. På en bokbaksida vill man inte avslöja för mycket, men i ett följebrev kan det vara tvärt om. Om du avslöjar en och annan twist eller viktiga spänningsmoment lockar du till vidare läsning.

5 steg till ett effektivt följebrev
Vad ska stå i följebrevet då? Kalla kulor förlag menar att den som inte får ihop ett följebrev antagligen inte klarar av att skriva romaner heller. Arriba förlag anser att ett bra följebrev är enkelt och inte överdrivet säljande. Snygga format och foton är oviktiga, det är vad du skriver som räknas. Det finns ingen helig regelbok men på ett ungefär kan du tänka så här:

1. Skriv manusets titel.
2. Berätta kortfattat vad manuset handlar om. Tänk på vad som är intressant för förlaget och för din läsare. Följebrev får gärna vara bara en sida eller max två sidor.
3. Skriv några rader om tänkta målgrupper.
4. Presentera dig själv men håll dig till de erfarenheter du har som är relevanta för boken.
5. Avsluta med en trevlig fras om att du ser fram emot att höras, om manuset väcker förlagets intresse.

Vill du ha mer inspiration till ditt följebrev? Gå en författarkurs eller bli inspirerad av exemplen nedan!
Marika Kings följebrev som ledde till kontrakt.
Jonas Jonassons följebrev för sedermera bästsäljande Hundraåringen.
Queryshark (på engelska) – en blogg enbart om konsten att skriva följebrev.

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *