Skriva fackbok – så gör du en framgångsrik plan

”Att skriva fackbok är mer som en skulptur, en fråga om att forma sina efterforskningar till det färdiga verket.” Joan Didion

Allt fler hör av sig till mig om sina fackbokprojekt och här tänkte jag dela med mig av några tips kring arbetsprocessen. Jag har skrivit fackbok flera gånger vid det här laget och det är oerhört roligt och givande. Du får en hel del nytta av kunskaper om dramaturgi, gestaltning och stil, men du behöver tänka igenom ämne, vinkel, ton och struktur på ett lite annorlunda sätt. Med ett grundligt förarbete blir det enklare och roligare att skriva din bok.

1. Ämne och vinkel
En av de vanligaste fallgroparna är att skriva ytterligare en bok i ett ämne som är rätt i tiden – utan att fundera igenom vad du kan tillföra som är unikt. När du får en idé till en fackbok behöver du orientera dig och titta igenom vilka titlar som redan finns inom ditt område. För enkelhetens skull tänker vi oss en fackbok om trädgårdsarbete. Fördelen med ett sådant ämne är att det finns många potentiella läsare, men vad kan du skriva om som ingen annan redan avhandlat? Vad är det som ska vara speciellt med just din bok?

Exempel på olika vinklar
Latmansträdgården av Kerstin Engstrand (min personliga favorit!) En handbok för hobbyodlare som vill njuta mer och jobba mindre. Fylld av praktiska råd. Bokens styrka är att den är så praktisk och enkel att följa. Flexband passar fint till en bok som får följa med till kolonilotten.

Skillnadens trädgård: ett ekologiskt trädgårdsskafferi av Sara Bäckmo. Saras personliga historia om hur hon blev självförsörjande på grönsaker. Råd om hur du kan bli självförsörjande ingår. I Sara Bäckmos bok varvas det personliga med erfarenheter till dig som läsare.

The Secret Gardener, Dumsnåla tips för nygamla odlare av Elin Unnes. Rockjournalisten Elin Unnes skriver rappt och informativt om nördiga grönsakssorter och mat som medicin. Hennes stil är en av hennes främsta styrkor, men också urvalet av bilder.

Varför ska jag bry mig?
Fundera alltså igenom vad du vill ge din läsare. Ett knep är att vända på perspektivet: varför ska läsaren bry sig om just din bok? Du kan också fråga vänner och bekanta vad de skulle vilja få ut av en bok om ditt ämne. Vill de läsa en bok som känns rent informativ och saklig eller ta del av dina personliga erfarenheter? Önskar de sig praktiska råd? Till min bok Nära föräldrar: Om anknytning, samsovning och konsten att bära barn valde jag att genomföra intervjuer med en rad familjer som fick dela med sig av egna livshistorier. Dessa föräldrar gav mig också en bild av målgruppen och deras behov.

2. Målgrupp och ton
Redan innan du börjar skriva kan det vara klokt att tänka igenom vem du vänder dig till, vad de önskar sig och vad du vill skriva i för ton. När jag skrev min bok Nära föräldrar (som snart kommer att ges ut som ljudbok via Saga Egmont) var min utgångspunkt att skriva den bok jag själv önskade hade funnits när jag blev förälder – och den skulle skrivas som om jag vände mig till en god vän. Boken skulle vara enkel att ta till sig, men också vetenskapligt trovärdig. Din målgruppsanalys kommer så småningom att avgöra om du lyckas sälja in boken till förlag, eller ger ut på egen hand med goda försäljningssiffror.

Naturguiden – slutsåld på förlag men kan hittas på Bokbörsen.

Informativ eller personlig?
När du är klar med din målgruppsanalys kan du fundera över vad de vill läsa för typ av texter, vilken ton de förväntar sig. Det finns böcker som ska vara rent informativa, såsom Naturguiden som jag ofta har med mig i naturen. Trenden går mot att läsarna önskar sig engagerande fackböcker snarare än torra: det vill säga att du använder dig av storytelling (personliga historier) och gestaltning. En del författare trivs inte om att skriva ”för personligt” – men ofta är det när du vågar gå in i egna svårigheter och misslyckanden som läsaren blir som mest engagerad. Dessutom blir de mer benägna att lyssna till dina förslag på lösningar. Fundera över hur personlig du trivs med att vara. För mig hjälper det att skilja mellan vad som är personligt och vad som är privat: jag är gärna personlig och där går gränsen vid vad jag skulle kunna tänka mig att skriva på ett vykort eller i sociala media. Privatlivet är sådant som endast bästa vännerna och dagboken får veta.

LIX:a – gör en textanalys
Vill du testa om din stil passar målgruppen kan du använda verktyget LIX – klistra helt enkelt in din text för att undersöka hur svårläst den är. Om du vänder dig till allmänheten kan du sikta på ett LIX-värde på din text på 30 – 40 (vilket texten du just nu läser också har): https://www.lix.se/

3. Struktur
Ska boken delas upp utifrån teman eller följa din livshistoria? Bör det vara enkelt att slå upp i boken efter behov, eller ska den hellre läsas från början till slut? Om du vill ge råd till läsaren: ska dessa sammanfattas mot slutet av varje avsnitt? Tänk igenom din struktur, både för att underlätta ditt arbete med boken och för att din läsare enkelt ska kunna orientera sig.

Exempel på struktur
Boken ”Våga vara rädd – en bok om utmattningssyndrom” av Emma Holmgren går nära författarens personliga upplevelse av att gå in i väggen. Den är skriven i jag-form och i högsta grad personlig. Hon har valt att varva självbiografiska stycken med vetenskapliga fakta om stress, och tips till läsaren. Boken följer dessutom de fyra faserna i utmattningssyndrom: uppvarvning, kaos, återhämtning och nyorientering. Hon har även lagt till kapitel som riktar sig till anhöriga och arbetsgivare.

Om du inte redan är van vid att skriva eller arbetar som journalist kan det vara roligt och givande att gå en skrivarkurs inför fackbokprojektet. Jag har ofta deltagare som vill utveckla sin gestaltning och stil inför ett fackbokprojekt på distanskursen Skriv som en journalist och Författarkurs 1. Kontakta mig gärna på jorun.moden@gmail.com med några rader om ditt bokprojekt så guidar jag dig till den kurs som passar bäst.

Share